Med ett tydligt språkfokus och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har under två år deltagit i utvecklingsprojektet ”Intensivsvenska”, som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Svenska Akademien och som syftar till att stärka både likvärdighet och kvalitet på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Det här har ändrat våra arbetssätt i grunden på ett positivt sätt och vi vill med artikeln sprida våra resultat och inspirera andra skolor.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett utvecklingsarbete där vi undersöker om en systematiserad och målinriktad språkundervisning kan få fler elever på introduktionsprogrammet att ta fler betyg på kortare tid. Konkret handlar det om hur vi mellan ämnena, svenska som andraspråk, SO och NO utifrån en gemensam struktur samarbetat kring ordinlärning och språkutveckling. Projektet pågick i två år i våra språkintroduktionsklasser.

”En framgångsfaktor är också vårt nära samarbete mellan ämnena. Det innebär att eleverna ser en röd tråd i undervisningen, där ord och begrepp upprepas och återkommer i varje ämne.”

Vilka resultat har ni sett?

– Främst att många av våra elever lyckades få betyg i tolv ämnen under de två åren och därmed blev behöriga till att söka gymnasiet. Dessutom ökade skolnärvaron. Vår tolkning är att det här arbetssättet med veckovisa avstämningar och korta delmål ökar motivationen just för att målen blir tydligare för eleven. En framgångsfaktor är också vårt nära samarbete mellan ämnena. Det innebär att eleverna ser en röd tråd i undervisningen, där ord och begrepp upprepas och återkommer i varje ämne.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fortsatt att arbeta på de här sättet. Att ha gemensamma mål underlättar inte bara planeringen, det har också bidragit till att vi utvecklat vårt yrkesspråk, något som också eleverna drar fördel av – de känner igen sig oavsett ämne. Ett stort plus är också att jobbet som lärare har blivit otroligt mycket roligare genom vårt samarbete.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Det här arbetssättet är numer väl förankrat och säkerställt i skolans organisation, det är vardag nu och det känns väldigt bra. Projektet lever också vidare genom att vi har fortsatt kontakt med skolor runt om i landet som deltog i samma utvecklingsprojekt.

Ingrid Bröijersén är lärare i svenska som andraspråk på Nacka gymnasium
Sofia Eriksson är lärare i svenska som andraspråk och SO-ämnen på Nacka gymnasium
Louise Silfverberg är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska på Nacka gymnasium
Mirjam Vallin är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och historia på Nacka gymnasium
Åsa Vestlund är lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska på Nacka gymnasium

Utveckla skolan nr 2/2023

Susanne Sawander

Inlägget Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen dök först upp på Skolporten.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag är gymnasielärare i matematik och samhällskunskap och har alltid drivits av intentionen att bli en bättre lärare. För några år sedan tog jag en paus från lärarjobbet i gymnasieskolan och för att arbeta vid lärarutbildningen på Stockholms universitet. Utöver att att jag läste in mig på kurslitteratur och tog del av ny forskning, fick jag även syn på mitt eget lärarskap utifrån ett annat perspektiv. Det här ledde mig vidare till egna studier och en masteruppsats och när jag så småningom kom tillbaka till gymnasieskolan kändes steget till att skriva en utvecklingsartikel inte så långt.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur jag har använt veckotester i matematikundervisningen för att förbättra elevernas kunskaper. Testerna bygger på kognitionsvetenskapliga metoder för lärande, nämligen framplockning och spridning och tanken var var att de skulle stärka elevernas lärande. Dessutom innehöll testerna ett inslag av formativ bedömning i form av självbedömning. Nyttan med veckotesten utvärderades genom att jag granskade betyg, resultat på veckotesten samt en enkätstudie för att ta reda på hur eleverna uppfattat veckotesten. 

Vilka resultat har du sett?

– Resultaten på veckotesten visar att eleverna presterade bättre när det gått en vecka mellan testen. För elever som klarat uppgifter på högre nivå, C-nivå, höll denna förbättring också i sig över längre tid. Elevenkäterna visar i sin tur tydligt positivt resultat då 70 procent av eleverna upplevde att veckotesten bidrog till att de förbättrade sitt lärande och över 80 procent tyckte att de fick syn på vad de kunde och inte. Vid projektets slut kunde jag inte se några förändringar i betygen vid en översiktlig jämförelse med tidigare år. Men vi får komma ihåg att pandemin sannolikt har påverkat såväl elevernas faktiska kunskapsnivå som betygen som satts under dessa år.

70 procent av eleverna upplevde att veckotesten bidrog till att de förbättrade sitt lärande och över 80 procent tyckte att de fick syn på vad de kunde och inte.

Monica Andersson

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag är inte nedslagen av att testerna inte gav tydligare positiva resultat för alla elever, utan tänker att uthållighet är viktigt. Därför har jag fortsatt att arbeta med de veckovisa testerna. Kanske kommer jag inte att upptäcka något förrän när fjolårets ettor går trean och tampas med den mest avancerade kursens innehåll? Men jag är samtidigt beredd på att justera upplägget eller helt omvärdera det hela om jag upptäcker att det verkligen inte ger någon som helst effekt på elevernas kunskaper. Projektet har därför bidragit till att jag är mer kritisk till både egna och andras idéer samtidigt som jag är mer öppen och nyfiken. Inte minst när det gäller strategier för lärande som skulle kunna klassas som kognitionsvetenskapliga.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Mina matematikkollegor är väl bekanta med hur jag använder veckotest och är precis lika intresserade som jag av att våra elever ska lära sig mer matematik och vi har ett bra samarbete. På samma sätt finns ett stort intresse hos övriga lärare på YBC att diskutera didaktiska frågor även ämnesövergripande. Jag vet att flera kollegor redan använder liknande upplägg under andra namn, såsom “superläxor” och “duggor”, så arbetssättet att ge små prov ofta är inte direkt unikt. Det vore kul om någon ville undersöka effekten av sina försök så att vi kan samtala om våra olika resultat och deras orsaker.  

Susanne Sawander

Inlägget Elever positiva till veckovisa tester i matematik dök först upp på Skolporten.

Klassrum med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det konstaterar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om lärmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Främst för att vi ville dela med oss av de positiva erfarenheter vi har av att arbeta med ämneslärarsystem, ämnesrum och tydliga lärmiljöer på lågstadiet.   

Vad handlar artikeln om?

– Vi är båda lärare på lågstadiet och delar på två klasser som vi undervisar i tre ämnen vardera. Artikeln beskriver hur vi utformat våra respektive klassrum utifrån de ämnen vi undervisar i. Upprinnelsen till det hela var att vi ville skapa en lugnare lärmiljö, särskilt för elever i behov av särskilt stöd som ofta blir distraherade av en rörig visuell miljö.

– Artikeln beskriver hur vi utifrån styrdokument, hjärnforskning och vår egen beprövade erfarenhet har utformat och organiserat de båda klassrummen med syfte att skapa en mer medveten lärmiljö. De båda klassrummen är identiskt möblerade och eleverna har samma plats i båda rummen som på så sätt bildar samma trygga ram. I klassrummen har varje ämnet ett eget område med material som är relevant och har med ämnena att göra.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har arbetat på det här sättet i några år nu och ser bara positiva resultat. Klassrummens ämnesfokus innebär att det blir tydligt för eleverna vilka ämnen som de ska ägna sig åt i respektive klassrum. Här finns allt material redan på plats, vilket också innebär att vi lärare slipper släpa på böcker och annat. Samtidigt är klassrumsmiljön mer avskalad, exempelvis är ytan runt vita tavlan är alltid tom och vi tänker noga igenom innan vi genomför några förändringar eller sätter upp något nytt på väggen.

”Klassrummens ämnesfokus innebär att det blir tydligt för eleverna vilka ämnen som de ska ägna sig åt i respektive klassrum.”

– I enkäten med eleverna har vi fått positiv respons. Eftersom eleverna har samma plats i båda rummen, uppstår ingen oro. Den lilla promenaden som eleverna gör mellan klassrummen blir i stället en naturlig rörelsepaus. När det gäller elever med särskilda behov har vi sett stora vinster, det är tydligt att den avskalade miljön bidrar till ökad koncentration. Dessutom är detta är något som vi upplever kommit alla elever till godo. En mer medveten och ämnesfokuserad lärmiljö gynnar alla.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det har förändrats jättemycket. Då vi delar på två klasser och undervisar i tre ämnen vardera har vi fått mer tid att planera och utveckla undervisningen i våra respektive ämnen. Men framför allt innebär vårt nära samarbete att lärarjobbet blivit så mycket roligare och mer givande. Med det här upplägget är man aldrig ensam om problem, vi träffar samma elever varje dag, diskuterar och reflekterar tillsammans. Det är enormt utvecklande och idag känns det självklart att arbeta på det här sättet.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har så kallade kollegiala besök på vår skola i syfte att vi lärare ska lära och inspireras av varandra. Men det har inte fungerat under pandemin så vi hoppas kunna sprida våra erfarenheter i större utsträckning framöver. Genom den här utvecklingsartikeln hoppas vi även inspirera andra utanför vår skola.

Ulrika Hansén är lågstadielärare på Neglinge skola i Nacka kommun.
Hanna Klug är lågstadielärare på Neglinge skola i Nacka kommun.

Utveckla skolan nummer 10/2022

Susanne Sawander

Inlägget Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare dök först upp på Skolporten.

Elever lär sig mer och räknar fler uppgifter med veckovisa avstämningar istället för några större prov per termin. Det visar matematiklärare Helena Kvarnsell på Björknässkolan som skrivit en utvecklingsartikel om hur skriftliga läxförhör varje vecka påverkar eleverna.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat på det här sättet i flera år och längtade efter att få grotta ned mig i ämnet, läsa forskning och därigenom utveckla arbetssättet. Att skriva en utvecklingsartikel är en del i det arbetet.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur elever i tre klasser i årskurs 9 upplever veckovisa läxförhör med skriftliga digitala avstämningar i matematik i stället för mer omfattande prov några gånger per termin. De veckovisa läxförhören görs digitalt via en hemsida och innehåller cirka tio uppgifter som eleven får direkt svar på. Artikeln bygger på elevenkäter under läsårets gång och slutligen efter ett läsår med de veckovisa läxförhören.

Vilka resultat har du sett?

– Att majoriteten av eleverna är nöjda, de räknar fler uppgifter och upplever att de lär sig mer. De veckovisa avstämningarna skapar också en struktur, eleverna känner att det blir tydligare vad de ska kunna. De som främst gynnas av de veckovisa läxförhören är elever som har svårt med matte. Fler killar än tjejer är positiva.

– Men även elever på A-nivå upplever att de lärde sig mer, ett resultat som faktiskt överraskade mig eftersom det här arbetssättet främst syftar till att snabbt fånga upp elever som behöver mer stöd. Jag hade hoppats att fler elever skulle uppleva mindre stress men enkäterna visar att stressnivån till och med ökade hos en del elever.

”De veckovisa avstämningarna skapar också en struktur, eleverna känner att det blir tydligare vad de ska kunna.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Överlag är resultaten positiva, vilket är ett kvitto på att veckovisa avstämningar gynnar merparten av eleverna och jag har fortsatt att arbetat på det här sättet. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de här typen av avstämningar inte täcker in all slags matematik, exempelvis matematiska problemlösningar och matematik som innebär mer kommunikation. Viktigt att ha i åtanke är också att om övningarna är likadana hela tiden finns risken att eleverna endast lär sig att svara rätt utan att förstå.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag delar arbetsrum med flera matematiklärare och det har därför varit ganska lätt att i vardagen sprida mitt arbete. Flera av mina kollegor arbetar med liknande upplägg.

Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik i åk 7–9 och arbetar på Björknässkolan i Saltsjö-Boo.

Utveckla skolan nummer 8/2022

Susanne Sawander

Inlägget Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik dök först upp på Skolporten.

Utveckla skolan nummer 9/2022: Individanpassning som leder till lustfylld läsning

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att vi vill sprida det här sättet att jobba på, för att fler elever ska få känna att läsning är något de tycker om. Vi tänker att det är viktigt att skolan är en motvikt till samhället i stort, där ungdomar läser i mindre utsträckning. Vi vet att läsning gynnar elevernas inlärning i längden. Vanligtvis läser alla elever i en klass samma boktitel, för att kunna samtala och jobba med boken tillsammans. Vi menar att detta inte gynnar alla elever eftersom lärare ibland måste ”nivågruppera” läsningen för att alla elevers läsning ska tillgodoses. Vi vill också förmedla att det går att läsa fler titlar på samma gång i en klass och att det ändå går att arbeta med läsfrågor och diskussioner kring det eleverna läst. Vi tycker att det är viktigt att lärare sprider goda idéer till varandra, för att på sätt vara resurser för varandra. Att skriva en artikel är även ett bra sätt att grundligt utvärdera ett projekt samt koppla det vi gör i skolan till aktuell forskning. 

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt där vi arbetat med läsning av olika titlar i samma klass. Artikeln beskriver hur vi jobbade med fyra klasser och hur vi lät eleverna välja boktitel efter tycke och smak samt svårighetsgrad. Vi berättar också om hur vi arbetade med bokdiskussioner och en avslutande bokpodd, som till viss mån påminner om upplägget för det nationella provet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett att fler elever tycker att det är roligt att läsa och att fler elever tar sig igenom boken med bättre förståelse för innehållet och då även bättre resultat med uppgifterna kring läsningen av boken.

”Vi har sett att fler elever tycker att det är roligt att läsa och att fler elever tar sig igenom boken med bättre förståelse för innehållet.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har lagt upp läsundervisningen på det här sättet under flera flera år, så vi kanske inte tycker att projektet har förändrat vårt sätt att arbeta. Men det har förstärkt vår känsla av att vi jobbar på rätt sätt. Med vi gör inte alltid så här när vi läser en bok, ibland läser vi samma titel i hela klassen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt projekt för alla svensklärare på skolan på en av våra svenskkonferenser. Eftersom Myrsjöskolan satsar på att vara en ”läsande skola” har detta projekt blivit väl emottaget.

Sonja Schmitz Gustafsson är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Emma Söderholm är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Utveckla skolan nr 9/2022

Inlägget Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen dök först upp på Skolporten.

Den fjärrundervisning som Fanny Bergquist bedrev i SO under coronapandemin bidrog till att öka elevernas lärande. Hon konstaterar att det inte var fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Under coronapandemin ställdes vi inför helt nya utmaningar i skolan. Jag hade tidigare utformat en undervisningsmodell och jag ville prova om den kunde fungera lika bra i den digitala undervisningen som i det fysiska klassrummet. Det visade sig att den gjorde det. Att skriva en artikel blir ett sätt att dela med sig av mina erfarenheter, och förhoppningsvis kunna inspirera andra lärare att våga tänka nytt. Jag tänker också att det i förlängningen kan gynna elevernas lärande. 

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur jag bedrev min SO-undervisning på Skuru skolas högstadium under coronapandemin. I artikeln beskriver jag hur jag använder Powerpoint som undervisningsverktyg. Jag har undersökt hur elevernas kunskapsinlärning påverkades av undervisningen, men jag har också tittat på vilka utmaningar och möjligheter som fjärrundervisningen medförde. 

Vilka resultat har du sett?

– Att fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande, men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som jag använder i det fysiska klassrummet. Det innebär bland annat att jag använde bildstöd och en dagordning där det tydligt framgår vad eleverna ska göra, samt hur, när och hur länge.

– De utmaningar som jag upplevde med fjärrundervisningen var framförallt att inte kunna interagera med eleverna som vanligt. Det var mycket svårare att ge dem den hjälp som de behövde. Det var också helt omöjligt att anpassa den fysiska miljön runt eleverna när de arbetade hemma. För vissa elever innebar det att det blev svårare att hålla fokus på uppgiften eftersom de distraherades av annat i hemmiljön.

– Samtidigt visar också resultaten att det fysiska klassrummet kanske inte alltid är den bästa platsen för inlärning. De främsta möjligheterna som jag såg med fjärrundervisningen är att det gav eleverna bättre studiero. De kunde sova lite längre på morgonen, vilket bidrog till att de fick mer energi, och att deras stressnivå minskade. Jag tänker att det skulle kunna vara gynnsam för vissa elever att studera hemifrån en dag i veckan. Det skulle kunna ha en positiv effekt på inlärning och koncentration.

”Jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag tror inte att mitt arbete har förändrats av projektet i sig. Men jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar. Jag har också fått bekräftat att den här lektionsstrukturen som jag använder fungerar både i det fysiska och det digitala klassrummet.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– När jag skrev artikeln jobbade jag på Skuru skola, och där har jag berättat om projektet och fått positiv respons från mina kollegor. Sedan dess har jag bytt arbetsplats och jobbar numera på Myrsjöskolan i Nacka. Här jobbar jag vidare med samma undervisningsmodell och tanken är att jag ska berätta om projektet på lärarkonferenser. I och med att jag har skrivit den här artikeln så hoppas jag att mina erfarenheter ska spridas vidare även till kollegor på andra skolor som förhoppningsvis kan inspireras.  

Fanny Bergquist är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9, och
arbetar på Skuru skola i Nacka kommun.

Utveckla skolan nr 11/2022

Åsa Lasson

Inlägget Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO dök först upp på Skolporten.

Ett ämnesövergripande projekt där eleverna fick programmera stegräknare gav både fler och andra resultat än väntat. Det visar lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Enligt läroplanen har alla lärare ansvar för skolans digitalisering men att få in det i ämnet idrott och hälsa är ju inte helt enkelt. Frågan ledde till att vi tillsammans startade ett projekt i syfte att just få in programmering i idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt. Med tiden växten projektet, mer än vad som var tanken faktiskt. Det var vår rektor som fick oss att skriva en artikel, hon tyckte att vårt arbete var värt att sprida vidare.

Vad handlar artikel om?

– Den beskriver hur vi arbetat ämnesövergripande inom matematik, teknik, samhällskunskap samt idrott och hälsa med programmering. Konkret har elever i en klass 4 fått utveckla en egen stegräknare genom så kallad blockprogrammering. Stegräknarna användes sedan på olika sätt i ämnet idrott och hälsa.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi fick både fler och mer intressanta resultat än vi förväntat oss. Vår intention var att få in programmering i ämnet idrott och hälsa på ett roligt och konkret sätt i syfte att utveckla såväl undervisningen i idrott och hälsa som elevernas kunskaper i programmering. Eleverna blev också bättre på att programmera.

– Men med tiden utvecklade sig projektet till att handla lika mycket om digitalisering utifrån ett samhällsperspektiv. De här diskussionerna kom upp när vi upptäckte att en elev mixtrat med sina kompisars stegräknare så att de mätte fel. Då började vi prata om hur man kan låta sig luras av saker som är kodade och hur omöjligt det är att programmera en stegräknare som passar alla eftersom alla tar olika långa steg. Vi pratade även om hur programmerade saker vi möter i vardagen styr våra beteende, exempelvis tiden för grön gubbe vid övergångsstället.

– I ämnet idrott och hälsa märkte vi att eleverna ökade sin förståelse kring begrepp som rörelse, distans och acceleration men framför allt att alla människor rör sig på olika sätt. En positiv effekt var att projektet bidrog till att det blev mer fokus på rörelsekunskap och mindre på prestation.

”Projektet blev också ögonöppnare för hur olika ämnen kan samverka inom programmering.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Projektet innebar att vi utmanade den traditionella undervisningen i programmering som oftast stannar vid datorn. Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Projektet blev också ögonöppnare för oss lärare om hur olika ämnen kan samverka inom programmering. Vi har fortsatt att arbeta ämnesövergripande tillsammans, om än i mindre skala.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en workshop för övriga lärare på skolan där vi delgett våra erfarenheter och tipsat om hur man kan arbeta ämnesövergripande med programmering. Tanken är också att blockprogrammering av stegräknare ska bli ett återkommande inslag i undervisningen.

Dylan Roberts är leg. lärare i idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Christer Sjöberg är leg. lärare i matematik, NO, teknik samt idrott och hälsa i åk 4–6 på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Utveckla skolan nr 6/2022

Susanne Sawander

Inlägget Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat dök först upp på Skolporten.

Med mer visuellt stöd ökade elevernas förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Varför ville du skriva en artikel?

– När jag för två år sedan började jag undervisa på introduktionsprogrammet, upptäckte många av eleverna hade svårt att för problemlösning. Det fick mig att vilja undersöka sätt som kunde förbättra deras förståelse.

Vad handlar artikel om?

– Artikeln bygger på en studie med cirka åtta elever vid introduktionsprogrammet, samtliga elever har annat modersmål än svenska. Jag har undersökt om ett stärkt visuellt stöd förbättrar elevernas förståelse för ämnesområdet algebra. Artikeln beskriver hur jag för in mer visuellt stöd i undervisningen i syfte att öka eleverna förståelse. Det stärkta visuella stödet består av allt från att visa bilder, skriva på tavlan till egna ritade bilder till texter som saknar illustration. Kort sagt, under projekttiden införde jag betydligt mer visuellt stöd under både genomgångar och i de elevuppgifterna.

Efter projektet, som tog cirka två månader, fick eleverna göra ett test. Resultaten jämfördes med resultat från tidigare prov i andra ämnesområden inom matematik. Eleverna fick även genom en enkät beskriva hur de upplevde det stärkta visuella stödet.

”Det är väldigt tydligt att det stärka visuella stödet ökar elevernas förståelse och inlärning.”

Vilka resultat har du sett?

– Provet som eleverna gjorde i slutet av projektet visar betydligt högre resultat jämfört med de tidigare proven. Det är väldigt tydligt att det stärkta visuella stödet ökar elevernas förståelse och inlärning. Det här bekräftas också i elevenkäten som visar att eleverna upplever att de lättare förstår uppgifterna om de innehåller bilder.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Idag har jag mer fokus på det visuella stödet i all undervisning, även för elever med svenska som modersmål. Jag söker också mer aktivt efter läromedel med ett tydligt visuellt stöd.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag arbetar på en stor skola och har berättat om mitt projekt i ämneslärargruppen för matematik. Mitt arbete har väckt intresse då det belyser det faktum att läromedel ofta fokuserar på text snarare än bild. Tillsammans försöker vi därför hitta läromedel med mer visuellt stöd.

Tavga Abdulla är lärare i matematik och arbetar på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Utveckla skolan nr 5/2022

Susanne Sawander

Inlägget Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse dök först upp på Skolporten.

Genom att stuva om schemat skapas utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa.Idrottslärarna Ove Axelsson Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som uppskattas av både elever och övriga lärare på skolan.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har lagt upp undervisningen i idrott och hälsa på ett sätt som vi ser stora fördelar med och därför vill sprida vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver hur vi har anpassat skolans schema för att bättre kunna uppfylla kunskapskraven vad gäller friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Det är erkänt svårt att få in friluftsliv i ämnet, mest för att det är tidskrävande. Det vanliga är att man löser det genom att ägna en heldag åt friluftsliv men detta kräver en hel del organisation, dessutom stökar det till det för lärare i andra ämnen. Ytterligare ett problem är att de här heldagarna med många klasser åt gången innebär att lärare i andra ämnen får träda in och ansvara för delar av friluftsundervisningen, något som de faktiskt inte är behöriga i.

– För flera år sedan lanserade vi därför en idé för skolledningen och övriga kollegor om att ändra schemat för ämnet idrott och hälsa. Istället för att som tidigare ha två timmar idrott i veckan, har vi nu en timme i veckan under två veckors tid, den tredje veckan har vi lång lektion på 150 minuter som vi ägnar åt just friluftsliv. Syftet var att få till en återkommande friluftsundervisning med en klass i taget och där vi idrottslärare ansvarar för helheten.

”Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen.”

– Med den här schemaläggningen behöver vi inte störa andra lärare och deras ämnen och vi får en kontinuitet i friluftsundervisningen. Det innebär också att lärare i andra ämnen var tredje vecka får loss en sammanhängande planeringstid på arbetstid, vilket är mycket uppskattat.

– Vår upplevelse är att eleverna uppskattar det här långa lektionerna utomhus, i veckan sa en elev när vi eldade och bakade pinnbröd att ” kan vi inte göra så här hela tiden”. Men självklart finns det elever som helst av allt är i sporthallen. Den enda nackdelen som vi ser är att eleverna endast får en lektion idrott och hälsa under två veckor. Men vi menar att positiva överväger det negativa.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har kört det här schemat under några år nu och ingen av oss kan nog tänka sig att gå tillbaka till det tidigare schemat. Framför allt innebär det här upplägget mindre stress. Vi har mer tid till relationsbyggande och att prata med eleverna om annat än om de uppgifter som ska utföras. Att få en halvdag med eleverna utomhus har också inneburit att vi blivit bättre på att se andra förmågor och kvaliteter hos eleverna än de som vanligtvis lyfts fram i ämnet idrott och hälsa.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Ett sätt är att skriva en artikel. Men vi har också berättat om vårt arbete inom ett ämnesnätverk för lärare som tidigare fanns här i Nacka. En före detta kollega här på skolan tog med sig idén till sin nya skola och kör ett liknande upplägg där.

Ove Axelsson är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.
Johan Söderström är leg lärare idrott och hälsa och arbetar på Järla skola.

Utveckla skolan nr 4/2022

Susanne Sawander

Inlägget Nytt schema skapar tid för friluftsliv dök först upp på Skolporten.

En interaktiv promenad med ljud, bild och rörelse gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att vi gärna vill sprida det här sättet arbeta på. Inte minst för att det går att minnespromenader går anpassa till i stort sett alla ämnen och elever i alla nivåer. Dessutom är det ett bra sätt att få in mer rörelse och utevistelse i undervisningen.

Vad handlar artikeln om?

Den beskriver hur vi i tre klasser i årskurs åtta arbetat med så kallade minnespromenader i ämnesområdet svensk språkhistoria. Det är ett faktatungt område som vi sedan tidigare vet att många elever tycker är svårt att ta till sig.

Minnespromenaderna bestod av en slinga runt skolan med fem olika stationer. Vid varje station fick eleverna lyssna på en ljudfil med fakta om den specifika epoken, musik och andra tidsenliga ljudeffekteter som vi lärare spelat in. Vid stationerna fanns även bilder samt en praktisk uppgift, exempelvis med en rita med krita med på en stenhäll, vilket skulle fungera som en minneskrok för runskrift. Eleverna gick minnespromenaden i etapper, med en station i taget. I klassrummet arbetade de vidare med innehållet för den aktuella stationen för att sedan ge sig ut på promenaden igen, repetera den första stationen och sedan gå   vidare till nästa station. På så vis fick eleverna möta samma innehåll flera gånger och succesivt bygga på med nya kunskaper.

Efter projektet fick eleverna gjorde eleverna ett prov och fick genom en enkät berätta vad de tyckte om det här sättet att arbeta på.

”Flera elever beskriver att de ”gått promenaden i huvudet” när de gjorde provet.”

Vilka resultat har ni sett?

Det tydligaste är att provresultaten hos de här eleverna är betydligt bättre jämfört med tidigare år. Vår tolkning är att minnespromenaderna har varit en stark bidragande orsak till att eleverna tagit till sig av kunskaperna och också kommit ihåg dem. Det här bekräftas också i elevenkäterna, flera elever beskriver att de ”gått promenaden i huvudet” när de gjorde provet. Vi lärare har också märkt att de här kunskaperna sitter kvar på ett helt annat sätt, det händer att elever efter flera månader tar upp något de lärde sig från minnespromenaden.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Vi arbetar idag mer medvetet med att ”hänga upp” kunskaper på olika reella eller imaginära ”krokar”, just i syfte att hjälpa eleverna att lättare minnas och komma ihåg. Vi har helt enkelt ett tydligare fokus på hur eleverna kan lära, inte enbart vad de ska lära.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

Vi har fått mycket positiv respons när vi presenterat arbetet både för kollegor här på skolan och på den större ämneslärarkonferensen i Nacka kommun.

Malin Hökby är förstelärare och lärare i svenska och engelska på Myrsjöskolan i Nacka
Martin Flodkvist är lärare i svenska och engelska på Myrsjöskolan i Nacka

Utveckla skolan nr 3/2022

Susanne Sawander

Inlägget Promenader krokar upp kunskaper dök först upp på Skolporten.

En poesifestival som utmynnade i en bok väckte intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Att skriva en artikel är ett led av att vi tilldelats Fjädernpriset, ett pedagogiskt pris som Nacka kommun delar ut. Med artikeln vill vi sprida det sätt vi arbetar på och berätta att vi verkligen tror på poesin som en väg till att utveckla elevers skrivande.

Vad handlar artikeln om?

– Våren 2021 genomförde vi en poesifestival på Nacka gymnasium med 18 klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Eleverna fick under en vecka både läsa och skriva dikter. Festivalen utmynnade i en poesitävling där finalbidragen lästes in av professionella skådespelare. Eleverna röstade därefter fram tre vinnare per årskurs. De 30 finalbidragen publicerades också i bokform. I artikeln beskriver vi dels hur våra förberedelser sett ut, dels berör vi några studier som handlar om lyrik i skolan. Vi skriver också ett slags instruktion för hur man kan arbeta med poesi, skrivande och inspiration i sin egen skola.

”Att leka med ord, meningsbyggnad och språket i stort verkar ha en positiv inverkan på elevernas skrivande.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vi ser detta projekt som ett pågående arbete där vi lär oss av varje genomförd festival. Vi har noterat ett ökat intresse för ord och språk i allmänhet och särskilt under och inför festivalen när eleverna aktivt arbetar med att skriva dikter. Detta intresse kan förstås vara svårt att mäta, men det är uppenbart för oss som träffar eleverna ofta att just denna typ av skrivande lockar fram en ökad energi och samtal om ord och dess nyanser.

– För många av våra elever, som alla går på det Naturvetenskapliga programmet, är diktskrivande och fritt skrivande ett mer ovanligt inslag i studierna. Chansen att leka med ord, meningsbyggnad och språket i stort verkar ha en positiv inverkan på elevernas skrivande eftersom det poetiska språket lockar fram nyfikenhet och kreativitet.

– Vårt mest konkreta resultat är förstås alla de fina dikter eleverna skriver och där de 30 som går vidare till den stora finalen publiceras i en poesiårsbok skolan ger ut. Det är ett fantastiskt resultat i sig – att vi har en egen poesisamling med nyskrivna dikter.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har alla tagit in mer poesi i klassrummen och på det viset får eleverna möta många fler verk och författarskap. Arbetet har också fört med sig att vi samtalar mer om vilka olika sätt kreativa övningar kan hjälpa eleverna att utveckla och förbättra sitt språk.

– Poesin har en enorm genomslagskraft i det att den kan vara förrädiskt enkel, men också språkligt utmanande. Vi tror att vi genom att fortsätta driva festivalen varje år kommer hitta nya utvecklingsområden, nya sätt att arbeta med elevers skrivande och på så vis ge poesin den rättmätiga plats i svenskundervisningen den förtjänar.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi arbetar vidare med poesifestivalen och hoppas att fler kollegor vill delta i större eller mindre skala. Vi driver även inom svenskämnet ett kollegialt lärande där vi arbetar med poesi. Vi har, vilket framgår i artikeln, ett mycket givande samarbete med skolans engagerade och kunniga bibliotekarier. Genom deras försorg sprids poesin till ännu fler elever och lärare. Kan det bli bättre?

Magdalena Gyllenlood är gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Nacka gymnasium
Pernilla Lämber är gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Nacka gymnasium
Veronica Wirström är gymnasielärare i filosofi, religion och svenska och arbetar på Nacka gymnasium

Utveckla skolan nr 1/2022

Susanne Sawander

Inlägget <strong>Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever</strong> dök först upp på Skolporten.

Att låta eleverna göra film och gestalta personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Det visar lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Att skriva en artikel är ett bra sätt att dela goda erfarenheter och exempel och det här utvecklingsarbetet ville vi gärna sprida vidare. En av oss, Kristina Ekmark, har skrivit fem artiklar tidigare om andra utvecklingsprojekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete i ämnet historia i våra respektive klasser i årskurs 9. Syftet med projektet var att utveckla en undervisning som gav eleverna en djupare känsla och förståelse för historien, i det här fallet att leva som ung under tiden för andra världskriget. Ett syfte var också att skapa en undervisning som var lustfylld och engagerande.

– Projektet gick ut på att med mobilkamera och Instagram som verktyg filma och gestalta vardagen för en på förhand given karaktär som vi bestämt, exempelvis en person ur den tyska motståndsrörelsen, en tonåring i England eller en medlem i Hitlerjugend. Vi delade in eleverna i grupper som fick i uppgift att skapa en dagbok i filmformat ur de här karaktärernas vardag. Arbetet följde en tydlig struktur som inleddes med att eleverna skrev manus, letade miljöer, repeterade, skaffade rekvisita och lärde sig filmteknik. Därefter fick eleverna ge sig ut och filma. De färdiga filmerna visades sedan för klassen och därefter för hela skolan. När arbetet var avslutat fick eleverna svara på en enkät om vad de tyckte om det här sättet att arbeta.

”Att låta eleverna få gå in i roller och gestalta historien innebar att de ökade sin inlevelseförmåga och förståelse för den historiska kontexten.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att låta eleverna få gå in i roller och gestalta historien innebar att de ökade sin inlevelseförmåga och förståelse för den historiska kontexten. I enkäterna konstaterar flera elever att de fått en djupare insikt om hur förtryck, utsatthet och brist på mänskliga rättigheter påverkar människors vardag. Samtidigt pekar eleverna på att skillnaden mellan att vara ung idag jämfört med tiden för andra världskriget faktiskt inte är så stor. Det finns mycket som förenar. Sammantaget visar våra resultat att projektet har uppfyllt de syften vi hade – att ge eleverna djupare kunskaper i ämnet historia på ett lustfyllt och spännande sätt.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi kommer att fortsätta att låta eleverna göra film. Det visade sig vara väldigt lyckat att kombinera ämnet historia med modern teknik som eleverna är väl bekanta med.

Hur för ni arbetet vidare er arbetsplats?

– Elevernas filmer visades för samtliga klasser så arbetet är väl spritt på skolan. Vi har även berättat om vårt projekt på våra lärarkonferenser, många har visat intresse och blivit inspirerade av att vårt arbete.

Kristina Ekmark är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
Anna Fredmark är lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun

Utveckla skolan nr 2/2022

Susanne Sawander

Inlägget Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet dök först upp på Skolporten.