Mikaela Björklund har undersökt förutsättningarna för lärande i engelska som främmande språk i nybörjarklassrummet. Hennes avhandling visar att engelska håller på att bli ett andraspråk snarare än ett traditionellt främmande språk för många unga elever.

Det visar Anne Palmér i avhandlingen "Samspel och solostämmor", där hon har studerar den muntliga kommunikationen i svenska och karaktärsämnen på yrkesförberedande program i gymnasieskolan.

Genom att kombinera olika sinnesintryck (som syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar Eeva Klintfors i sin avhandling "Emergence of words", där hon har studerat över 300 spädbarn i åldern 3-20 månader.

I avhandlingen "På tal om matematik" försöker Eva Riesbeck få syn på språket, kunskapen och matematiken i matematikundervisningen. Det gör hon bland annat genom att studera lärares och elevers samtal i ett matematikklassrum.

Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.

För att förändras och hitta nya sätt att tänka krävs att man överskrider gränser. Birgitta E. Gustafsson visar i sin avhandling att motspråk, som återfinns både inom konsten och den pedagogiska praktiken, är ett sätt att göra det på.

Rickard Jonsson har undersökt maskulinitet och språk hos en grupp tonårskillar på högstadiet. Studien fokuserar på hur språk kan användas för att skapa maskulinitet, men även hur stereotypen invandrare växer fram i den vardagliga kommunikationen i skolan.

Carina Fast har i avhandlingen "Sju barn lär sig läsa och skriva" följt sju barns väg till att lära sig läsa och skriva. Hon undersöker bland annat vilken betydelse sociala och kulturella praktiker har för barns läs och skrivkunnighet.

Det undersöker Barbro Hagberg-Persson i avhandlingen "Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan". Studien baseras på dagens heterogena klassrum, och tar därför också barnens olika språkbakgrund i beaktande.