Svenskämnet fungerar som en del av den individcentrerade skola vi har idag, där tankar om personlig växt i form av sådant som är nyttigt för den egna karriären, skymmer tankar om kompetenser för kritiska medborgare i ett demokratiskt samhälle.Det menar Fredrik Hansson, som skrivit avhandlingen "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne."

Vår språkförmåga utvecklas hela livet. Det gäller både vårt modersmål och förmågan att lära sig ett nytt språk. Hjärnan bearbetar ny språklig information på samma sätt som det som man lärt sig som barn, vilket tyder på att vår språkinlärningsförmåga inte är begränsad till barndomen.Det visar Annika Hultén i avhandlingen "Neurala korrelat för vuxnas språkinlärning".

Det är stora skillnader i hur medvetna barn är om hur de använder språket i sinkunskapsbildning. I en studie som Annika Åkerblom gjorde för sin avhandling Childrenmaking sense of physical phenomena, visade sig särskilt 10 -åringar kunna reflektera över hurspråket skapar förståelse för abstrakta fenomen.

Trots att bilder och seende har stor betydelse för vår definition av verkligheten har bildämnet enförhållandevis undanskymd roll i undervisningen. Det menar Olle Jonsson som skrivit avhandlingen"Bilden och texten: En studie av ljusets och seendets pedagogik".

Ungdomar kan växla mellan olika språkliga register beroende på vad situationen kräver. Detmenar Theres Bellander som har disputerat med avhandlingen Ungdomars dagliga interaktion: Enspråkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier .

Det är lätt att lära sig en massa ord utan att egentligen förstå. Därför är det viktigt som lärare att fånga upp det språk som eleverna använder, och se det som en resurs. Det skriver Clas Olander i sin avhandling "Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students´ talk and writing as an arena for sense-making".

Varför blir vissa klasser duktiga på läsning, trots att de har de socioekonomiska förutsättningarna emot sig? Det har bland annat att göra med mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet, skriver Ulla Damber i sin avhandling Läsa för livet tre studier av svenska barns språkutveckling .

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.

Hur vi lär oss beror till stor del på hur vi lyckas förena vår förförståelse med de verktyg vi har till vårt förfogande. Maria Larsson har i sin avhandling, Learning System Thinking. The role of semiotic and cognitive resources, undersökt hur studenter använder språket och andra kognitiva och semiotiska resurser för att lära sig att tänka i system.

Talspråket blir bättre om eleverna blir bättre på att skriva. Men det är också viktigt att möta olika typer av texter. Det är en av slutsatserna som Victoria Johansson gör i avhandlingen Developmental Aspects of Text Production in Writing and Speech .

Lärare och föräldrar måste vara uppmärksamma på språksvårigheter hos barn med autism, Aspergers syndrom och ADHD. Många av de här barnen har till exempel svårt att förstå sammanhang när de läser men med rätt metoder går det att träna upp, enligt Jakob Åsberg som har skrivit avhandlingen Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities .

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.