På Sofielundsskolan arbetar logoped och lärare tillsammans i klassrummet så att fler elever ska kunna tillgodogöra sig den språkliga träningen. Fördelarna med upplägget är många, menar Jenny Hilborn, logoped, och Petra Gunnarsson, grundskollärare.

Barns förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna är olika för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, pedagog, föreläsare, författare.

Förskolan ska bygga på lust och glädje. På barnens intressen. Samtidigt har vi mål i läroplanen som vi ska arbeta med, delar som barnen har rätt till – oavsett intressen. Hur gör vi när dessa krockar och när intresset för att skriva är svagt? Det skriver Josefin Malm, Leg. förskollärare och pedagogista, och Sofie Källhage,…

Alla barn får inte samma rika och uttrycksfulla språk. Många behöver lägga mycket energi på att prata och lyssna, läsa och skriva och förstå kommunikation, medan andra gör det utan att anstränga sig eller tänka extra, skriver Catarina Sjöberg. Leg. logoped, författare och föreläsare.

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Hallå där, Linnéa Skogqvist-Kasurinen, 1–7-lärare på Gubbängsskolan i Stockholm! Du har arbetat med progression på lågstadiet. Berätta!

Hallå där, Lovisa Femrell, leg logoped och specialist på stamning! Vad beror stamning på?

Låt eleverna förbereda muntliga presen­tationer i klassrummet, på samma sätt som man gör med skrivandet. Då får de redskapen att utvecklas, säger svensk­didaktikern Cecilia Olsson Jers.

Med träning, inlevelse – och lite stilfigurer – kan alla elever utveckla sin förmåga att tala inför andra. Lärarna Monika Ölander och Stefan Rova arbetar systematiskt med retorik.