Det händer att Charlotta Hemlin snöar in sig totalt på grammatik. Ett område som kan få henne att fastna är possessiva reflexiva pronomen, där det finns ett undantag som frångår den vanliga tumregeln – vilket brukar ställa till det.

Annika Agélii Genlott analyserar i sin avhandling vad som krävs för att digitaliseringen ska bidra till en genomgripande pedagogisk utveckling i skolan. Hur kan en undervisning som drar nytta av digitaliseringen och förbättrar elevernas lärande designas på vetenskaplig grund? Vilka krav ställer det på skolans organisation, på ledarskap på olika nivåer och på lärares kompetensutveckling?

Malin Nihlberg på Borgarskolan använder sig gärna av skönlitteratur i undervisningen. Dels för att eleverna bättre ska förstå historiska skeenden men också för att ge eleverna en väg in i språket. "Med skönlitteratur så kommer du nära karaktärerna, det väcker empati och förståelse för vad som hände", säger hon.

För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan har lärosäten och skolor i hela landet på försök jobbat tillsammans för att hitta långsiktiga modeller för skolutveckling. VId Malmö universitet har tre nya nätverk med lärare och forskare arbetat med språkutveckling, svenska och matematik.

Att lära elever skilja på ”de” och ”dem” är en fråga som engagerar många lärare. Vissa tycker att man ska byta ut orden mot talspråkets ”dom”. Andra anser att det är viktigt att eleverna får koll på när de ska skriva vad. Vår krönikör Charlotta Hemlin är en av dem.