Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Olle Nordberg har i sin avhandling studerat 18-åringars läsande ur olika synvinklar för att kunna diskutera deras attityder till läsning och deras förmåga att läsa fiktionstext utifrån ett brett empiriskt underlag.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Ett av Karin Stenlunds syften har varit att undersöka vilka klassrumsaktiviteter som förekommer i klassrummet och hur det specifika textarbetet går till utifrån den övergripande frågan kring vilka förutsättningar till utveckling av läsförmågan elever ges i klassrummet.

Katharina Dahlbäck har utforskat svenskämnets estetiska dimensioner, som exempelvis dans, musik, bild och drama genom att belysa och problematisera estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

Syftet med Ingrid Lennartson-Hokkanens avhandling är att synliggöra, analysera och diskutera bedömning och återkoppling av skrivande hos nya studenter vid en professionsutbildning.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.