Språkintroduktion-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 16 May 2023 12:20:13 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0.4Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsashttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/lararpanelens-favorit-nyanlandas-tilltrade-till-spraket-begransas/ Tue, 16 May 2023 12:20:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=350683Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Inlägget Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas dök först upp på Skolporten.

]]>Ungdomar på språkintroduktionsprogrammet får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska. Det är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.
Andreas Nuottaniemi, Umeå universitet. Foto: Erik Abel
Många nyanlända elever kommer till mindre orter i Sverige. Andreas Nuottaniemi reagerade därför på att frågor om flerspråkighet ofta diskuterades mycket i storstadssammanhang. Det var anledningen till att hans avhandling Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid kom att handla om ungdomar på språkintroduktionsprogrammet i ett litet samhälle i Norrland. − Jag insåg ganska snabbt att flera av de här eleverna upplevde att de mer eller mindre satt fast på orten, och nästan bokstavligt i klassrummet. Vissa av dem hade varit där i flera år, och de skuldbelade ofta sig själva för oförmågan att ta sig vidare, säger Andreas Nuottaniemi. Det finns en utbredd uppfattning om att språket är nyckeln till det svenska samhället. Andreas Nuottaniemi menar att man snarare bör tänka på språket som en del av ett rum. Arbetsmarknaden kan vara ett rum, det nationella programmet på gymnasiet ett annat. Men det är rum som flera av de här ungdomarna inte kommer in i, konstaterar han. De bedöms om och om igen som misslyckade språkanvändare eftersom de blir underkända i svenska som andraspråk. Men han menar att ungdomarna i hans studie är väldigt språkligt kompetenta. − De har tillgodogjort sig många språkliga resurser, men det är de resurser som finns tillgängliga för dem i olika rum. Om tillträdet till vissa rum begränsas så hindras de också från möjligheten att utveckla språket som talas i det rummet. Han lät ungdomarna rita kartor för att visa var i samhället de använder svenska. Det var slående hur få personer de pratar svenska med i sin vardag. Det är framför allt med butiksbiträden, socialsekreterare och lärare. Personer som alla har det gemensamt att de talar med ungdomarna för att de har ett visst yrke och får betalt för att göra det. Andreas Nuottaniemi blev överraskad över hur mycket språkutveckling som pågick i klassrummet utanför lärarnas synfält. Flera av eleverna lärde sig hindi genom att titta på Bollywoodfilm och diskutera i digitala forum. De lärde sig också varandras språk. − Samma elever som såg sig själva som misslyckade inlärare av svenska, kunde i andra sammanhang beskriva sig som väldigt kompetenta användare av till exempel hindi eller moldaviska. Det blev väldigt talande för hur tillgången till rum är det väsentliga. I rummet där ungdomarna lär sig hindi känner de sig välkomna och uppskattade. Utöver lärare hoppas han att beslutsfattare ska läsa avhandlingen. Han vill att de ska förstå hur vissa beslut, som exempelvis gymnasielagen, ibland får orimliga konsekvenser för både elever och lärare. Av Åsa LassonFoto Erik Abel
LÄRARPANELENS MOTIVERING: ”Hur lär man sig ett nytt språk när tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang saknas eller är ytterst begränsad? Andreas Nouttaniemis avhandling är av högsta relevans i tider av ökade krav på migranter och deras barn.” LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Andreas Nuottaniemi Avhandling:Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tidBakgrund: Utbildad gymnasielärare i svenska som andraspråk och samhällskunskap. Har arbetat många år som lärare i förberedelseklass och språkintroduktion. Numera adjunkt vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet Disputerade: 24 februari 2023 vid Umeå universitet
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 3/2023. 
Skolporten nr 3/2023.
Skolportens magasin nr 3/2023 – ute 12 maj 2023 TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förebygga våld och brott i skolan. Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Inlägget Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas dök först upp på Skolporten.

]]>Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktionhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/inte-for-raddhagsna-undervisning-i-grundlaggande-litteracitet-och-svenska-som-andrasprak-pa-gymnasieskolans-sprakintroduktion/ Tue, 31 Aug 2021 12:54:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=303365Hur erbjuds elever på gymnasieskolan språkintroduktion tillgång till de litteracitetspraktiker och förhållningssätt som krävs för aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället? Det är en av frågorna som Anna Winlund undersöker i sin avhandling.

Inlägget Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion dök först upp på Skolporten.

]]>A model for teaching world languages in a hybrid classroomhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/a-model-for-teaching-world-languages-in-a-hybrid-classroom/ Thu, 17 Dec 2020 14:57:24 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=287787With some students in the room and some at home, how can teachers continue to focus on building speaking, listening, reading, and writing skills in the target language?

Inlägget A model for teaching world languages in a hybrid classroom dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget A model for teaching world languages in a hybrid classroom dök först upp på Skolporten.

]]>Här möts de över programgränsernahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/har-mots-de-over-programgranserna/ Thu, 06 Feb 2020 15:19:24 +0000https://skolporten.se/?post_type=research&p=262898Ingen betygsjakt utan en äkta vilja att få veta mer. Så beskriver lärarna ett projekt där elever intervjuar varandra över programgränserna. ”Jag var verkligen noga med att skriva så bra som möjligt”, säger Tuva Sehlstedt, som intervjuade en elev från...

Inlägget Här möts de över programgränserna dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Här möts de över programgränserna dök först upp på Skolporten.

]]>Svårt för nyanlända att nå examenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/svart-for-nyanlanda-att-na-examen/ Thu, 06 Feb 2020 14:32:34 +0000https://skolporten.se/?post_type=research&p=263057Endast 14 procent av eleverna som påbörjar språkintroduktionsprogrammet, med svenskt personnummer, tar examen efter fem år. ”Elevernas chanser skulle öka betydligt om de fick mer hjälp med att utveckla ämnesspråket”, säger forskaren Åsa Bjuhr.

Inlägget Svårt för nyanlända att nå examen dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Svårt för nyanlända att nå examen dök först upp på Skolporten.

]]>Nyanlända elevers upplevelse av inkluderinghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/regler-styr-larares-prat-om-elever-pa-introduktionsprogram/ Tue, 01 Oct 2019 13:02:06 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=251552Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Inlägget Nyanlända elevers upplevelse av inkludering dök först upp på Skolporten.

]]>På språkintroduktionsprogrammet känner sig nyanlända elever inkluderade i klassen men exkluderade från skolan. Väl på ett gymnasieprogram blir känslan blir den omvända, konstaterar Åsa Bjuhr som forskat om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar på lärarutbildningen men är grundskollärare i botten och har även arbetat länge inom vuxenutbildningen. Den enda åldersgrupp jag inte verkat inom är äldre tonåringar, så intresset väcktes av att jag kände att jag hade en kunskapslucka och att det inte fanns mycket forskning om just den här elevgruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om övergången från språkintroduktion till ett nationellt gymnasieprogram. I dagsläget lyckas endast en liten del, cirka 35 procent, av eleverna som går på språkintroduktionsprogrammet att ta gymnasieexamen hösten innan de fyller 19 år. En förklaring till den låga andelen är att många elever helt enkelt inte hinner. – Avhandlingen bygger på intervjuer med åtta lärare från sex olika kommuner på språkintroduktionsprogrammet om hur de ser på organisationen kring språkintroduktion och övergången till gymnasiet. Jag har även intervjuat tolv elever som går första terminen på gymnasiet om hur de upplever skillnaden och övergången från språkintroduktion. De intervjuade eleverna har olika bakgrund och olika mycket skolgång med sig sedan tidigare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarnas beskrivningar av eleverna på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av regelverket som omgärdar den här elevgruppen. Mer konkret, lärarna talar om elevernas chanser att lyckas klara ett nationellt gymnasieprogram utifrån hur lång tid de har på sig. Centralt i lärarnas samtal om eleverna är deras tidigare studiebakgrund och födelseår. Resultaten visar också att organisationen kring språkintroduktion och gymnasiet skiljer sig mycket mellan kommunerna. Små kommuner har ofta fördel av korta beslutsvägar och mindre skolor där lärarna ibland arbetar i båda skolformer och därmed känner till eleverna. Större kommuner har däremot ofta mer resurser i form av läxhjälp och liknande. Jag ska tillägga att intervjuerna gjordes hösten 2015, precis i samband med den stora flyktingströmmen, och en hel del kan därför ha förändrats sedan dess. – Elevintervjuerna vittnar om att de i språkintroduktionsklassen kände sig inkluderade i gruppen men exkluderade från de övriga elever i skolan. Väl på ett vanligt gymnasieprogram blev känslan den motsatta, många kände sig inkluderade i skolan men exkluderade i klassen. Den här känslan klingade dock av i takt med att höstterminen gick mot höstlov.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna inte alltid var medvetna om vilka val de hade möjlighet att göra vid övergången till gymnasieprogram. Många fortsatte exempelvis att läsa svenska som andraspråk i stället för svenska, vissa för att de tyckte att det fungerade bra, men flera elever visste att de inte de hade valmöjligheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att många lärare kommer att känna igen sig i beskrivningarna av hur det fungerar i gränslandet mellan språkintroduktion och gymnasiet. Men jag hoppas också att resultaten kan vara till nytta för skolledare och beslutsfattare. Susanne Sawander

Inlägget Nyanlända elevers upplevelse av inkludering dök först upp på Skolporten.

]]>Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/avslut-och-fortsattning-en-studie-om-overgangen-fran-introduktionsprogrammet-sprakintroduktion-till-nationellt-program-vid-gymnasieskolan/ Mon, 02 Sep 2019 15:06:42 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=247271Åsa Bjuhr har forskat om elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan.

Inlägget Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Avslut och fortsättning: En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektionhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/sprakinriktad-undervisning-kraver-tid-for-reflektion/ Fri, 14 Jun 2019 07:51:45 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=245078För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Inlägget Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion dök först upp på Skolporten.

]]>För att ämneslärare ska kunna ge elever med svenska som andraspråk både stöd och utmaning krävs tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska, religion samt svenska som andraspråk och har arbetat mycket med nyanlända elever. Där har jag på nära håll sett vilken utmaning det är att erövra ett språk och samtidigt ta del av ämneskunskaper. Det väckte frågan hur jag som lärare bättre kan stötta dessa elever. I ett första steg fördjupade jag mina egna kunskaper genom att utbilda mig till speciallärare och då insåg jag att det generellt saknas klassrumsforskning eller praktiknära forskning på det här området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkinriktad undervisning och förutsättningar för elevers deltagande i ämnesundervisningens olika aktiviteter. Avhandlingen är ett aktionsforskningsprojekt där jag tillsammans med tre lärare på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola främjat en språkinriktad undervisning genom språkligt stöd, interaktion samt kontext, som är de tre grundbultarna inom språkinriktad didaktik. – Det har varit ett öppet utforskande kring både möjligheter och hinder för elevers deltagande med fokus på återkommande aktiviteter i klassrummet som exempelvis genomgångar. Vidare har jag mer fördjupat studerat vad som händer när en av lärarna språkinriktar undervisningen och försöker få eleverna att använda språket mer samt på vilka sätt lärarna tillför stöd och utmaning. I avhandlingen diskuterar jag också vad detta innebär för lärare i relation till inkluderande undervisning utifrån några inkluderingsdidaktiska byggstenar

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkinriktad ämnesundervisning kräver tid och utrymme till reflektion för lärarna om den egna undervisningen. Men också att elevernas språkliga deltagande inte sker av sig självt. Det kräver återkommande planering av läraren, vilket i sig förutsätter just reflektion och möjlighet att hitta vad som är centralt i just mitt ämne för att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sitt språk aktivt. Som lärare måste man också skapa bryggor från elevernas vardagssituationer och vardagsspråk över till det mer specifika ämnesspråket. – Men jag fann också att lärarens vilja att stötta och få eleven att lyckas ibland kan leda till förenkling. Det riskerar att eleven inte tillägnar sig de strategier som behövs till exempel för att läsa olika texter i ämnesundervisningen. – Samtidigt synliggör min studie hur komplex undervisningssituationen är. En del elever behöver mycket mer stöd. Andra elever skulle behöva betydligt mer utmanande uppgifter för att komma vidare. Lärare behöver ges förutsättningar för att möta olika elever i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som lärare vet hur viktigt det är att få tid för reflektion slogs jag ändå av hur oerhört viktigt det är att lärare får utrymme för det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare men definitivt även skolledare. Idag pratar vi mycket om en inkluderande skola och om språkutvecklande arbetssätt och jag tänker att mina resultat kring språklig inkludering kan vara ett bidrag i den debatten. Susanne Sawander

Inlägget Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion dök först upp på Skolporten.

]]>Intervjuprojekt skapar motivation och integrationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/intervjuprojekt-skapar-motivation-och-integration/ Tue, 28 May 2019 08:42:37 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=243791Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Inlägget Intervjuprojekt skapar motivation och integration dök först upp på Skolporten.

]]>Utveckla skolan nummer 8/2019: Möten som skapar motivation och integration
Veronica Wirström och Linda Uddenfeldt är lärare på Nacka gymnasium.

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på naturvetenskapliga programmet och språkintroduktion på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att vi vill sprida våra erfarenheter och inspirera andra. Vårt projekt visar att man med ganska enkla medel kan nå stora positiva effekter.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett årligt samarbetsprojekt mellan eleverna i första året på Naturvetenskapliga programmet inriktning samhälle och språkintroduktionsklassen på Nacka gymnasium.

– Vi startade för några år sedan utifrån en önskan att locka fram elevernas inre motivation. Många av våra elever är väldigt ambitiösa och drivna av yttre motivationsfaktorer, främst betyg. Vår intention var att få eleverna att hitta något som engagerade dem på ett djupare plan där betyget inte var lika mycket i fokus.

– Det andra syftet med projektet var att minska segregationen i skolan. Nacka gymnasium är en stor skola med cirka 2000 elever och vi såg ett behov av att skapa möjligheter för elever från olika klasser att mötas.

– Rent konkret går projektet ut på att eleverna från de båda klasserna träffas under en halv dag och intervjuar varandra. Därefter skriver eleverna ett personporträtt/reportage om den de intervjuat. Vi försöker oftast få till en träff när texterna är färdiga, men lyckas inte alla år.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt att eleverna blir motiverade och berörda på ett djupare plan. Intervjudagen är intensiv men lättsam, här väcks ofta frågor kring kultur och politik som eleverna med gemensamma krafter löser tillsammans. Stundom uppstår språkförbistringar, men också här hjälps eleverna åt. Vid skrivarbetet är eleverna mycket måna om att göra sin intervjuperson ”rättvisa.”

”Ett tydligt resultat är att våra elever sällan frågar vad som krävs för att få högt betyg, vilket vittnar om att projektet lockar fram andra drivkrafter.”

– Ett tydligt resultat är att våra elever sällan frågar vad som krävs för att få högt betyg, vilket vittnar om att projektet lockar fram andra drivkrafter. Istället ser vi ett ökat intresse för omvärldsfrågor där eleverna söker kunskap om ämnen som aktualiserats under projektet.

– I det lilla så främjar projektet integrationen på skolan. Något år arrangerade eleverna på Naturprogrammet en improviserad ”midsommarafton” för språkintroduktionseleverna. Ibland ser vi dem fika tillsammans i kafeterian.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda blivit varse om hur betydelsefull den inre motivationen är för lärandet. Projektet har medfört att vi arbetar mer medvetet med berättelser som berör, just i syfte att skapa ett djupare engagemang.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi försöker sprida våra erfarenheter så gott det går. Roligt är att ett annat arbetslag på skolan har börjat arbeta på ett liknande sätt.

Utveckla skolan nr 8/2019Ladda ner artikeln (pdf)

Linda Uddenfeldt är gymnasielärare i psykologi och samhällskunskap på Nacka gymnasium.
E-post: linda.uddenfeldt@nacka.se

Veronica Wirström är gymnasielärare i svenska, filosofi och religion på Nacka gymnasium.
E-post: veronica.wirstrom@nacka.se

Susanne Sawander

Inlägget Intervjuprojekt skapar motivation och integration dök först upp på Skolporten.

]]>Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskaphttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/elever-i-svenska-som-andrasprak-underskattar-sin-ordkunskap/ Wed, 08 May 2019 12:24:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=241976Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Inlägget Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap dök först upp på Skolporten.

]]>Många elever som läser svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap. Det konstaterar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv lärt mig svenska som andraspråk och märkt att många av mina vänner och kollegor som inte är svenskar, sökt bättre stöd för att lära sig svenska. Jag ville undersöka olika sätt som människor lär sig svenska på i Sverige i syfte att ge nybörjare verktyg för sin språkutbildning och för att förstå mer om vuxna svenska språkelever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Eftersom min forskningsbakgrund är inom språkinlärningsstrategier har jag tillämpat den mest framträdande variabel för nybörjare av språkinlärning: ordförråd. I princip fyller forskningsprojektet tre syften – att ta reda på vilka ordinlärningsstrategier vuxna nybörjare i svenska som andraspråk använder. Att använda dessa resultat för att designa och skapa ett verktyg för insamling av information om ordinlärningsstrategier och potentiella mönster av ordinlärning hos elever. – Inlärningsstrategier för ordförråd är planerade och målinriktade åtgärder för att stödja inlärning. Till exempel kan man använda ”flashcards” för att lära sig nya ord, online-ordböcker för att leta upp ords betydelser eller till och med titta på tv-serier för att ta reda på hur ord ofta används. – De första tre studierna handlar om att skapa, utveckla, och använda ett nytt verktyg – The Swedish Vocabulary Learning Strategy Survey (SVLSS) – som är utformat för att samla in information om vuxna nybörjarinlärares användning av ordinlärningsstrategier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten kretsar kring tre områden: Metodologiska överväganden om enkätens utveckling och användning, sättet på vilket vi konceptualiserar och klassificerar ordförrådskunskaper och ordinlärningsstrategier, samt olika sätt och mönster som vuxna svenska nybörjarspråkelever använder för att lära sig ord på. – I en studie om vad eleverna tror det innebär att ”kunna ett ord” konstaterades att de flesta anser att stavning, uttal och grammatik är lika viktigt som att känna till ett ord. Vidare rapporterade många elever att de inte ansåg att de kunde ett ord tills de faktiskt insåg att de behärskade vissa delar av ordet. Detta indikerar att många elever i den svenska L2-kontexten söker produktiv eller kommunikativ kunskap med ord, snarare än att bara ”kunna ord”. Jag tänker att dessa resultat är relevanta för lärare i svenska som andraspråk. – Resultatet om elevernas användning av ordinlärningsstrategier visar att frekvens och variation av ord ökar när elevernas kunskap i svenska ökar. Det här sker även på ett mer subtilt plan redan under de första tolv månaderna som eleverna studerar svenska. Korrelationen mellan ökade kunskaper i svenska och mer sofistikerad användning av inlärningsstrategier kan vara en viktig kunskap för språklärare. Mer explicit undervisning kring olika inlärningsstrategier och hur man använder dem kan leda till effektivare inlärning av svenska ord. – För att lära sig nya ord använder elever även ordböcker, utgår från sammanhang, eller bara gissar. Det tyder på att eleverna försöker förvärva kunskap om en viss mängd ord innan de verkligen använder ordet.

Vad överraskade dig?

– Tidigt i projektet upptäckte jag att få tidigare studier om ordinlärning rapporterade om hur deras instrument var konstruerade och vilka metoder som användes för att skapa dem. Denna upptäckt ändrade faktiskt hela projektets riktning och resulterade i att jag fokuserade mycket på utvecklingsprocessen av SVLSS:en. Om vi inte rapporterar våra metoder tydligt kan det devalvera relevanta resultat, samt leda våra läsare till att missförstå och/eller misstolka forskningsresultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningsprojektet avslutades med förhoppningen att SVLSS-instrumentet kommer att användas av lärare i svenska som andraspråk. Dels som ett diagnostiskt verktyg för att bättre förstå hur eleverna närmar sig ordinlärning, dels som ett reflekterande verktyg som kan hjälpa eleverna att tänka på sina egna inlärningsprocesser. Jag hoppas att både elever och lärare ska kunna använda den här listan för att hitta nya ordinlärningsstrategier. Susanne Sawander

Inlägget Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap dök först upp på Skolporten.

]]>Orealistisk kursplan i undervisning för nyanländahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/orealistisk-kursplan-i-undervisning-for-nyanlanda/ Wed, 09 Jan 2019 09:28:33 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=231947Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Inlägget Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända dök först upp på Skolporten.

]]>Orealistisk kursplan i samhällskunskap får lärare att göra egna prioriteringar i undervisningen av nyanlända ungdomar. Det visar Christina Odenstads avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare och har forskat och skrivit om prov och bedömning i samhällskunskap. När jag började forska om medborgarskap kom jag in på hur undervisningen kan se ut för nyanlända. Vad får nyanlända ungdomar som är på väg ut som medborgare i ett nytt hemland lära sig? Vad ska vi lära dem? Och hur ska det gå till? Det fick mig att börja fundera på hur man organiserar undervisning för nyanlända.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samhällskunskapsundervisning för nyanlända ungdomar som går språkintroduktion. Jag har försökt förstå varför lärare undervisar dem som de gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna har en kursplan att följa, men den är orealistisk utifrån de praktiska förutsättningar som råder. Det är brist på tid och elevgruppen har helt olika bakgrund och förkunskaper i både svenska språket och själva ämnet. Därför skapar lärarna en samhällskunskapsundervisning som blir en slags praktisk medborgarkunskap. Fokus ligger på demokrati, rättigheter och skyldigheter, yttrandefrihet, jämställdhet och hur samhället fungerar. – Lärarna är medvetna om att de ska följa kursplanen, och allt de gör finns med i den, men de måste göra ett urval utifrån vad som är praktiskt genomförbart. Från lärarnas sida handlar det om att få eleverna delaktiga och bidra till integration. De utgår från en en omsorg om eleverna och vad de behöver som medborgare, medan tanken från politiker och skolan snarare är att de ska få godkända betyg.

Vad överraskade dig?

– Att elevgrupperna var så heterogena. I klassrummen sitter elever som flytt krig och kommit hit utan sina föräldrar sida vid sida med de som kommit hit under relativt trygga omständigheter. Det är en stor spridning som har en enorm påverkan på den praktiska vardagen i klassrummet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Samhällskunskapslärare och de som jobbar med nyanlända, oavsett ämne. Och rektorer och politiker som styr vilken kursplan man ska följa, vilken tid läraren har på sig och hur undervisningen organiseras. Annika Sjöberg

Inlägget Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända dök först upp på Skolporten.

]]>Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/langdraget-for-manga-pa-sprakintroduktionsprogrammet/ Wed, 10 Oct 2018 07:11:48 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=225071Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Inlägget Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet dök först upp på Skolporten.

]]>Språkintroduktionsprogrammets likriktade utformning förmår inte möta nyanlända elevers olika behov. Det innebär att tiden på programmet är onödigt långdragen. Det menar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat med utredningar som på olika sätt berör mottagande och introduktion för vuxna och insåg då att en stor del av forskningen i Sverige berör just vuxna nyanlända. När jag började min doktorandutbildning insåg jag att de flesta studier om nyanlända ungdomar har fokus på ensamkommande, nästan inga handlar om unga som kommit till Sverige med sin familj. Jag blev nyfiken på hur den sistnämnda gruppen upplever sitt möte med Sverige. Men också hur gruppen som helhet upplever vardagen utanför de institutioner som ansvarar för mottagande och introduktion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om unga nyanländas erfarenheter av att komma till Sverige. Jag har intervjuat 45 ungdomar från två olika kommuner som kommit till Sverige med sina familjer och som går på språkintroduktionsprogrammet. Syftet med avhandlingen är att belysa ungdomarnas erfarenheter av både skolan och vardagslivet. Om deras syn på skolan, förhoppningar om framtiden, vilka relationer de har utanför familjen men också om vilka relationer de saknar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Flera vittnar om att de inte får tillgång till undervisning på den nivå de behöver för att kunna söka vidare in till gymnasieskolans nationella program. Eleverna berättar om många och långa håltimmar i väntan på undervisning och hur tiden på språkintroduktionsprogrammet därför blir längre än nödvändigt. ”Det känns som jag slösar bort min tid”, konstaterar flera av eleverna. – Den homogena utformningen av språkintroduktionsprogrammet och bristen på undervisningsresurser bromsar många elever i deras strävan att så snabbt som möjligt börja på ett nationellt gymnasieprogram. Likafullt är skolan en oerhört viktig arena för nyanlända ungdomar. Det är i skolan som de får ett socialt sammanhang, kompisar och relationer med vuxna utanför den egna familjen. Lärarna beskrivs som enormt betydelsefulla för många av eleverna. – Kompisarna är nästan uteslutande andra nyanlända elever som också går på språkintroduktionsprogrammet. Att hitta kompisar utanför den kretsen är svårt. Många beskriver en känsla av att leva ”vid sidan av alla andra” då varken skolan eller samhället i övrigt erbjuder tillfällen att möta andra som inte är nyanlända i Sverige. Därtill bor flertalet nyanlända i starkt segregerade områden. Jag blev väldigt tagen av ungdomarnas berättelser om hur isolerade och utestängda de känner sig från det övriga samhället. ”Hur ska jag göra för att lära känna svenskar?” frågade en elev. Nyanlända ungdomar som kommer hit med sina familjer har vad jag förstått, knappt tillgång till något samhälleligt stöd utanför skolan, jämfört med ensamkommande som erbjuds ett bredare stöd.

Vad överraskade dig?

– Att så många känner att de ”måste börja om från början” och läsa in ämnen som de redan har betyg i. En fråga jag ställde mig är varför skolan inte arbetar mer med betygsvalidering. Jag förvånades också över hur trögt systemet är och hur utdragen tiden på introduktionsprogrammet därför kan bli. Det finns ett oerhört driv hos många av ungdomarna men risken är att de tappar motivationen på vägen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och övrig skolpersonal, egentligen alla som arbetar med ungdomar. Men även för beslutsfattare, mina resultat vittnar om att det saknas en aktör på kommunnivå som tar ett bredare ansvar för unga nyanlända som kommer hit med sina familjer. Susanne Sawander Foto: Carl-Johan Svensson

Inlägget Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet dök först upp på Skolporten.

]]>