På Idrottsgymnasiet är de inne på fjärde året med fokus på ett språkutvecklande arbetssätt – men förstelärarna Kajsa Månsson och Åsa Falk ser inget slut på det kollegiala lärandet. "Man måste våga hålla i det långsiktigt, vi blir aldrig riktigt färdiga", säger Åsa Falk.
Translanguaging handlar inte om att använda flera språk tillsammans hela tiden, utan om att man som talare kan avgöra när man kan använda ett visst språk och när man kan använda språken tillsammans på ett mer integrerat sätt. Det säger Carla Jonsson, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet.
Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.
Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.
Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.
Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.
Statistiskt finns det minst två elever med språkstörning i varje klass. På Värner Rydénskolan vill skollogopederna att elever med språkstörning ska känna igen sig i stödstrukturer och strategier, oavsett pedagog eller årskurs. Därför togs ett gemensamt arbetssätt och bildstöd fram.
Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.