Det finns en koppling mellan ledarskapet i en skola och elevernas skolk. Joacim Ramberg, universitetslektor vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, berättar om en studie av sambanden mellan elevers rapporteringar kring skolk och lärares skattningar av skolans ledarskap. (webb-tv)

Läs hela Ifous-rapporten "Inkluderande lärmiljöer – Att forma framtidens demokratiska samhälle" här (pdf).

Hur ser en lärmiljö ut som är inkluderande och vad menas egentligen med inkludering? Det är frågor som cirka 250 lärare och skolledare har arbetat med under tre års tid tillsammans med forskare från Högskolan i Borås i Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer.

Vill du lyckas i matematik? Se till att du behärskar tabellerna med flyt. Forskning visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på åtgärder läraren kan göra för att även eleverna med funktionsnedsättning…

Samverkansprojektet ”Barn med flerfunktionsnedsättning – samspel och social inkludering” har nyligen avslutats med en rapport med samma namn. Projektet startades 2015, och var ett samarbete mellan Årstaskolan i Uppsala och forskare vid Uppsala universitet. Nina Klang är en av forskarna. Hon är lektor i pedagogik och har tidigare arbetat som lärare. (s.11)

Barn med funktionsnedsättningar ska inte isoleras från andra barn, men hur skapar vi naturliga mötesplatser? I ett samverkansprojekt mellan Uppsala universitet och Årstaskolan har man tittat på hur särskilda lekaktiviteter kan underlätta samspelet mellan barn med olika förutsättningar att röra sig och kommunicera.