Skolreformer-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 21 Jun 2023 07:26:11 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.9Effekter av förstelärarreformenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/effekter-av-forstelararreformen/ Wed, 21 Jun 2023 07:26:11 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=353587I denna rapport redovisas analyser från Grönqvist, Hensvik och Thoresson av vilka som befordrades till förstelärare 2013–2016 och hur karriärsteget påverkade lönerna och rörligheten bland lärare. (pdf)

Inlägget Effekter av förstelärarreformen dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Effekter av förstelärarreformen dök först upp på Skolporten.

]]>Dilemmat med att återförstatliga skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/dilemmat-med-att-aterforstatliga-skolan/ Wed, 31 May 2023 10:31:18 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=351859Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Inlägget Dilemmat med att återförstatliga skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Skolans utmaningar hanteras bättre med försiktiga steg än storslagna reformer, menar utbildningshistorikern Johannes Westberg. Ett större statligt systemansvar har goda förutsättningar att förbättra skolans likvärdighet och kvalitet. Det konstaterade utredningen om ökat statligt ansvar för skolan i sitt slutbetänkande från november förra året. Ännu skarpare krav på ett återförstatligande hörs från Sveriges Lärare, som i en rapport från februari föreslog att staten ska ta huvudansvaret för grundskolans finansiering, resursfördelning och kompetensutveckling.
Johannes Westberg
Johannes Westberg är professor i utbildningens historia vid universitetet i Groningen i Nederländerna.
Men utbildningshistorikern Johannes Westberg, professor i utbildningens historia vid universitetet i Groningen i Nederländerna, menar att historien lär oss att vi bör skruva ner förväntningarna på sådana reformer. – Ibland kan det nästan verka lite naivt att vi efter hundra år av utbildningsreformer – som vi har varit rätt missnöjda med – fortfarande hoppas att så mycket ska lösas med hjälp av ännu en reform, säger han. Han menar att det ligger i skolans natur att vi är missnöjda med den, eftersom samhället ställer så höga förhoppningar till utbildning att skolan aldrig kommer att kunna infria dem. – Skolan kan inte ensam skapa ekonomisk tillväxt, minska drogmissbruk och rädda alla människor undan brottslighet eller oönskade graviditeter. Vi blir garanterat besvikna, vilket leder till att vi får olika slags skolkriser med jämna mellanrum. Hittills har reformerna sällan fått avsedd effekt. Det beror enligt Johannes Westberg på att skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Dessutom kan reformer bara påverka skolans organisation, medan det som händer i skolan i hög grad är beroende av det omgivande samhället. – Likvärdighet beror på så många faktorer, som olika områdens sociala sammansättning och ekonomiska förutsättningar. När samhället präglas av växande ojämlikhet är det svårt att få skolan att gå i motsatt riktning. För att ha en chans att lyckas tror han att vi skulle behöva ta till radikala åtgärder som ett statligt huvudmannaskap för alla skolor – inklusive friskolor – där staten kan fördela resurser precis som den vill. Samtidigt framhåller han att dagens diskussion om återförstatligande bara är en del av en historisk pendelrörelse mellan centralisering och decentralisering som har pågått sedan början av 1900-talet. – Jag skulle önska att man kunde se det här i ett hundraårsperspektiv, så att besluten inte bara svarar mot stundens behov. Då kan man fråga sig: Ska vi centralisera allt nu bara för att decentralisera allt senare igen? De historiska erfarenheterna visar nämligen att decentralisering tenderar att leda till bristande likvärdighet, medan centralisering i stället riskerar att föra med sig byråkrati, likformighet och stelbenthet. Vi verkar alltså stå inför ett dilemma snarare än ett problem som kan lösas. Själv tror Johannes Westberg att det bästa sättet att hantera det är att pröva sig fram i små steg – raka motsatsen till skoldebattens krav på dramatiska förändringar och storslagna reformer. – Dilemman hanteras inte med enkla hugg och slag, utan det gäller att försöka hitta en balans. Ta de steg som behövs och utvärdera vilka effekter det får. Sedan får vi se om vi blir nöjda med det. Av Staffan Eng
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 3/2023. 
Skolporten nr 3/2023.
Skolportens magasin nr 3/2023 – ute 12 maj 2023 TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förebygga våld och brott i skolan. Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Inlägget Dilemmat med att återförstatliga skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/digitaliseringen-i-skolan-och-forskolan-distraktion-eller-mojlighet/ Tue, 20 Dec 2022 10:52:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=339924Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Inlägget Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet? dök först upp på Skolporten.

]]>IlIllustration: Peter Gehrman
Illustration: Peter Gehrman.
Mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning. Det efterlyser forskarna i den nya nationella digitaliseringsstrategin. SVENSK SKOLA SKA bli bäst i världen på digitalisering. Det var det uttalade målet för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet för år 2017 till 2022, som syftade till att förbereda eleverna för morgondagens högteknologiska samhälle och arbetsmarknad. I praktiken innebar digitaliseringsstrategin att alla i skolan – elever, lärare, skolledare och huvudmän – skulle få en adekvat digital kompetens, att tillgången till digitala verktyg skulle bli likvärdig och att digitaliseringen av skolan skulle utvecklas med hjälp av forskning och uppföljningar. Enligt Skolverkets senaste uppföljning från 2021 har skolans modernisering redan kommit en god bit på väg – låt vara att fler rektorer behöver arbeta systematiskt med digital utveckling och att elever i behov av stöd behöver få en bättre tillgång till digitala verktyg. Men Sylvana Sofkova Hashemi, professor i digitalt lärande vid Högskolan i Halmstad och Göteborgs universitet, menar att det inte räcker med investeringar i ny teknik. Vi behöver också fundera över hur tekniken ska användas. I en studie från år 2020 där hon tillsammans med några kollegor undersökte de nya skrivningar som infördes i styrdokumenten i samband med digitaliseringsstrategin har hon sett att det fortfarande är oklart vilket slags digital kompetens eleverna egentligen förväntas utveckla och hur den ska bedömas i undervisningen. – Det som har gjorts hittills känns som ett första steg. Förändringarna finns framför allt i de olika ämnenas centrala innehåll – inte i betygskriterierna och avsnitten om bedömning. Det gör det svårt för lärarna att bedöma elevernas kunskaper, säger Sylvana Sofkova Hashemi. I studien såg hon också att styrdokumenten lade en oproportionerligt stor vikt vid själva verktygsanvändningen. Samtidigt saknades det tydliga formuleringar om vad eleverna skulle kunna i olika årskurser – inte minst när det gällde digital kommunikation med andra medier än skriven text. – Både lärare och elever går vilse. Det saknas till exempel ett språk för vad en passande bild är i elevernas redovisningar, och det är långt ifrån självklart hur mycket en svensklärare ska kunna om filmteknik. Mer generellt är det otydligt för lärarna vad digital kompetens innebär rent didaktiskt i deras ämnen. I den nya digitaliseringsstrategin för åren 2023 till 2028, som presenterades nu i december, hoppas Sylvana Sofkova Hashemi att det kommer att bli ett större fokus på vilka digitala kunskaper eleverna ska utveckla och i vilka situationer som de digitala verktygen är lämpliga att använda. I dag hör hon ofta att rektorer köper in dyr utrustning som inte används i undervisningen. Hon menar också att många lärare begränsar sin användning till de mest grundläggande funktionerna – utan att tillvarata verktygens möjligheter till exempelvis samarbeten mellan elever. – De digitala verktygen används som ett komplement, nästan som en skrivmaskin, och eleverna får sällan samarbeta eftersom bedömningen ska göras individuellt. Vi måste hitta bättre former för kollaborativt lärande och för hur det ska bedömas. I REGERINGSUPPDRAGET för den nya strategin betonas särskilt att digitaliseringen ska bidra till en bättre måluppfyllelse och likvärdighet. Stefan Hrastinski, professor inriktad mot digitalt lärande vid KTH, lyfter fram två digitala teknologier som han tror har en stor potential att förbättra lärandet. Den ena är just kollaborativa verktyg, där eleverna kan se vad andra elever gör och ge varandra feedback – till exempel genom att arbeta med texter i delade dokument. Den andra är interaktiva läromedel som anpassar sig till enskilda elevers nivå och repeterar det de har svårast för. – Men det är ganska komplicerat att använda individanpassade läromedel, för dagens skola bygger på tanken att lärarna har en större grupp elever som jobbar i samma takt. I vilken utsträckning vissa individer kan tillåtas att utvecklas snabbare än andra är snarast en politisk fråga, säger han. Digitala läromedel gör det också lättare för lärare att följa elevernas utveckling. Den informationen kan enligt Stefan Hrastinski användas till att jobba extra med elever som har fastnat eller göra smartare gruppindelningar – antingen i grupper där alla elever är på samma nivå eller så att det finns några elever i varje grupp som kan hjälpa de andra. – Det blir ett annat sätt att tänka på lärarrollen. Läraren blir mer av en organisatör eller moderator, som underlättar enskilda elevers lärande i stället för att tala till alla elever samtidigt i den utsträckning man kanske gör i dag. Samtidigt varnar han för att ha en övertro på den nya tekniken. För även om det finns en uppsjö av internationella studier som tyder på att användning av digitala verktyg kan förbättra elevernas lärande i en viss situation, så saknas det tydliga positiva effekter i större forskningssammanställningar. – Det är inte så att digitaliseringen kommer att få alla elever att plötsligt prestera mycket bättre. Om lärarna inte har fått fortbildning och det kommer in ny teknik i klassrummet så kan det snarare bli en distraktion som försämrar lärandet. I SVERIGE GJORDE till exempel Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, år 2019 en stor studie av hur kunskapsresultaten påverkades på skolor där alla elever hade varsin dator. Slutsatsen var att det inte gick att se någon effekt alls – utom möjligen en viss försämring hos elever med lågutbildade föräldrar. Liknande resultat visade det svenska forskningsprojektet Unos Uno år 2013 och en OECD-rapport från år 2015, om kopplingen mellan IKT och lärande, som konstaterade att det var viktigare att satsa på undervisning i grundläggande läs- och räkneförmågor. CATARINA PLAYER-KORO, professor i pedagogiskt arbete och verksam vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, forskar om digitalisering ur ett sociologiskt perspektiv. Hon menar att sådana större studier av sambandet mellan digital teknik och lärande visar att verkligheten inte lever upp till den teknikoptimistiska retorik som har drivit på skolans digitalisering. – Däremot visar studierna att när kompetenta lärare använder digitala redskap på ett genomtänkt sätt leder det till goda resultat i klassrummet. Frågan är bara i vilken utsträckning det beror på själva tekniken, säger hon. Själv tycker hon att det är problematiskt att digitaliseringen i så hög grad drivs av aktörer utanför skolsystemet som saknar pedagogiska kunskaper, eftersom många digitala verktyg styr hur lärarna arbetar. Det har hon sett i ett pågående projekt om digitalt arbete i skolan. – Flera lärare jag har pratat med säger att om de själva fick bestämma så skulle de inte lägga upp sin undervisning så som de gör. Men eftersom plattformen är konstruerad på ett visst sätt så måste de ändå göra det. MEN DET STÖRSTA problemet med digitaliseringen är enligt Catarina Player-Koro den stora insamlingen av beteendedata. Trots att försäljningen av sådana data är en av IT-företagens viktigaste inkomstkällor finns det vad hon känner till knappt några regler alls för hur data används. – För mig är det närmast upprörande! När man som vuxen blir övervakad så får man åtminstone godkänna det i ett avtal, men i det här fallet handlar det om små barn som över huvud taget inte har möjlighet att ta ställning till om de vill bli tappade på beteendedata under sin skolgång. Därför hoppas hon att den nya digitaliseringsstrategin ska mana till en diskussion om vilka krav och regelverk som behövs för IT-leverantörerna, samtidigt som den skruvar ner förväntningarna på tekniken till mer realistiska nivåer. Dessutom skulle hon vilja se en översyn av reglerna för offentliga upphandlingar, som hon menar missgynnar kommunala skolor. – Vart fjärde år finns risken att ett företag dumpar priset så att skolorna måste byta till deras plattform och anpassa hela sitt system till det. Privata skolor har inte det kravet på sig eftersom de går under aktiebolagslagen. Det behöver man titta på ur ett likvärdighetsperspektiv. STEFAN HRASTINSKI tror att det skulle underlätta med regionala eller nationella samarbeten vid upphandlingar, eftersom det är svårt för små kommuner att själva identifiera behov och förhandla med olika företag. Ett möjligt alternativ vore en nationell plattform med olika digitala verktyg och läromedel som är tillgängliga för alla skolor. Han menar också att det är viktigt för likvärdigheten att lärarutbildningarna blir bättre på att undervisa om digitalisering – blivande lärare behöver en djupare förståelse för hur digitala verktyg kan användas för att stödja elevernas lärande. Samtidigt betonar Stefan Hrastinski att det allra viktigaste är vad eleverna lär sig – inte om det sker digitalt eller analogt. – Jag ser ingen pedagogisk poäng med att pressa in digital utrustning bara för att vara moderna. Då är det bättre att vi frågar oss hur vi kan använda digitala verktyg för att möta alla elevers behov och förbereda dem för dagens digitala samhälle. Av Staffan Eng Illustration Peter Gehrman
FAKTA/Digitaliseringsstrategin * Den nya digitaliseringsstrategin – som avlöser den gamla för åren 2017–2022 – ska enligt regeringens uppdrag bidra till en ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Den ska också ta hänsyn till möjligheter och utmaningar i förhållande till elevernas ålder och kunskaper – särskilt när det gäller yngre barn. * Ett förslag till ny strategi redovisades av Skolverket den 19 december, läs det här!Källa: SkolverketFAKTA/SKR:s utvärdering * Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, utvärderade i oktober år 2021 sin egen handlingsplan för genomförandet av digitaliseringsstrategin. * Enligt utvärderingen har mycket arbete påbörjats, men ännu saknas: medel till fortbildning för lärare, en plan för lärarutbildningarnas arbete med digitalisering, systematisk datainsamling för uppföljning, stimulans till forskningssamverkan mellan akademi och skolväsende. Källa: SKR
Skolporten nr 6 2022.Artikeln är publicerad som en del av en temaartikel om skolans digitalisering i Skolporten nr 6 2022. Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här! Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-erbjudandet 2 nr av Skolporten för endast 99 kr*. LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!*Endast för nya prenumeranter

Inlägget Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet? dök först upp på Skolporten.

]]>En landsbygdens skolreform?: Den geografiska dimensionen i bygget av en enhetsskolahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/en-landsbygdens-skolreform-den-geografiska-dimensionen-i-bygget-av-en-enhetsskola/ Tue, 27 Sep 2022 06:57:56 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=332343Matts Dahlkwist har i sin avhandling undersökt folkskolans väg till grundskola, betraktat ur ett historiskt-geografiskt perspektiv.

 

Inlägget En landsbygdens skolreform?: Den geografiska dimensionen i bygget av en enhetsskola dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget En landsbygdens skolreform?: Den geografiska dimensionen i bygget av en enhetsskola dök först upp på Skolporten.

]]>NPF-föräldrar bär ett tungt ansvarhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/npf-foraldrar-bar-ett-tungt-ansvar/ Tue, 14 Dec 2021 12:56:20 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=313327Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Inlägget NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar dök först upp på Skolporten.

]]>Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång, konstaterar forskaren Emma Laurin.  Rätt kontakter, kunskap och förmåga att kunna tala för sig är en fördel – men absolut ingen garant för att ens barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, ska få adekvat stöd i skolan. Det konstaterar Emma Laurin, som i somras disputerade med en avhandling vid Uppsala universitet om hur föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser hanterar sina barns väg genom skolan. Avhandlingen Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm bygger bland annat på intervjuer med 35 mammor och tre pappor till barn med NPF-diagnos. Och resultaten visar att de här föräldrarna bär ett tungt individuellt ansvar för sina barns skolgång.
Emma Laurin. Foto: Uppsala universitet
– Skolan är ett svårnavigerat område, inte minst för att det är så stor skillnad på hur mycket resurser olika skolor har för den här elevgruppen. Ändå erbjuds de här föräldrarna sällan någon vägledning. Framför allt pekar många föräldrar på skolans brist på förståelse, för både barnens behov och vad en NPF-diagnos innebär för familjen, säger Emma Laurin. Enligt skollagen behövs ingen diagnos för att få stöd i skolan. Men en neuropsykiatrisk diagnos har i regel betydelse för att förbättra barnens skolgång. Fast inte heller det är någon garanti för att barnet ska få det stöd som behövs. – Diagnoser kan ge utdelning i skolan i form av förståelse för barnen. Men det krävs att föräldrarna, som ofta sitter inne med djupa kunskaper om sitt barns diagnos, kan lägga tid och kraft på att förmedla den på ett trovärdigt sätt till skolpersonalen, säger Emma Laurin. Ett stort problem är också att ingen har överblick över vilka konsekvenser som skolpolitiska åtgärder, såväl nationella som kommunala, får för de här eleverna och deras familjer. Det sker ingen övergripande uppföljning om hur exempelvis förändringar kring resursskolor påverkar den här elevgruppen. – Om lärare och rektorer tycker att skolan är snårig, vad ska då inte föräldrar tycka, undrar Emma Laurin, vars avhandling har lett vidare till fortsatt forskning, nu med fokus på problematisk skolfrånvaro utifrån elever och deras familjers perspektiv och erfarenheter.
Jiang Millington.
Jiang Millington. Foto: David Lagerlöf
Jiang Millington är förälder till barn med NPF-diagnos, författare, debattör, och medgrundare till nätverket Barn i behov, som i dag har runt 15000 följare på sociala medier. Hon känner väl igen sig i Emma Laurins forskning och beskriver föräldrars kamp för sina barn med NPF-diagnos som ett gerillakrig mot lärare och rektorer. – Det absurda är att föräldrar och skola står på samma sida – båda vill ju barnet bästa. Men rektorer är ofta bakbundna av en budget som måste hållas och då kommer ofta de här barnen i kläm. Ansvaret måste i stället läggas på skolhuvudmännen, menar Jiang Millington. Hon får medhåll av Emma Laurin som i sin avhandling även intervjuat rektorer. De pekade på att elever i behov av särskilt stöd, som på olika sätt kan vara kostsamma, kan utgöra ett riskmoment för skolorna när de kämpar för att behålla och förbättra sina positioner på skolmarknaden. Det finns ljusglimtar, påminner Jiang Millington. Som att den allmänna medvetenheten om NPF-diagnoser har ökat. Och att lärarutbildningen från höstterminen 2021 innehåller kunskap om NPF. – Att det nu också finns forskning som belyser föräldrars erfarenheter är oerhört viktigt, säger Jiang Millington. Av Susanne SawanderArtikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 6/2021. Köp lösnummer i webbshoppen här!
 
Skolportens magasin nr 2/2022.
Skolportens magasin nr 2/2022.
Skolportens magasin – nytt nr ute nu!Tema: LÄSNING OCH KREATIVITET Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Inlägget NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar dök först upp på Skolporten.

]]>Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/narbyrakrater-och-digitaliseringar-hur-larares-arbete-formas-av-tidsstrukturer/ Tue, 05 Oct 2021 07:51:23 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=306384Johan Sandén har i sin avhandling utforskat hur lärares arbete påverkas av olika slags digitaliseringar, exempelvis sociala medier, digitala läromedel och digitalisering som styrmedel på organisatorisk och politisk nivå.

Inlägget Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer dök först upp på Skolporten.

]]>New Public Professional Organisationalism Towards new professional, managerial and cliental roles as exemplified in Swedish schoolshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/new-public-professional-organisationalism-towards-new-professional-managerial-and-cliental-roles-as-exemplified-in-swedish-schools/ Fri, 10 Sep 2021 08:25:05 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=304382Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.

Inlägget New Public Professional Organisationalism Towards new professional, managerial and cliental roles as exemplified in Swedish schools dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget New Public Professional Organisationalism Towards new professional, managerial and cliental roles as exemplified in Swedish schools dök först upp på Skolporten.

]]>När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/na%cc%88r-la%cc%88rare-formar-ett-nytt-a%cc%88mnesinneha%cc%8all-intentioner-fo%cc%88rutsa%cc%88ttningar-och-utmaningar-med-att-info%cc%88ra-programmering-i-skolan/ Thu, 09 Sep 2021 08:38:49 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=304321Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Inlägget När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbetehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/litteraturens-ma%cc%8att-politiska-implikationer-av-litteraturundervisning-som-demokrati-och-va%cc%88rdegrundsarbete/ Wed, 08 Sep 2021 09:15:53 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=304211Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Inlägget Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete dök först upp på Skolporten.

]]>Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitikenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/aktiv-lararkar-forandrade-utbildningspolitiken/ Fri, 30 Oct 2020 13:56:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=283139Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Inlägget Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarlegitimationen är ett resultat av ett framgångsrikt fackligt arbete. Charlotte Baltzers avhandling belyser en lärarkår som målmedvetet arbetar med professionsfrågor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden, och efter att ha varit hemma med barn i drygt tio år kom jag tillbaka till skolvärlden i slutet av 90-talet Jag upptäckte då att stora förändringar i skolans styrning hade ägt rum – det hade blivit mer hierarkiskt och toppstyrt och lärarnas handlingsutrymme hade minskat. Det här väckte ett intresse att undersöka den utbildningspolitiska förändringen från slutet av 1980-talet och framåt, även om det kom att dröja några år innan detta realiserades.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de fackliga förbunden drivit professionsfrågor med särskilt fokus på legitimation som ett sätt att stärka läraryrket och hur detta mottagits politiskt och i media. Andra frågor som förbunden drivit från 1990-talet är en stärkt forskningsanknytning till läraryrket och lärarutbildningen samt en utvecklad yrkesetik. Till grund för avhandlingen ligger texter i fackliga tidskrifter, årsberättelser, riksdagsmotioner och propositioner samt artiklar och debattartiklar i dagspress.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsfrågorna. Genom fackförbunden hade lärarna ett stort inflytande på utbildningspolitiken från slutet av 1990-talet vilket bidrog till att reformen infördes 2011 av Alliansregeringen. Fackförbundens krav fick gehör, initialt av de borgerliga partierna och så småningom av Socialdemokraterna. Det här är intressant då lärare ofta framställs som offer för utvecklingen och fackförbunden som reaktiva snarare än aktiva. Mindre än ett decennium tidigare hade också lärarförbunden körts över när skolan kommunaliserades. – Mina resultat visar att lärarna efter den här perioden tas på allvar i högre grad. Med lärarlegitimationsreformen kom också krav på att läraren ska ha utbildning i de ämnen som han eller hon undervisar i och att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att skolan knöts närmare forskningen ledde även till karriärlärarreformen och satsningen på lektorer i skolan.

Vad överraskade dig?

– Att fackförbunden var så framgångsrika i att driva opinionsbildning och att de politiska partierna lyssnade på förbunden. Det här förvånade mig mest, eftersom lärarkåren både inom debatten och i forskningen framställts som väldigt försvagad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom utbildningssektorn. Jag hoppas att resultaten kan ge underlag för både diskussion och reflektion om lärare som professionella samt om de förslag till professionsprogram som just nu utreds. Skolmyndigheterna behöver också fundera på vad vi menar med att lärare är professionella när vi i många avseenden talar om hur skolan ska agera. Detta är en paradox. Susanne Sawander

Inlägget Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken dök först upp på Skolporten.

]]>Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/professorn-som-bytte-asikt-jag-hade-fel/ Tue, 12 May 2020 12:15:16 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=273278Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Inlägget Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel” dök först upp på Skolporten.

]]>DIANE RAVITCH är en av USA:s mest inflytelserika skoldebattörer. Som biträdande utbildningsminister på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har hon tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.
Diane Ravitch. Foto: Martin Adolfsson
ETT TELEFONSAMTAL 1991 gav den amerikanska skolforskaren Diane Ravitchs karriär en helt ny inriktning. Det behövdes en ny biträdande utbildningsminister i George H. W. Bushs regering. Var hon intresserad? Som historiker hade Ravitch studerat det amerikanska skolväsendets utveckling och vilka problem det brottats med. Nu såg hon chansen att själv påverka. Hon tackade ja. – Debatten om skolan präglades vid den tiden av en inflytelserik rapport från Reagan-åren, A nation at risk, säger hon. Den slog fast att amerikanska elever lärde sig allt mindre. Rapportens mest berömda citat gick ut på att om en främmande makt åsamkat oss denna skada så hade vi betraktat det som en krigshandling. Alla var oroade. På 1960-talet hade Diane Ravitch arbetat på den vänsterliberala tidningen The new leader samt en utbildningsstiftelse i New York. Där hade hon upptäckt att det saknades ett övergripande verk om stadens skolhistoria och beslutat sig för att själv skriva det. Boken, utgiven 1974, blev så småningom det avhandlingsarbete som gav henne en doktorstitel och entrébiljett till akademin, men den skrevs för en publik utanför forskarvärlden och fick en uppmärksamhet som de flesta skolforskare bara drömmer om. The New York Times har omnämnt den som en av de tio viktigaste böckerna om New York. Det ideologiska steget från en vänstertidning till George Bush den äldres republikanska ministär kan tyckas stort, men i början av 1990-talet fanns en bred samsyn i amerikansk skolpolitik, och när Bush 1993 efterträddes i Vita huset av Bill Clinton fick Diane Ravitch fortsatt förtroende med nya tunga skoluppdrag i statsförvaltningen. – Den dominerande berättelsen vid den här tiden var att de kommunala skolorna inte hängde med. Samtidigt fanns en väldig tilltro till marknaden. Därför verkade så kallade charter schools, skattefinansierade friskolor, så lovande: privata entreprenörer som kom in med nya idéer när det offentliga misslyckats. Inte minst verkade det lättare att utkräva ansvar av friskolor än kommunala skolor, och det var viktigt, minns Ravitch. Så många kommunala skolor visade dåliga resultat år efter år utan att någon hölls ansvarig. Om friskolor gjorde så skulle det bara vara att säga upp kontraktet! De skulle tvingas att skärpa sig, konkurrensen skulle driva fram kvalitet. Så kom det sig att USA fick en friskolereform på tidigt 1990-tal och att Diane Ravitch var med och sjösatte den. – I dag, nästan 30 år senare, vet vi att det inte blev som vi trott. Det blev inte lättare att utkräva ansvar, eftersom den friskoleindustri som uppstod använder sitt politiska inflytande för att undgå ansvar. Det mest generösa man kan säga om amerikanska friskolor är att de presterar i nivå med kommunala skolor när de har samma elevunderlag. DE FÖRVÄNTADE innovationerna har också uteblivit, konstaterar hon. – Well, de har infört en ny grej: ”No excuses-modellen”. Hård disciplin och bestraffning för varje överträdelse. Det får uppmärksamhet eftersom sådana skolor visar fina resultat. Men som historiker uppfattar jag inte modellen som innovativ. Så kunde kommunala skolor se ut för 150 år sedan. Och deras fina resultat beror inte på att de lär ut bättre, utan på att de är duktiga på att bli av med svaga elever. Hon konstaterar att kunskapsläget var annorlunda på 1990-talet. Friskolor var ett oprövat kort – kanske var de värda ett försök. Men nu finns ett kvartssekels statistik. – Vi har evidens för att reformen inte löste det problem som den skulle lösa. Men skolforskningen i USA är polariserad, eftersom friskoleindustrins tankesmedjor och intresseorganisationer delar ut mycket forskningspengar. För Diane Ravitch är det stora problemet med den amerikanska friskolereformen att den ökat segregationen i skolan och att dess sätt att använda nationella prov är orättvist och demoraliserande. Tanken var att proven skulle ge lärare och skolor incitament att bli bättre: belöning för duktiga lärare vars elever visar höga testresultat, och sanktioner mot lärare vars elever presterar svagt. I SJU ÅR satt Diane Ravitch i The national assessment governing board, en myndighet med ansvar för dessa prov. – Varje år var bilden densamma: Barn från familjer med högst inkomst hade högst resultat, barn från sämst förhållanden hade sämst resultat. Det gick inte att blunda för. Att leva i fattigdom är den starkaste faktorn för att förutsäga dåliga skolresultat, visar det sig. När vi belönar lärare för höga provresultat belönar vi egentligen skolans demografi. Och tvärtom: Vi straffar lärare för att deras elever är fattiga. Diane Ravitch såg allt större problem med systemet och började så skriva ett slags debattbok – mot sig själv. I The death and life of the great American school system. How testing and choice are undermining education, från 2010, tog hon avstånd från sina tidigare åsikter och var djupt kritisk till den reform som hon medverkat i. I uppföljaren Reign of error. The hoax of the privatization movement and the danger to America’s public schools från 2013 granskar hon intressena bakom friskoleindustrin. Och nu i januari kom Slaying Goliath. The passionate resistance to privatization and the fight to save America’s public schools. – Den handlar om det motstånd som mobiliserats mot rådande skolpolitik. Jag vill förmedla hopp, visa hur enskilda kan göra skillnad. Som de hungerstrejkande lärarna i ett utsatt område i Chicago, som fick staden att satsa på deras skola i stället för att ge upp. Så, vilka åtgärder för en bättre skola tror hon på i dag? – Att vi angriper de verkliga orsakerna till dåliga skolresultat: fattigdom och segregation. Vart femte amerikanskt barn växer upp i fattigdom. Skolorna i de här områdena behöver mer resurser. I dag saknar de ofta kuratorer, skolsköterskor, bibliotekarier – sådant som är självklarheter på skolor i mer välbärgade områden. HÄR TAR SAMTALET en oväntad vändning när Ravitch engagerat börjar förhöra sig om det svenska skolsystemet. Våra länder införde ju likartade friskolereformer ungefär samtidigt – hur låter skoldebatten här? Efter mer än ett halvsekel med skolfrågor, som forskare, makthavare, debattör och aktivist, är hon fortfarande nyfiken och vetgirig. Den som följer henne vet att hon tycks ägna det mesta av sin vakna tid åt skoldebatt. Vad driver henne att fortsätta? – Jag är 81 år, så jag ställer mig själv den frågan ibland. Svaren är väl flera. Att orättvisor fortfarande gör mig arg. Att jag tycker att jag har mycket kunskap att bidra med på det här området. Att jag vet att min blogg är väldigt inflytelserik – journalister och makthavare över hela USA läser den och hör av sig, så jag känner att det jag skriver spelar roll. Det handlar nog också om ett behov av att kompensera för de år jag hade fel. – Men jag tycker att man ska erkänna när man har fel. Det borde fler göra. Text: Anders NilssonFoto: Martin Adolfsson4 × Ravitch × Titel: Professor vid New York university × Bor: I Southold utanför New York × Gör på fritiden: ”Jag har ingen hobby. Jag skriver nästan jämt. Mest på min blogg, och så på Twitter. Jag skriver överallt, även i rulltrappan. Jo, jag gör en annan sak också: Jag går promenader med Mitzi, min hund. Hon är lite schäfer och lite allt möjligt.” × Om sittande utbildningsminister Betsy DeVos: ”Att hon är en så stark anhängare av friskolor driver demokraterna åt andra hållet. I deras primärval vill ingen säga något positivt om friskolor, för ingen vill antyda att de i något avseende håller med DeVos.” (Sagt innan Michael Bloomberg offentliggjorde sin kandidatur.)
Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1 2020Omslag Skolporten 1/2020Tema: FÖRSKOLEKLASSENInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!PrenumereraDu som prenumerant läser hela arkivet utan kostnad i Skolportens app: App Store eller Google Play

Inlägget Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel” dök först upp på Skolporten.

]]>Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reformhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/consequences-of-school-grading-systems-on-adolescent-health-evidence-from-a-swedish-school-reform/ Wed, 06 Nov 2019 12:55:45 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=255364A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an...

Inlägget Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform dök först upp på Skolporten.

]]>