Malin Benerdal har i sin avhandling undersökt hur nationell utvärderingspolicy på skolområdet utformats och förändrats under och förändrats mellan två reformperioder, 1988-1994 och 2008-2014.
Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.
En ny statlig nämnd ska utreda misstänkt oredlighet i forskning och ett nytt regelverk ska inrättas för detta. Det har regeringen beslutat i en proposition till riksdagen.
Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.
Johan Wennström har bland annat undersökt inställningen till lärarnas inflytande i skolan sedan det sena 60-talet, regelverket för skolkonkurrens, kunskapssynen i skolan sedan slutet av 40-talet.
Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Frågan är vad som kan göras för att bryta utvecklingen. I denna ESO-antologi undersöker ett antal forskare från olika forskningsfält vad vi egentligen vet om vilka åtgärder som kan fungera för att förbättra skolans likvärdighet.
Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.
Recensionsessä: Den tyske pedagogen Klaus Mollenhauers Forgotten Connections On Culture and Upbringing är en bok som kan ge oss verktyg för att ställa oss frågan om utbildningens uppdrag och verksamhet utifrån pedagogiska frågeställningar och som kan hjälpa oss formulera pedagogikens ämnesområde och forskningsförgreningar på ett tydligare sätt för oss själva och för utomstående.
Vår demokrati bärs upp av demokratins institutioner. Utbildningssystemet är en av dessa institutioner. Men vad händer när demokratin hamnar i bakgrunden och andra målsättningar successivt präglar utbildningen? En essä av Tomas Englund.
Hur har den svenska nationalstatens politiska intentioner och samhällsförändring präglat statusen och positioneringen för modersmålsutbildning i det svenska skolsystemet? Det är huvudfrågan som Nuhi Bajqinca utforskar i sin avhandling.