Prissättningen på gymnasiemarknaden fungerar dåligt, visar Sten-Bertil G Olsson i sin avhandling.

På nationell och lokal skolnivå innebär marknadiseringen att i princip alla skolor, fristående och kommunala, agerar och konkurrerar med varandra om elever och resurser, visar Pär Isling Poromaa i sin avhandling.

Jonas Larsson Taghizadeh undersöker i sin avhandling hur lokala intressegrupper påverkar beslut om skolnedläggningar samt vilka resurser och färdigheter som krävs för att dessa grupper ska kunna påverka de politiska besluten.

Josef Mörnerud har i sin avhandling utforskat skillnader och likheter vad gäller universitetskulturen i Kina och Sverige.

Införandet av marknadsmekanismerna i gymnasieskolan har förstärkt skillnaderna mellan de skolor och utbildningar som samlar elever med stora respektive små samlade tillgångar, visar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Josefine Fischer undersöker vad som händer med det traditionella akademiska fältet när andra aktörer gör anspråk på att vara legitima kunskapsproducenter.

Tord Göran Olovsson har studerat bedömning i klassrumspraktik i relation till implementerandet av nationella skolreformer.

De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

För att ta reda på hur pedagogik är kopplat till elevernas lärande behövs fler studier på hur lärare förstår och tillämpar pedagogik i praktiken. Det är ett av resultaten i Linda Barmans avhandling.

Reformeringen av gymnasieskolan som står inför dörren innebär att historia blir ett gymnasiegemensamt ämne. Historia blir därmed en del av läroplanen för yrkesprogrammen, med en elevgrupp som ofta tenderar att vara ointresserade av teoretiska ämnen. Det har Kristina Ledman forskat om.