Skollagen-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 24 May 2022 14:16:00 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.9.1Vad är beprövad erfarenhet?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/vad-ar-beprovad-erfarenhet/ Thu, 19 May 2022 10:06:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=325572Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Inlägget Vad är beprövad erfarenhet? dök först upp på Skolporten.

]]>Anette Jahnke
Anette Jahnke. Foto: Marcus Jahnke
Hallå där Anette Jahnke, du är universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, och har skrivit en ny bok om beprövad erfarenhet i skolan. Varför då? – Eftersom jag kände mig förvirrad av Skolverkets definition och upplevde att det egentligen fanns flera betydelser av begreppet som användes i skolan och samhället. Det står i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så beprövad erfarenhet kan inte vara samma sak som vetenskaplig grund. I stället hamnar vi ofta i en oartikulerad, svårfångad typ av kunskap. – Min analys visar att beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser, som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan: personligt kunnande, en gemensam praxis och dokumenterat utvecklingsarbete. Jag menar att den ena betydelsen inte är bättre än den andra, utan att alla har sina styrkor och svagheter. Vilka är svagheterna? – Risken med personlig kunskap är att man tror att den uppstår av sig själv, bara för att man jobbar länge i ett yrke. Risken med praxis är att alla blir överens om ett arbetssätt som inte uppfyller uppdraget. Risken med dokumenterat utvecklingsarbete är att det blir något man gör bara för att uppfylla skolmyndigheternas krav, utan att ny kunskap bildas till gagn för eleverna. Hur ska skolorna tänka för att undvika dessa fallgropar? – De bör vara observanta på att den kunskap som utbildningen ska vila på enligt skollagen kan ha olika former. Man behöver också vara nyfiken, prata med varandra samt vara uppmärksam på konsekvenserna av sin undervisning och skolans behov. Eftersom skolmyndigheterna betonar den systematiska dokumentationen kanske vissa skolor lägger ner för mycket tid och resurser på det. Det gäller att kunna avgöra vad som är rimligt på den egna skolan och för den aktuella elevgruppen. Läs mer:Beprövad erfarenhet i skolan. Att lita på ett undflyende begrepp, Anette Jahnke (Natur och Kultur 2022) Av Staffan Eng
Omslag Skolporten nr 3 2022
Skolporten nr 3 2022.
Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!TEMA: YrkesutbildningInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!*Endast för nya prenumeranterPrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Inlägget Vad är beprövad erfarenhet? dök först upp på Skolporten.

]]>Komplext att vara skolchefhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/komplext-att-vara-skolchef/ Tue, 01 Mar 2022 09:58:40 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=319065Skolchefer har en komplex yrkesroll. En ny bok från Skolchefsinstitutet vid Jönköping University beskriver hur skolchefernas uppdrag förändras med de nya lagkraven.

Inlägget Komplext att vara skolchef dök först upp på Skolporten.

]]>Illustration: Maria Hergueta
Illustration: Maria Hergueta
När skolchefer famlar i sin komplexa yrkesroll kan de hämta stöd i en ny bok. Författarna skärskådar relationerna mellan de många aktörer som har i uppdrag att styra och leda skolan. – Skolchefer befinner sig i en position mellan nationell och lokal styrning, mellan professionell och politisk styrning, säger Lene Foss, professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University. Hon leder Skolchefsinstitutet och är tillsammans med sin kollega Joakim Krantz redaktör för boken Skolchefers arbete – att leda ansvarsfullt i en föränderlig tid. Utgångspunkten för boken är dels att skolchefsrollen sedan 1 januari 2019 åter är reglerad, dels att skolchefen är en central aktör i utbildningssystemet. Skollagen slår fast att skolhuvudmännen ska ha en eller flera skolchefer som bistår dem i arbetet. – Vi vill beskriva vad regleringen innebär för och hur skolchefernas uppdrag förändras med de nya lagkraven, säger Lene Foss. Som underlag för boken har redaktörerna gjort en enkät till drygt 500 skolchefer. Av dessa svarade 183. Exakt hur många skolchefer det finns i landet finns det ingen statistik som visar. Svaren i enkäten visar bland annat att skolcheferna känner sig handlingskraftiga och att de anser att de har ett handlingsutrymme när de utövar yrket. Komplexiteten i uppdraget gör enligt Lene Foss att skolchefer ofta är väldigt bra på att jobba i nätverk. – Det hjälper dem att vara uppdaterade i viktiga frågor och ger en gemenskap som stärker dem i arbetet. Skolchefer har ofta en bakgrund som rektor och Lene Foss räknar med att det kommer bli fler kvinnliga skolchefer i framtiden eftersom de kvinnliga rektorerna blir allt fler. – Vi fann att kvinnliga skolchefer samarbetar mer och har större nätverk. Förklaringen kan vara att de är nya i rollen och har behov av att alliera sig med andra. Lene Foss anser att det vore bra att få till stånd en nationell utbildning som särskilt riktar sig till skolchefer. – Det är stor skillnad på att vara skolchef i en liten eller stor kommun. I en stor har man ofta en verksamhetschef över sig och då blir styrkedjan lite längre. En av de skolchefer som delar med sig av sina erfarenheter i boken är Jan-Erik Backman, med drygt 13 år i jobbet i Älvsbyn i Norrbotten. – I en liten kommun blir man inblandad i många olika processer och måste kunna många olika områden, säger han. I sitt arbete utgår Jan-Erik Backman mycket från det han i boken kallar sin inre kompass. – Det gäller att lita på sig själv och sin omgivning. Använd den kompetens som finns runt omkring dig i ditt utvecklingsarbete! Han värnar också en god dialog med förtroendevalda, inte minst för att få dem att förstå gränssnittet mellan politik och förvaltning. – Politikerna ska ansvara för de stora svepande frågorna. Vi tjänstemän ska vara experter, säger Jan-Erik Backman. Torbjörn TenfältIllustration: Maria Hergueta
Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2022 – ute 11 februari!
Omslag Skolporten nr 1/2022.
Skolporten nr 1/2022.
Tema: MATEMATIKInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! Prenumerera

Inlägget Komplext att vara skolchef dök först upp på Skolporten.

]]>Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivåhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/styrning-och-re-kontextualisering-av-varden-i-utbildningspolicy-pa-nationell-och-lokal-niva/ Fri, 14 Jan 2022 08:20:50 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=315021Ulrika Bergstrand har i sin avhandling beskrivit och analyserat re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.

Inlägget Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå dök först upp på Skolporten.

]]>NPF-föräldrar bär ett tungt ansvarhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/npf-foraldrar-bar-ett-tungt-ansvar/ Tue, 14 Dec 2021 12:56:20 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=313327Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Inlägget NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar dök först upp på Skolporten.

]]>Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång, konstaterar forskaren Emma Laurin.  Rätt kontakter, kunskap och förmåga att kunna tala för sig är en fördel – men absolut ingen garant för att ens barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, ska få adekvat stöd i skolan. Det konstaterar Emma Laurin, som i somras disputerade med en avhandling vid Uppsala universitet om hur föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser hanterar sina barns väg genom skolan. Avhandlingen Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm bygger bland annat på intervjuer med 35 mammor och tre pappor till barn med NPF-diagnos. Och resultaten visar att de här föräldrarna bär ett tungt individuellt ansvar för sina barns skolgång.
Emma Laurin. Foto: Uppsala universitet
– Skolan är ett svårnavigerat område, inte minst för att det är så stor skillnad på hur mycket resurser olika skolor har för den här elevgruppen. Ändå erbjuds de här föräldrarna sällan någon vägledning. Framför allt pekar många föräldrar på skolans brist på förståelse, för både barnens behov och vad en NPF-diagnos innebär för familjen, säger Emma Laurin. Enligt skollagen behövs ingen diagnos för att få stöd i skolan. Men en neuropsykiatrisk diagnos har i regel betydelse för att förbättra barnens skolgång. Fast inte heller det är någon garanti för att barnet ska få det stöd som behövs. – Diagnoser kan ge utdelning i skolan i form av förståelse för barnen. Men det krävs att föräldrarna, som ofta sitter inne med djupa kunskaper om sitt barns diagnos, kan lägga tid och kraft på att förmedla den på ett trovärdigt sätt till skolpersonalen, säger Emma Laurin. Ett stort problem är också att ingen har överblick över vilka konsekvenser som skolpolitiska åtgärder, såväl nationella som kommunala, får för de här eleverna och deras familjer. Det sker ingen övergripande uppföljning om hur exempelvis förändringar kring resursskolor påverkar den här elevgruppen. – Om lärare och rektorer tycker att skolan är snårig, vad ska då inte föräldrar tycka, undrar Emma Laurin, vars avhandling har lett vidare till fortsatt forskning, nu med fokus på problematisk skolfrånvaro utifrån elever och deras familjers perspektiv och erfarenheter.
Jiang Millington.
Jiang Millington. Foto: David Lagerlöf
Jiang Millington är förälder till barn med NPF-diagnos, författare, debattör, och medgrundare till nätverket Barn i behov, som i dag har runt 15000 följare på sociala medier. Hon känner väl igen sig i Emma Laurins forskning och beskriver föräldrars kamp för sina barn med NPF-diagnos som ett gerillakrig mot lärare och rektorer. – Det absurda är att föräldrar och skola står på samma sida – båda vill ju barnet bästa. Men rektorer är ofta bakbundna av en budget som måste hållas och då kommer ofta de här barnen i kläm. Ansvaret måste i stället läggas på skolhuvudmännen, menar Jiang Millington. Hon får medhåll av Emma Laurin som i sin avhandling även intervjuat rektorer. De pekade på att elever i behov av särskilt stöd, som på olika sätt kan vara kostsamma, kan utgöra ett riskmoment för skolorna när de kämpar för att behålla och förbättra sina positioner på skolmarknaden. Det finns ljusglimtar, påminner Jiang Millington. Som att den allmänna medvetenheten om NPF-diagnoser har ökat. Och att lärarutbildningen från höstterminen 2021 innehåller kunskap om NPF. – Att det nu också finns forskning som belyser föräldrars erfarenheter är oerhört viktigt, säger Jiang Millington. Av Susanne SawanderArtikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 6/2021. Köp lösnummer i webbshoppen här!
 
Skolportens magasin nr 2/2022.
Skolportens magasin nr 2/2022.
Skolportens magasin – nytt nr ute nu!Tema: LÄSNING OCH KREATIVITET Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Inlägget NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar dök först upp på Skolporten.

]]>Lag om kränkande behandling tolkas olikahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/lag-om-krankande-behandling-tolkas-olika/ Thu, 25 Nov 2021 09:52:38 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=310439Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Inlägget Lag om kränkande behandling tolkas olika dök först upp på Skolporten.

]]>Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är uppvuxen och lever i en familj med idel lärare och rektorer och har alltid varit omgiven av ”skolprat”. När jag efter juristutbildningen gick vidare till forskarutbildningen fick jag möjlighet att forska om barnrätt och kränkningar mot barn. När jag väl började forska insåg jag att ämnet var helt självklart.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling och att skydda barn mot kränkningar. Avhandlingen bygger på en kvalitativ studie med femton rektorer vid grundskolor, både kommunala och fristående, i såväl innerstadsområden som i mer socialt utsatta områden. Fokus är hur rektorerna förstår och tolkar skollagen om kränkningar men också om hur de uppfattar och vilka erfarenheter de själva har av Skolinspektionens och Barn- och elevombudsmannens (BEO) tillsyn på området. – I avhandlingen undersöker jag också den rättsliga regleringen vad gäller kränkningar i skolan. Vad står exempelvis i lagtexten och vad står i förarbetena till lagen? För att få en bild av hur reglerna tolkas i verkligheten har jag analyserat ett antal domar från bland annat Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Vidare innehåller avhandlingen en granskning av samtliga beslut kring kränkande behandlingar som Skolinspektionen och BEO fattade under år 2015. En uppföljande kontrollstudie gjordes dessutom av beslut som fattades under åren 2019-2020.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en skillnad mellan lagtexten och det som står förarbetena till lagen. Enligt lagtexten är skolan skyldig att motverka kränkningar i skolan. I förarbetena betonas snarare att skolan ska verka för nolltolerans. Nolltolerans mot kränkningar är också den tolkning som Skolinspektionen gör. Jag menar att det är en stor skillnad i ansvar mellan att motverka kränkningar och se till att de inte finns alls. Det här är också något som bekymrar rektorerna. De upplever krav från både tillsynsmyndigheter och vårdnadshavare om en helt igenom kränkningsfri verksamhet. Men är det ens möjligt, frågar de sig? De resurser det i så fall skulle kräva har heller inte skolorna. En slutsats här är att lagen inte är effektiv, eftersom den är skriven på ett sätt och tolkas på ett annat. – Skollagen mot kränkningar behöver också ses över i relation till andra, närliggande lagar, exempelvis diskrimineringslagen. Den reglerar också kränkningar men utifrån någon form av diskrimineringsgrund, exempelvis kön, religion och sexualitet. Skollagens bestämmelser om kränkningar omfattar beteenden som inte utgör diskriminering. När en kränkningsanmälan hamnar hos BEO driver de ofta ärendet aktivt, i syfte att pröva frågan rättsligt. Diskrimineringsombudsmannen däremot har, i alla fall tidigare, hållit en betydligt mer återhållen linje med argumentet att inte driva ärenden som rör kräkningar mellan barn då det är svårt att säkerställa om den som kränker faktiskt har insikt om kränkningens verkan. De här olika tolkningarna ger utrymme för godtycke. Ett förslag som presenteras i avhandlingen är att alla kränkningsärenden i skolan ska sorteras in under en och samma lag. – Intervjuerna med rektorerna visar att de inte är på det klara med att skollagen även omfattar enstaka kränkningar som sker vid ett enda tillfälle. Den här typen av händelser ansåg rektorerna inte behövde anmälas utan kan lösas internt på plats. Men så ser inte lagstiftningen ut. Anmälningsplikten gäller även enstaka kränkningar och ska alltid anmälas. En annan otydlighet som belyses i avhandlingen är hur långt skolans ansvar ska gå. Har skolan ansvar för vad som sker på elevernas fritid? Rektorerna tycker inte det, medan Skolinspektionen anser att skolan till viss del har ansvar för det, exempelvis kränkningar på sociala medier. En rektor berättade om hur han under ett jullov ringt runt till föräldrar för att eleverna kränkte varandra på digitala plattformar.

Vad överraskade dig?

– Att lagstiftaren inte har rett ut vad lärare får göra i disciplinärt syfte och när det övergår till en kränkning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är direkt adresserad till lagstiftaren och jag hoppas att resultaten kan bidra till en mer effektiv skollag. Men jag tror att även rektorer, lärare och andra inom skolan kan ha nytta av de delar som redogör för juridiken på området. Susanne Sawander

Inlägget Lag om kränkande behandling tolkas olika dök först upp på Skolporten.

]]>Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studiehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/skolans-skyldighet-att-forhindra-krankande-behandling-av-elever-en-rattsvetenskaplig-studie/ Tue, 05 Oct 2021 12:52:45 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=306448Maria Refors Legge har i sin avhandling bland annat granskat och problematiserat om skollagens kränkningsbestämmelser kan betraktas som effektiva utifrån en teori om effektiv lagstiftning.

Inlägget Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie dök först upp på Skolporten.

]]>