Särskola-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 15 Feb 2023 09:39:28 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.9Samtal om livet i grundsärskolans högstadiumhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/samtal-om-livet-i-grundsarskolans-hogstadium/ Wed, 15 Feb 2023 09:30:17 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=343442Elever som går i grundsärskolan börjar under högstadiet att försöka hitta sin plats i livet. Frågor som är viktiga kan förstärkas eftersom man kan uppleva ett utanförskap och att samhället i stort är inriktat på att prestera och vara effektiv....

Inlägget Samtal om livet i grundsärskolans högstadium dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Samtal om livet i grundsärskolans högstadium dök först upp på Skolporten.

]]>Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/lasutveckling-hos-unga-med-intellektuell-funktionsnedsattning/ Thu, 26 Jan 2023 16:14:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=342086Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Inlägget Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning dök först upp på Skolporten.

]]>Unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har svårigheter med avkodning och läsförståelse men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade – bortsett från att den går i en långsammare takt. Det visar Karin Nilssons forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är logoped i botten och intresset för läsning har funnits där sedan jag tog logopedexamen. När jag insåg hur otroligt lite forskning det finns om läsning i relation till unga med intellektuell funktionsnedsättning blev det ytterligare en sporre att fördjupa sig i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsförmågan hos svenska ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Jag har kartlagt vilka förmågor som är viktiga för att utveckla både den tekniska aspekten av läsningen, själva avkodningen, och läsförståelsen. Jag har också kartlagt en mängd olika språkliga och kognitiva förmågor som behövs för att utveckla läsningen. Utöver det har jag utvärderat ett teoretiskt ramverk som används inom forskning om läsning hos typiskt utvecklade individer, the Simple View of Reading (SVR), för att se om det är applicerbart även för ungdomar med IF.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är att utvecklingsmönstret hos unga med IF ser likadan ut som hos typiskt utvecklade ungdomar. Men det följer ett försenat mönster. Det är samma förmågor för både avkodning och läsförståelse som förklarar eller predicerar utfallet hos ungdomar med IF, som för typiskt utvecklade ungdomar. För avkodningen är det viktigt med en grundläggande förmåga att snabbt kunna benämna saker och att ha en fonologisk medvetenhet. För läsförståelsen är det viktigt att avkodningen fungerar, och att man har ett bra ordförråd och verbalt arbetsminne. Det här innebär att man med största sannolikhet skulle kunna använda sig av olika läsprogram och läsinterventioner som är utvecklade för typiskt utvecklade individer, och anpassa dem för gruppen med IF. – I min studie deltog 136 ungdomar med IF och bland dem verkar det som om avkodningsförmågan stagnerar vid en mental ålder av 8-9 år. De automatiserar inte riktigt sin avkodningsförmåga, vilket påverkar hur god läsförståelse de kan utveckla. Läsförståelsen fortsätter ändå att utvecklas även för gruppen, men det kan bero på att de kompenserar med andra förmågor som ordförråd eller hörförståelse. – När det gäller ramverket som jag undersökte, visade det sig inte vara rakt av applicerbart utan anpassningar för ungdomar med IF.

Vad överraskade dig?

– Det var lite överraskande att avkodningsförmågan stagnerar hos ungdomarna med IF i en så pass tidig mental ålder. Förklaringen kan finnas i själva IF-diagnosen. Men man kan också tänka att det finns sociala eller miljörelaterade faktorer som påverkar. Inom särskolan fokuserar man på systematisk lästräning upp till årskurs 6. Från och med årskurs 7 så skiftar fokus i läroplanen till att handla mer om läsförståelsestrategier. När det kommer till gruppen med IF så vet vi att träning fungerar om man ger den under längre tid. En rimligt slutsats är att man inom särskolan skulle behöva använda sig av den här systematiska lästräningen under ännu längre tid än man gör idag. Jag ser att det finns en mycket större inneboende potential för de här ungdomarna att utveckla sin läsförmåga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare inom särskolan har användning av resultaten, och även på logopeder som träffar personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten är även relevanta för skolan, eftersom de ger en större förståelse för vilka svårigheter som kan uppkomma och hur man kan förvänta sig att en elev med IF presterar på ett lästest eller liknande. Av Åsa Lasson

Inlägget Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning dök först upp på Skolporten.

]]>Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skolahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/forskare-och-kommuner-storsatsar-pa-undervisningen-i-anpassad-skola-2/ Mon, 19 Dec 2022 10:31:51 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=339781Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän, i samverkan med forskare från två lärosäten och forskningsinstitutet Ifous, ett nytt program som ska...

Inlägget Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skola dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Forskare och kommuner storsatsar på undervisningen i anpassad skola dök först upp på Skolporten.

]]>Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärandehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/ogonstyrd-dator-oppnar-for-lek-och-larande/ Thu, 24 Nov 2022 19:05:33 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=337600För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Inlägget Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Användning av ögonstyrd dator underlättar lek, lärande och kommunikation för elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter, visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling. Bland annat kan eleverna lättare initiera kommunikation.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som fysioterapeut i Taiwan tidigare och såg hur barn som har begränsat tal och motoriska svårigheter har färre tillfällen att interagera med andra, jämfört med andra barn i samma ålder. Det är till exempel en utmaning för barnen att initiera aktiviteter. Vi försökte hitta former för stöd och hjälpmedel och såg att forskningen inom området ökar. Sverige ligger långt fram när det gäller forskning om ögonstyrd dator och därför är det också här jag bedrivit min forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bidrar med tre empiriska studier, med två generella forskningsmål, till det växande forskningsfältet. En del handlar om effekterna av en intervention med ögonstyrd dator när det gäller kommunikation, lek och lärande. Vi ville också titta på hur implementationen fungerar, om det är möjligt för lärare, föräldrar och andra personer i elevens närhet att stödja användandet av ögonstyrd dator i dagliga aktiviteter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Teknologin kan användas av eleverna och öka möjligheterna att initiera kommunikation och annan interaktion. Elevernas kommunikationspartners gav mer utrymme för eleverna att kommunicera när den ögonstyrda teknologin användes. Det finns dock utmaningar. Teknologin kanske inte alltid finns tillgänglig för studenterna så de behöver också lära sig multimodala kommunikationsmetoder, såsom att kombinera gester eller att använda lågteknologiska kommunikationsverktyg. – Interventionsstudien visade att teknologin kan introduceras för barn så unga som 3 år, för lärande och kommunikation. För unga elever och nybörjare är en halvtimme i taget lämplig tid. – Ett tredje resultat var att de flesta som är engagerade runt eleverna, föräldrar och specialpedagoger till exempel, rapporterade att interventionen var lämplig. Teknologin ökade elevernas autonomi. En utmaning i implementationen är att det kan ta tid att anpassa och modifiera innehållet i datorerna så att det svarar mot elevernas behov. Infrastrukturen för hjälpmedelstjänster behöver tillhandahålla flexibilitet för samarbetet mellan lärare, föräldrar och terapeuter för att lösa de problem som kan uppstå och erbjuda fortbildning för de involverade yrkesgrupperna för att öka deras kunskap och skicklighet när det gäller ögonstyrd dator.

Vad överraskade dig?

– Till en början tittade vi mest på betydelsen för eleverna, men under forskningsprocessen märkte vi också vilken betydelse som finns för dem som finns runt eleverna. Det blir lättare för exempelvis pedagoger och föräldrar att förstå och interagera, men det kan behövas support när det gäller teknologin även för dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kan vara till nytta för specialpedagoger och andra som arbetar med elever som har stora motoriska och kommunikationssvårigheter och behöver hjälpmedel. Ögonstyrda datorer kan stödja elevers delaktighet och kommunikation. Susanne Rydell

Inlägget Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partnershttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/eye-gaze-assistive-technology-for-play-communication-and-learning-impacts-on-children-and-youths-with-severe-motor-and-communication-difficulties-and-their-partners/ Mon, 26 Sep 2022 11:21:16 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=332311Yu-Hsin Hsieh har i sin avhandling undersökt möjligheter och effekter av ögonstyrd dator för lek, kommunikation och lärande för barn och ungdomar med omfattande motoriska och kommunikativa svårigheter.

Inlägget Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partners dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partners dök först upp på Skolporten.

]]>Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/det-praktiska-i-fokus-i-grundsarskolans-slojdundervisning/ Wed, 31 Aug 2022 13:56:49 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328829Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Inlägget Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning dök först upp på Skolporten.

]]>Anpassade lokaler, behöriga ämneslärare och en variation av didaktiska strategier präglar slöjdundervisningen i grundsärskolan. Det visar Anna Sjöqvist som undersökt slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i textilslöjd i grunden och har arbetat i många år på grundsärskola. Något jag länge konstaterat är att det är sällsynt med forskning om slöjdämnet, i synnerhet med inriktning mot grundsärskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en didaktisk studie som beskriver förutsättningarna för slöjdundervisning i grundsärskolan både på nationell nivå och klassrumsnivå. Avhandlingen bygger dels på en enkätstudie med 124 rektorer vid grundsärskolor, dels på en fallstudie vid två olika grundsärskolor där jag intervjuat slöjdlärare samt gjort klassrumsobservationer. – Genom enkätstudien beskrivs hur rektorer värderar slöjdämnet och hur de organiserar slöjdundervisningen, till exempel vilken kompetens lärarna som undervisar i slöjd i grundsärskolan har. Genom fallstudien beskrivs slöjdlärarnas syn på slöjdundervisning i grundsärskolan samt hur de på olika sätt tillsammans med eleverna formar slöjdundervisningens kunskapsinnehåll och riktning. Utifrån allt detta undersöker sedan avhandlingen hur elever i grundsärskolan kan ges förutsättningar att utveckla bildning, i betydelsen självbestämmande, medbestämmande och solidaritet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, såtillvida att slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Andelen ämneslärare i slöjd är hög jämfört med bild och musik. Däremot är det ganska sällsynt att slöjdlärare i grundsärskolan har fullständig behörighet, det vill säga slöjdlärarutbildning och speciallärarutbildning. Enkätstudien med rektorerna visar att de är måna om att tillgodose de de praktiska delarna i slöjden, såsom anpassade lokaler och utbildade slöjdlärare. Resultaten visar också att rektorerna prioriterar slöjdlärare framför specialpedagoger vid rekrytering av lärare till slöjdämnet. Samtidigt betonar rektorerna att det viktigaste i slöjdämnet är att eleverna får utveckla sin kreativitet, sitt uttryckssätt och kommunikativa förmåga. – Elevernas förutsättningar att utveckla självbestämmande, medbestämmande och solidaritet påverkas av hur undervisningen utformas. Det här blev tydligt i fallstudien då undervisningen i den ena skolan i hög grad styrdes av lärarna i textil-, trä- och metallslöjd som arbetade nära tillsammans med både planering och undervisning. Här hade lärarna själva stor kontroll över undervisningens innehåll och utformning men fick stundom kämpa lite för att få alla elever med sig. På den andra skolan hade eleverna betydligt större inflytande och fick ofta själva bestämma vad de ville göra på lektionerna. Här hade lärarna inga problem att få med sig eleverna, men den här formen av undervisning kräver å andra sidan stor flexibilitet hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att rektorernas skolformsansvar tycks ha betydelse för hur slöjdundervisningens förutsättningar. Ungefär hälften av rektorerna i enkätstudien var rektor i både grundskolan och grundsärskolan, övriga hälften i enbart grundsärskolan. I skolorna med en rektor för både grund- och grundsärskola var det vanligare med gemensam slöjdundervisning för elever från båda skolformerna. Något som jag menar är till fördel för elevernas solidariska tänkande och handlande. Rektorer för enbart grundsärskolor gav å sin sida uttryck för ett visst särskiljande av elever i grundsärskolan, något som troligen inte skapar goda förutsättningar för utveckling av solidaritet. – Något som också var tankeväckande var att i intervjuerna med slöjdlärarna framkom att flera av dem känt sig osäkra och nervösa inför att undervisa i grundsärskolan. Osäkerheten gick dock snabbt över. Lärarna beskrev hur slöjdundervisning i grundsärskolan är både lik och olik slöjdundervisning i grundskolan. Framför allt framhöll lärarna hur roligt och utvecklade det var att undervisa i slöjd i grundsärskolan och hur de själva lärt sig mycket som de sedan haft nytta av i slöjdundervisningen i grundskolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt slöjdlärare och skolledare, både i grundsärskolan och grundskolan. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra med kunskap om både organisering och genomförande av slöjdundervisningen utifrån ett bildningsperspektiv. Susanne Sawander Foto: Cathrine Andersson Busch

Inlägget Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning dök först upp på Skolporten.

]]>Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kompetensutveckling-viktiga-faktorer-for-larare-i-grundsarskolan/ Tue, 21 Jun 2022 14:31:51 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328169Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Inlägget Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av olika faktorer. Kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning är två sådana faktorer, visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket i grundsärskolan, framför allt med elever som förutom intellektuell funktionsnedsättning även har autism. Ibland kallas autism för en gåta och jag tycker att det är spännande och utmanande att fundera över hur man kan hitta lösningar i undervisningen och i mötet med eleverna. Jag gick från praktiker till forskare och det var nyfikenhet som gjorde att jag i forskarskolan fokuserade på lärarnas professionsutveckling. Hur gör man som lärare för att utvecklas?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker hur lärares kompetensutveckling kan bidra till elevers möjligheter till aktivt deltagande i undervisningen i grundsärskolan. Det handlar alltså om lärarens professionella utveckling och om hur lärare kan utveckla sitt arbete tillsammans med forskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat sex faktorer som är viktiga, bland annat att lärare behöver kunna få distans till sin egen undervisning. Vi arbetade bland annat med videobaserad granskning och observationsprotokoll. Men jag är medveten om att lärare har många bördor, och därför är det viktigt att även rektorer och administratörer skapar möjlighet för lärarna att lägga tid på utvecklingsarbetet. De sex faktorerna är i korthet:
  • Kollaborativt arbete – lärarna delar sina erfarenheter av eleverna och deras kunnande med varandra.
  • Tydligt och avgränsat fokus på elevernas undervisningsdelaktighet i utvecklingsarbetet.
  • Distansering till den egna undervisningsverksamheten genom kollegial, videobaserad kritisk granskning av densamma.
  • Strukturerade observationer och analyser av hur lektionsaktiviteterna påverkar elevernas lärande.
  • Förändrad uppmärksamhet, från att uppmärksamma elevbeteenden, till att identifiera behov, utveckling och lärande.
  • Kontinuitet i utvecklingsarbetet över tid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev positivt överraskad att det fanns ett så stort intresse hos lärare att vara med i processen. Det kan vara utmanande och lite självutlämnande att bli videofilmad och titta på resultatet utifrån ett granskningsprotokoll. Lärarna tyckte generellt att det var roligt att vara med.

Vilka har nytta av resultatet?

– Generellt är den här elevgruppen underbeforskad, och när det gäller praktikutvecklande ansatser som specifikt riktar sig mot att utveckla undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning finns det sparsamt med forskning. Learning och lesson study i grundsärskolan är något nytt och här hoppas jag att även andra forskare ska vilja ta vid och fortsätta. Sen hoppas jag förstås att lärare och rektorer i grundsärskolan ska vilja läsa, och även lärare från andra skolformer som vill utveckla sin undervisning. De sex faktorerna är intressanta för alla som är intresserade av professionsutveckling med fokus på elevers lärande och undervisningsdelaktighet. Susanne Rydell Foto: Jens C Hilner

Inlägget Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för Bildninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/slojdundervisning-i-grundsarskolan-en-didaktisk-studie-om-forutsattningar-for-bildning/ Tue, 14 Jun 2022 07:48:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=327256Anna Sjöqvist har forskat om utbildning, bildning och undervisning i ämnet slöjd i grundsärskolan.

Inlägget Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning dök först upp på Skolporten.

]]>Att få tillträde till lärprocesser: professionell utveckling för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism i grundsärskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/att-fa-tilltrade-till-larprocesser-professionell-utveckling-for-larare-som-undervisar-elever-med-intellektuell-funktionsnedsattning-och-autism-i-grundsarskolan/ Tue, 17 May 2022 12:44:37 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=325458I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Inlägget Att få tillträde till lärprocesser: professionell utveckling för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism i grundsärskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Att få tillträde till lärprocesser: professionell utveckling för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism i grundsärskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Han vill lyfta friskperspektivet i sexualundervisningen med ”Puss”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/han-vill-lyfta-friskperspektivet-i-sexualundervisningen-med-puss/ Wed, 03 Nov 2021 07:43:37 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=309069Hur funkar en lyckad sexualundervisning i särskolan? Med bildstöd, TAKK och kreativa sätt att lösa eget undervisningsmaterial vill Pelé Ahmed på Valdemarsro gymnasium lyfta friskperspektivet – inte riskperspektivet – i sexualundervisningen.

Inlägget Han vill lyfta friskperspektivet i sexualundervisningen med ”Puss” dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Han vill lyfta friskperspektivet i sexualundervisningen med ”Puss” dök först upp på Skolporten.

]]>Nytt stöd för gymnasiesärskolans arbete med arbetsplatsförlagt lärandehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/nytt-stod-for-gymnasiesarskolans-arbete-med-arbetsplatsforlagt-larande/ Tue, 07 Sep 2021 07:04:08 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=303939Studier visar att unga med en intellektuell funktionsnedsättning är en av de grupper som idag står längst ifrån arbetsmarknaden. I det ESF-finansierade projektet GR Samsär samverkar skolor, arbetsgivare och andra viktiga aktörer för att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. Nu...

Inlägget Nytt stöd för gymnasiesärskolans arbete med arbetsplatsförlagt lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Nytt stöd för gymnasiesärskolans arbete med arbetsplatsförlagt lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/okad-arbetsro-och-motivation-med-struktur-och-tydlighet/ Wed, 16 Jun 2021 15:01:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=300666För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Inlägget Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet dök först upp på Skolporten.

]]>Leda och lära nummer 6/2021: Tydlighet och struktur – vägar mot inkluderade lärmiljöer

Johanna Lindström och Jeanette Schönfeldt.
 

En tydlig lärmiljö skapar trygghet, arbetsro och motivation. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi hoppas kunna väcka andra skolor intresse för att jobba med tydlighet och struktur som ett sätt att öka inkluderingen. Artikeln är sprungen ur Ifous FoU-program om inkluderande lärmiljöer som Skellefteå kommun deltagit i.

Vad handlar artikeln om?

– Vår skola, en f-9-skola samt särskola, kom till genom en sammanslagning av flera skolor i Skellefteå. Inför sammanslagningen beslutade kommunen att inkludering skulle vara en av skolans grundstenar och vi gick med i FoU-programmet om inkluderande lärmiljöer. Under vårt deltagande i Ifous-programmet arbetade vi tillsammans för att förbättra skolans lärmiljö i syfte att öka inkluderingen. Arbetet kom att fokusera på tydlighet och struktur. Mer konkret – rutiner för att tydliggöra exempelvis start och slut på lektionen, vad den ska handla om, hur undervisningen ska ske, vad som förväntas av eleverna.  Vår artikel handlar om hur lärarna på skolan uppfattar arbetet med tydlighet och struktur och huruvida det främjar inkludering. Artikeln bygger på enkäter med närmare 80 lärare på skolan som gjordes i slutet av FoU-programmet.

För vissa elever är tydlighet och struktur absolut nödvändigt för att skolan ska fungera men vi ser att det gynnar alla elever.”

Vilka resultat har ni sett?

– De visar att tydlighet och struktur ökar elevernas förståelse för vad skoldagen ska rymma och att det i sin tur ökar elevernas trygghet och arbetsro. För vissa elever är det här absolut nödvändigt för att skolan ska fungera men vi ser att det gynnar alla elever. Tydlighet och struktur innebär också att eleverna snabbare kommer igång med sitt arbete. När eleverna förstår målet med arbetet ökar också motivationen och målmedvetenheten. Ytterligare en poäng är tidsvinsten, lärarna pekar på att de behöver ägna mindre tid åt att förklara flera gånger för eleverna vad som ska göras.

– Inom Ifousprogrammet tog vi fram ett bildmaterial som idag finns i varje klassrum och fungerar som stöd. Bilderna visar ämnen, arbetsuppgifter och liknande och används framför allt i de yngre årskurserna. Flera lärare vittnar om hur eleverna själva frågar efter de upparbetade rutinerna och stödet kring struktur och tydlighet om de råkar saknas någon gång. Sammantaget visar vår studie att pedagogerna ser stora vinster med att arbeta med tydlighet och struktur.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det har varit ett fantastiskt roligt arbete och Ifous FoU-program skapade en stark vi-känsla på skolan. Vi hade sannolikt inte förmått göra det här utan att delta i programmet.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Omorganisation och pandemi har dessvärre satt käppar i hjulet. Enskilda pedagoger och grupper arbetar vidare för att skapa bra lärmiljöer, men det övergripande arbetet har avstannat. Vi hoppas givetvis att återuppta det igen så småningom.

Jeanette W Schönfeldt är speciallärare och förstelärare på Lejonströmsskolan i Skellefteå kommun.
Johanna Lindström är grundskollärare och förstelärare på Lejonströmsskolan i Skellefteå kommun.

Leda & lära nr 6/2021

Susanne Sawander

Inlägget Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet dök först upp på Skolporten.

]]>