Proven styr skrivandet i de samhällsorienterande ämnena i skolan, visar en ny studie vid Malmö universitet. ”Elever uppmuntras inte att utveckla sitt kritiska tänkande, istället skriver de för att klara proven”, säger forskaren Christina Lindh.
För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.
Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.
Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.
Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.
Läroböckerna likställer i praktiken aktivister som Greta Thunberg med terrorister och varnar uttryckligen gymnasielever för civil olydnad. Det säger Kurt Wicke, forskare och samhällslärare som skrivit en avhandling där han analyserat tio läroböcker i samhällskunskap.
Samhällskunskapslärare har väldigt olika syn på vad de upplever är de viktigaste påverkansfaktorerna för hur undervisningen blir. Det slår Joakim Öberg, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University fast i en ny avhandling.
Lego, lego, lego. I kombination med undervisning i svenska, historia och SO. Numera har eleverna på Söderbyskolan stenkoll på en mängd kända byggnadsverk i Stockholm.
Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.