Ungdomar kan växla mellan olika språkliga register beroende på vad situationen kräver. Detmenar Theres Bellander som har disputerat med avhandlingen Ungdomars dagliga interaktion: Enspråkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier .

Få konflikter är väl så laddade som den så kallade Israel-Palestina-konflikten. Michael Walls konstaterar i sin avhandling Framing the Israel/Palestine Conflict in Swedish History School textbooks att den laddningen alltför ofta återfinns i dagens läroböcker och i lärarnas egna uttalanden. Mycket av skolkunskapen bygger på ideologiska antaganden, menar han.

Undervisning om Förintelsen börjar och slutar ofta med det som hände judar, homosexuella ochromer i nazisternas koncentrations- och utrotningsläger. När lärare inte tar upp och belyser stegenmot Förintelsen utan fokuserar på slutet blir det svårt för eleverna att förstå. Det visar Ylva Wibaeusi sin avhandling Att undervisa om det ofattbara: En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdetFörintelsen i skolans historieundervisning .

När matematikundervisningen är kommunikativ får flerspråkiga elever möjligheter att lyckas. Den slutsatsen drar Eva Norén i sin avhandling "Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning".

Döva elever som har bra betyg i svenska har ett mer levande teckenspråk.Det slår Krister Schönström vid Stockholms universitet fast i sinavhandling Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenskaoch narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk .

Historieundervisningen i estniska gymnasieskolor lyckas inte skapa ett möte mellan den historiasom eleverna själva bär med sig och den som rör de stora skeendena i landet. Det visar IgorPotapenko i sin avhandling Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i någraestniska ungdomars liv.

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"

Arbete med medier bidrar till lärarstudenters kunskapsutveckling. Det visar Marie Leijon i sin avhandling, Att spåra tecken på lärande. I medieproduktion och mediereception uppstår samtidigt en mängd lärprocesser, som det är viktigt att få syn på.

Muntlig framställning är en vanlig redovisningsform i dagens skola. Men eleverna efterfrågar djupare teorier och verktyg för hur de ska bygga sina muntliga framträdanden. Cecilia Olsson Jers konstaterar i sin avhandling Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, att varken lärarna och eleverna har tillgång till det metaspråk som behövs för att tala om den process som det innebär att bli en offentlig talare.

De kommer från varma och soliga länder till vårt moderna land . Så står det inte längre i historieböckerna. Men fortfarande beskrivs invandrare och svenskar på helt olika sätt, enligt Vanja Lozics avhandling I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle".

Elevernas intresse för den egna familjens historia glöms helt bort i historieundervisningen. Det visar Johan Hanssons avhandling Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattningar om historieämnet .

Pojkar på fordonsprogrammet har stor potential i svenskämnet men de behöver uppmuntran att gå vidare i sin läsning. Det gäller också att se hur ett avståndstagande kan vara tecken på intresse, skriver Stig-Börje Asplund i sin avhandling Läsning som identitetsskapande handling. Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal.