Samhällskunskap-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanThu, 15 Jun 2023 14:04:01 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.9Ämnesspråkliga nycklar identifierade i samhällskunskapsundervisningenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/amnessprakliga-nycklar-identifierade-i-samhallskunskapsundervisningen/ Thu, 15 Jun 2023 14:04:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=353309Samhällskunskapsundervisningen på högstadiet är i huvudsak muntlig, och faktatexter förekommer inte i någon stor utsträckning. Det visar Viktoria Waagaards avhandling.

Inlägget Ämnesspråkliga nycklar identifierade i samhällskunskapsundervisningen dök först upp på Skolporten.

]]>Bearbetning av ämnesord och begrepp samt stöttande av fördjupade resonemang är några exempel på faktorer som är viktiga för ämnesliteracy i samhällskunskap. Det visar Viktoria Waagaards avhandling som belyser undervisning i språkligt heterogena klassrum.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svensklärare i grunden och intresserad av språkliga frågor och språkliga praktiker, samtidigt är jag intresserad av samhällsfrågor och har samarbetat med samhällskunskapslärare. Språk är en nyckel och viktigt för att förstå olika ämnesområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen kopplar ihop språk, demokrati och samhällskunskapsämnet. Jag har följt högstadieelever och undersöker hur ämnesliteracy kommer till uttryck i samhällskunskapsämnet, både i undervisningen och i elevtexter. Avhandlingen belyser undervisning i språkligt heterogena klassrum, det vill säga klassrum där elever med svensk och utländsk språkbakgrund möter samma undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Undervisningen var i huvudsak muntlig, vilket stämmer med tidigare forskning som också visat att samhällskunskapsundervisningen ofta är muntlig. Faktatexter förekom inte i någon stor utsträckning. Det visade sig också att ämnesliteracy, det vill säga ämnesord, -begrepp och samhällsvetenskapliga tankeredskap, kommer till uttryck på olika sätt av lärare och elever. Läraren exemplifierar i högre grad och uttrycker i högre grad olika typer av tankeredskap. Eleverna uttrycker främst orsaker och konsekvenser. – Ett annat resultat var att lärarna stöttar både flerspråkiga och enspråkiga elever. I de klasser jag undersökt har 26 procent av eleverna utländsk bakgrund vilket motsvarar riksgenomsnittet. Förutsättningar som visade sig gynna inlärningen hos flerspråkiga elever var dels stöttning i att föra fördjupande resonemang, dels tid till eftertanke. Flera flerspråkiga elever bearbetar ord med expansioner, ger uttryck för tankeredskap, utvecklar och fördjupar resonemang, vilket ger fina resultat.

Vad överraskade dig?

– En av de saker som överraskade mig var att muntlighet dominerade så tydligt i undervisningen. Jag blev också lite förvånad att uttrycken av ämnesliteracy inte skilde så mycket mellan flerspråkiga och enspråkiga elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de gör nytta inom vidare skolforskning och når ner i skolan. Det finns didaktiska implikationer. Resultaten kan också användas på policynivå. Det finns ämnesliteracy kopplade till alla skolämnen så resultaten från samhällskunskapsämnet skulle kanske kunna vara överförbara till andra ämnen. – När det gäller flera flerspråkiga elever kom ämnesliteracy till uttryck i högre grad i elevtexterna, jämfört med i den observerade undervisningen och i muntliga diskussioner. Det kan också gälla vikten av att ge stöttning till fördjupande resonemang och tid till eftertanke. Susanne Rydell

Inlägget Ämnesspråkliga nycklar identifierade i samhällskunskapsundervisningen dök först upp på Skolporten.

]]>Elever möter samhällsfrågor: Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågorhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/elever-moter-samhallsfragor-didaktiska-och-bildningsteoretiska-perspektiv-pa-samhallsorienterande-undervisning-om-epoktypiska-samhallsfragor/ Tue, 13 Jun 2023 11:23:40 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=353151Sara Blanck har i sin avhandling undersökt och analyserat ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan.

Inlägget Elever möter samhällsfrågor: Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Elever möter samhällsfrågor: Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor dök först upp på Skolporten.

]]>Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärarehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/visuellt-lasande-och-skrivande-skapar-utmaningar-for-elever-och-larare/ Thu, 08 Jun 2023 15:42:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=352909Såväl elever som lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet. Det visar Ulrika Bodéns forskning om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar.

Inlägget Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare dök först upp på Skolporten.

]]>Det blir allt vanligare med digitala visualiseringar i skolans värld. Ulrika Bodéns forskning visar att både elever och lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i SO-ämnen i över 20 år, och har alltid varit intresserad av digitala medier och verktyg. När jag fick erbjudandet att delta i projektet Visual Storytelling in Education, Vise, och låta eleverna testa interaktiva visualiseringar i klassrummet blev jag nyfiken. Jag och mina elever fick använda ett visualiseringsverktyg baserat på officiell statistik från exempelvis Världsdatabanken och Statistiska centralbyrån som heter Statistics Explorer, liknande Gapminder. En tid senare öppnades möjligheten att söka som doktorand i Vise-projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har forskat om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar i form av kartor, tidslinjer, textrutor, bubbel- och stapeldiagram, där de också kan förändra läsytan genom att ändra vilken statistik som ska visas. Jag har också undersökt hur eleverna, utifrån vad de har förstått i en visualisering, kan producera en egen visualisering och visa vad de har lärt sig. Tidigare forskning har visat att det är problematiskt att redogöra för insikter från en informationsrik visualisering genom skriven text. Därför har jag också tittat på hur eleverna kan visualisera sin kunskap med kunskapsvisualiseringar, där fokus inte är att skriva mycket text utan att visualisera det man har lärt sig i form av främst visuella presentationer. Avhandlingen handlar om vilka förmågor eleverna behöver för att lyckas läsa och skriva visuellt, och hur lärare kan stötta eleverna i att utveckla visuella litteracitetförmågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det blir ett dynamiskt läsande med visualiseringar och att läsningen är väldigt performativ, det vill säga styrs i hög grad av färg, form och rörelse. Ögat fastnar ofta på färgade bubblor i ett diagram eller länder i en världskarta, rörelser i en tidslinje och så vidare, och det blir svårt för eleverna att zooma ut och förstå att det finns skriven text som de ska läsa också. Så eleverna missar till en början att både läsa visualiseringar och skriven text och lärare behöver guida dem. Vi möts i allt högre utsträckning av visualiseringar i vår vardag, även i skolan, så det är viktigt att elever och lärare inte lämnas ensamma i det här. De behöver få insikt i vilka strategier som behövs för att tillgodogöra sig visualiseringar på bästa sätt. – Det blev också tydligt att det är väldigt svårt för både elever och lärare att släppa det traditionella skrivandet när eleverna ska visa vad de har lärt sig. Resultaten visar att lärarna behöver utveckla sina kunskaper i visuell litteracitet för att kunna guida eleverna i att visualisera sin kunskap i presentationer där budskap kan förstärkas med hjälp av exempelvis skärmdumpar, pilar, understrykningar och så vidare. Det blev till slut väldigt fina kunskapsvisualiseringar i elevernas presentationer.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört stark den här performativiteten är – att ögat fångas av färg, form och rörelse i så hög grad att den skrivna texten nästan blir osynlig. Det blev tydligt att läsningen inte enbart styrs utifrån vad eleverna själva väljer att titta på och interagera med, utan att visualiseringarna i sig styr vad ögat kopplas upp mot, vilket påverkar läsprocessen avsevärt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen genererar kunskap om visuell litteracitet, att läsa interaktiva och multimodala texter och att skriva kunskapsvisualiseringar, vilket forskningsvärlden har nytta av. Men resultaten är också relevanta för praktiken eftersom det blir allt vanligare med visualiseringar i skolans värld. Lärare lämnas ofta ensamma i hur man ska stötta eleverna i att utveckla sådana förmågor, eftersom de själva inte har lärt sig det. I min avhandling poängterar jag att både lärarstudenter och lärare ute i verksamheten behöver kompetensutveckling. Det behövs också ett nationellt tänk kring hur läsande och skrivande kan ske digitalt på ett utvecklande och medvetet sätt. I relation till dagens skoldebatt anser jag att elever behöver utveckla både traditionellt (analogt) och digitalt läsande och skrivande. Åsa Lasson

Inlägget Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare dök först upp på Skolporten.

]]>Hur kan ekonomi göras begripligt?: En studie om villkor för kraftfull ekonomiundervisning i samhällskunskaphttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/hur-kan-ekonomi-goras-begripligt-en-studie-om-villkor-for-kraftfull-ekonomiundervisning-i-samhallskunskap/ Wed, 24 May 2023 08:33:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=351257Niclas Modig har bland annat undersökt vilka ekonomiteoretisk kunskap som är särskilt viktig att kunna och hur den kunskapen till uttryck genom gymnasieläroböcker i samhällskunskap.

Inlägget Hur kan ekonomi göras begripligt?: En studie om villkor för kraftfull ekonomiundervisning i samhällskunskap dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Hur kan ekonomi göras begripligt?: En studie om villkor för kraftfull ekonomiundervisning i samhällskunskap dök först upp på Skolporten.

]]>Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet. Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/amnesliteracy-i-samhallskunskapsamnet-ett-amnesspecifikt-bidrag-till-ett-sprak-och-kunskapsutvecklande-arbetssatt/ Mon, 17 Apr 2023 09:06:45 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=348412Hur byggs lektionsförlopp upp i samhällskunskapsundervisningen och hur kommer samhällskunskapens ämnesliteracy till uttryck i
denna undervisning? Det är en av frågorna som Viktoria Waagard utforskar i sin avhandling.

Inlägget Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet. Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet. Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Towards Visual Literacy in School. Interactions between Students and Interactive Visualizations in Social Science Classroomshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/towards-visual-literacy-in-school-interactions-between-students-and-interactive-visualizations-in-social-science-classrooms/ Tue, 21 Mar 2023 08:31:05 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=346431Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.

Inlägget Towards Visual Literacy in School. Interactions between Students and Interactive Visualizations in Social Science Classrooms dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Towards Visual Literacy in School. Interactions between Students and Interactive Visualizations in Social Science Classrooms dök först upp på Skolporten.

]]>Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SOhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/fjarrundervisning-gynnade-elevernas-larande-i-so/ Tue, 10 Jan 2023 08:02:05 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=340551Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Inlägget Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO dök först upp på Skolporten.

]]>Utveckla skolan nummer 11/2022: Digitala klassrum En undersökning om fjärrundervisningens möjligheter och utmaningar
Fanny Bergquist.

Den fjärrundervisning som Fanny Bergquist bedrev i SO under coronapandemin bidrog till att öka elevernas lärande. Hon konstaterar att det inte var fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Under coronapandemin ställdes vi inför helt nya utmaningar i skolan. Jag hade tidigare utformat en undervisningsmodell och jag ville prova om den kunde fungera lika bra i den digitala undervisningen som i det fysiska klassrummet. Det visade sig att den gjorde det. Att skriva en artikel blir ett sätt att dela med sig av mina erfarenheter, och förhoppningsvis kunna inspirera andra lärare att våga tänka nytt. Jag tänker också att det i förlängningen kan gynna elevernas lärande. 

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur jag bedrev min SO-undervisning på Skuru skolas högstadium under coronapandemin. I artikeln beskriver jag hur jag använder Powerpoint som undervisningsverktyg. Jag har undersökt hur elevernas kunskapsinlärning påverkades av undervisningen, men jag har också tittat på vilka utmaningar och möjligheter som fjärrundervisningen medförde. 

Vilka resultat har du sett?

– Att fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande, men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som jag använder i det fysiska klassrummet. Det innebär bland annat att jag använde bildstöd och en dagordning där det tydligt framgår vad eleverna ska göra, samt hur, när och hur länge.

– De utmaningar som jag upplevde med fjärrundervisningen var framförallt att inte kunna interagera med eleverna som vanligt. Det var mycket svårare att ge dem den hjälp som de behövde. Det var också helt omöjligt att anpassa den fysiska miljön runt eleverna när de arbetade hemma. För vissa elever innebar det att det blev svårare att hålla fokus på uppgiften eftersom de distraherades av annat i hemmiljön.

– Samtidigt visar också resultaten att det fysiska klassrummet kanske inte alltid är den bästa platsen för inlärning. De främsta möjligheterna som jag såg med fjärrundervisningen är att det gav eleverna bättre studiero. De kunde sova lite längre på morgonen, vilket bidrog till att de fick mer energi, och att deras stressnivå minskade. Jag tänker att det skulle kunna vara gynnsam för vissa elever att studera hemifrån en dag i veckan. Det skulle kunna ha en positiv effekt på inlärning och koncentration.

”Jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag tror inte att mitt arbete har förändrats av projektet i sig. Men jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar. Jag har också fått bekräftat att den här lektionsstrukturen som jag använder fungerar både i det fysiska och det digitala klassrummet.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– När jag skrev artikeln jobbade jag på Skuru skola, och där har jag berättat om projektet och fått positiv respons från mina kollegor. Sedan dess har jag bytt arbetsplats och jobbar numera på Myrsjöskolan i Nacka. Här jobbar jag vidare med samma undervisningsmodell och tanken är att jag ska berätta om projektet på lärarkonferenser. I och med att jag har skrivit den här artikeln så hoppas jag att mina erfarenheter ska spridas vidare även till kollegor på andra skolor som förhoppningsvis kan inspireras.  

Fanny Bergquist är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9, och
arbetar på Skuru skola i Nacka kommun.

Utveckla skolan nr 11/2022

Åsa Lasson

Inlägget Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO dök först upp på Skolporten.

]]>A place-based study of the industrial revolution for elementary studentshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/a-place-based-study-of-the-industrial-revolution-for-elementary-students/ Mon, 05 Dec 2022 10:08:44 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=338422Doing a deep dive into the industrial revolution allows students to understand the history of their city and of child labor.

Inlägget A place-based study of the industrial revolution for elementary students dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget A place-based study of the industrial revolution for elementary students dök först upp på Skolporten.

]]>Självklart och oklart. Mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i gymnasieskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/sjalvklart-och-oklart-manskliga-rattigheter-som-kunskapsinnehall-i-gymnasieskolan/ Tue, 27 Sep 2022 11:05:58 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=332404Frida L Nilsson har undersökt hur mänskliga rättigheter konstrueras som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan.

 

Inlägget Självklart och oklart. Mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Självklart och oklart. Mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Att lära genom att skrivahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/att-lara-genom-att-skriva/ Fri, 23 Sep 2022 14:07:40 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=332147I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför...

Inlägget Att lära genom att skriva dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Att lära genom att skriva dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarkåren delad i synen på naturvetenskaphttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/lararkaren-delad-i-synen-pa-naturvetenskap/ Thu, 22 Sep 2022 19:57:47 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=332079I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Inlägget Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarkåren är delad i två grupper när det gäller synen på om etik och moral ska inkluderas i undervisningen i naturvetenskap. En mindre grupp vill se en värderingsfri undervisning, visar Ola Nordqvists avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare och har undervisat i nästan 20 år i biologi och bioteknik. Som lärare upplevde jag att det som skapade extra engagemang och driv hos eleverna inte var det strikt naturvetenskapliga angreppssättet utan när frågorna kopplades till ett samhällsperspektiv. Ett exempel är genteknik, och missuppfattningar och farhågor om den. Det traditionella perspektivet i naturvetenskapliga ämnen är mer detaljorienterat och styrt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om värderingar inom ramen för biologiämnet, i en samhällelig kontext. En delstudie handlar om elevers attityder till genteknik. En annan delstudie handlar om lärares icke epistemologiska värderingar, alltså inneboende värderingar och hur dessa påverkar undervisningen. Den tredje delstudien undersöker vilken syn på ämnet som lärarutbildare, som är ämnesutbildare i biologi, har.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Frågan om i vilken utsträckning man ska inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena delar lärarkåren. En enkätstudie, med ett representativt urval biologilärare, visade att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri. I den senare, skeptiska gruppen, fanns en överrepresentation av mer erfarna lärare.

Vad överraskade dig?

– Att det inte fanns en större samsyn mellan lärare om vad ska ingå i ämnet och att mer erfarna lärare var mer skeptiska till att inkludera frågor om etik och moral. Även det faktum att alla ämnesutbildare var eniga om att naturvetenskapen ska vara värderingsfri var överraskande. Delstudien med ämnesutbildare omfattade dock relativt få personer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och forskare. Det har visats i flera andra tidigare studier att elevers intresse för naturvetenskap ökar om man inkluderar mjuka värden. Den här studien handlar om hur vi utbildar lärare och hur aktiva lärare arbetar med frågorna. Studien arbetar med det som kallas samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, och är aktuellt även inom andra delar av naturvetenskapen, exempelvis hållbar utveckling och miljöfrågor. Susanne Rydell

Inlägget Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap dök först upp på Skolporten.

]]>Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI)https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/samhallsfragor-med-naturvetenskapligt-innehall-sni/ Mon, 29 Aug 2022 06:55:06 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=330285I den här systematiska kartläggningen beskrivs undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) som adresseras inom ramen för forskningsstudier. Syftet är att ge lärare kunskap om och inspiration till undervisningen.

Inlägget Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) dök först upp på Skolporten.

]]>