Resursskola-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanFri, 19 Nov 2021 15:17:42 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/lyhort-bemotande-far-elever-med-autism-att-delta-i-las-och-skrivundervisning/ Wed, 15 Sep 2021 15:04:36 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=303116Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Inlägget Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning dök först upp på Skolporten.

]]>Ett lyhört bemötande lägger grunden för att få elever med AST att delta i literacypraktiker som i förlängningen skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk samt engelska. Här såg jag att elever med diagnos inom autismspektrum (AST), ofta hade problem med hög frånvaro och många kom också från grundskolan utan godkända betyg. Tidigare forskning visar att den här elevgruppen inte sällan har svårigheter med läsförståelse. Det väckte frågan om hur läs- och skrivundervisningen för elever med AST går till, vad görs för att främja deras lärande?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om literacypraktiker, läs- och skrivpraktiker, på högstadiet i en resursskola med hög andel elever med AST. Jag har under ett läsår genom videoobservationer studerat klassrumsinteraktionen – samspelet mellan lärare och elev – i undervisningen som har med text att göra. I studien ingår 15 högstadieelever samt tio pedagoger, både lärare och elevhandledare (motsvarande elevassistent).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pedagoger genom ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar, kan få eleven att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Kännetecknande för AST är svårigheter med socialt samspel och studien belyser vikten av relationella aspekter för att få med sig eleverna och för deras interaktioner kring text. I avhandlingen har jag definierat sex kvaliteter som tillsammans utgör samspelsmönster som har betydelse för elevernas möjligheter till deltagande i literacypraktiker, vilket i förlängningen skapar förutsättningar för lärande. Kvaliteterna uppstår i ett dialogiskt möte och i samspel mellan pedagog och elev. Samspelsmönstren är: mellanmänskliga, utvidgad närvaro, ordlöst samspel, lyhörd vägledning, gemensamt meningsskapande samt tillitsfullt lyssnande.

Vad överraskade dig?

– Under avhandlingsarbetet dök jag på en rad evidensbaserade metoder, främst amerikanska, för att främja läsutveckling för elever med AST. Jag trodde att lärarna på skolan skulle använda någon eller några av dem men det gjorde de inte. De arbetade nästan uteslutande med relationell pedagogik med den enskilda eleven i centrum.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan. Från lärare och elevassistenter, personal inom elevhälsa till skolledare, skolpolitiker och policymakare. Susanne Sawander

Inlägget Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning dök först upp på Skolporten.

]]>Du och Jag: Dialogiska möten kring text i resursskolans klassrumhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/du-och-jag-dialogiska-moten-kring-text-i-resursskolans-klassrum/ Wed, 16 Jun 2021 07:53:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=300860Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.

Inlägget Du och Jag: Dialogiska möten kring text i resursskolans klassrum dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Du och Jag: Dialogiska möten kring text i resursskolans klassrum dök först upp på Skolporten.

]]>Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnoshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/tungt-ansvar-for-foraldrar-till-barn-med-npf-diagnos/ Thu, 10 Jun 2021 05:33:56 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=300359Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Inlägget Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos dök först upp på Skolporten.

]]>Föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser bär ett tungt ansvar för sina barns skolgång. Barn med resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forska arbetade jag inom FoU-enheten vid Stockholms stads utbildningsförvaltning där jag utredde varför elevantalet ökat inom de fristående resursskolorna. I det arbetet kom jag i kontakt med föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser (NPF). Något jag slogs av var hur stort ansvar föräldrar tar för att hitta en plats för sina barn i skolsystemet. Men framför allt insåg jag att det saknas kunskap om den här elevgruppen, deras föräldrar och deras relation till skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet med studien är att öka förståelsen för mammors och skolors sociala användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan. Jag har undersökt vad diagnoserna betyder och hur de används i skolan. Varför jag fokuserat på mammor beror på att tidigare studier visat att mödrar ofta bär huvudansvaret för skolgången för barn NPF-diagnoser. Frågor jag undersökt är bland andra vilken betydelse sociala, ekonomiska och kulturella tillgångar har för hur föräldrar hanterar sina barns väg genom skolan. Totalt har 35 mammor och tre pappor till barn med adhd- eller autismdiagnoser fått berätta om deras barns skolgång. Vidare har 14 rektorer vid både grundskola och fristående resursskolor intervjuats om hur skolan arbetar och organiserar sin verksamhet kring den här elevgruppen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång. Skolan är ett svårnavigerat område, det är stor skillnad på hur mycket resurser olika skolor har för den här elevgruppen. Ändå erbjuds föräldrar till barn med de här diagnoserna sällan vägledning. Gemensamt för föräldrarna i studien var att skolan levererade mindre stöd till barnen än vad föräldrarna väntat sig. – Diagnoser har i regel betydelse för att förbättra barnens skolgång. Men mina resultat visar att en diagnos inte är en garanti för att barnet ska få det stöd som behövs. Föräldrars egna sociala, ekonomiska och kulturella kapital spelar stor roll för barnens väg genom skolan. Barn med föräldrar som har tid, resurser, rätt kontakter och förmåga att förklara barnens diagnos och behov har större chans att få rätt stöd. Konsekvenserna av detta är att både klass- och könsmönster stramas åt. – Rektorerna kämpar också för att stödja den här elevgruppen och resultaten visar att det är stora skillnaderna mellan skolors resurser. Vid intervjuerna med rektorerna framkom också en motsättning mellan å ena sidan strävan att slå vakt om skolans position på skolmarknaden, å andra sidan satsa på elever med särskilda behov.

Vad överraskade dig?

– Avhandlingen belyser även hur institutionella och pedagogiska former för elever med adhd- och autismdiagnoser utvecklats i grundskolan i Stockholm från 60-talen och framåt. Jag överraskades av hur otroligt skiftande och föränderligt det här området har varit och fortfarande är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allt från politiker, myndigheter, skolledare, lärare till föräldrar och forskare. Susanne Sawander

Inlägget Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos dök först upp på Skolporten.

]]>Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/har-alla-barn-i-grundskolan-forutsattningar-att-klara-nya-laroplanens-krav/ Fri, 02 Feb 2018 10:48:36 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=206344Det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer, och detta måste beaktas i det svenska skolsystemet. Det nuvarande betygssystemet utan några individuella mål innebär en risk att negativt påverka elevers psykosociala utveckling...

Inlägget Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav? dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav? dök först upp på Skolporten.

]]>