Resultat-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanMon, 29 Jun 2020 07:08:39 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0.4Därför får utvecklingsprojekt i skolan inte avsedd effekthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/darfor-far-utvecklingsprojekt-i-skolan-inte-avsedd-effekt/ Fri, 14 Feb 2020 15:18:21 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=263865Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsch fick i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes, trots flera riktade insatser. Insatserna måste i större utsträckning utgå från de faktiska eleverna på skolan istället för idealbilder...

Inlägget Därför får utvecklingsprojekt i skolan inte avsedd effekt dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Därför får utvecklingsprojekt i skolan inte avsedd effekt dök först upp på Skolporten.

]]>Resultatstyrning påverkar alla skolformerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/resultatstyrning-paverkar-alla-skolformer/ Thu, 05 Sep 2019 08:11:02 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=248749Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Inlägget Resultatstyrning påverkar alla skolformer dök först upp på Skolporten.

]]>Målstyrning präglar både den kommunala och fria grundskolan. Stressen kring resultat, betyg och prestationer påverkar de pedagogiska relationerna – oberoende skola, konstaterar Majsa Allelin.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ungdomar och segregation. I min masteruppsats utforskade jag det fria skolvalets betydelse för en grupp elever från förorten. I samband med det arbetet insåg jag att man måste placera det fria skolvalet i en större kontext för att synliggöra hur det faktiskt påverkat den svenska skolan i grunden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig, rent konkret, i vardagen. Avhandlingen bygger på observationer från två grundskolor, en kommunal och en friskola i två socialt skilda områden, den ena i förorten, den andra i centrum. Jag har undersökt hur undervisningen är upplagd, hur skolan är organiserad och vilken roll rektorer, lärare och elever har i organisationen. Vidare har jag intervjuat samma grupper om hur de trivs på skolan och eleverna om varför de valt sina respektive skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett är att avhandlingen ger en god inblick i grundskoleelevers vardag. Den vittnar om en hög stressnivå och oro för betyg bland alla elevgrupper på båda skolorna. Få elever tycks undkomma den här betygsstressen, skillnaden ligger snarare i hur de hanterar den. Ytterligheterna är att ta till strategier som fusk, alternativt helt och hållet strunta i skolan. – Föräldrarnas förväntningar väger tungt, och en elev säger ”Jag tänker väldigt ofta, ge aldrig upp, sluta aldrig. När du stannar så är du död”. På båda skolor finns också ett uttalat budskap bland såväl rektorer som lärare att ansvaret för hur man lyckas i skolan ligger på varje enskild elev. De lärare som inte fullt ut delar den här synen upplever att de inte har tid att stötta eleverna så mycket som de ville. På friskolan satt en artikel på lärarrummets dörr med rubriken ”Elever måste ta mer ansvar”, samma budskap fanns på en tavla i den kommunala skolan: ”Det finns bara en person som kan ta ansvar för att du lär dig något. Du själv!!!! Vi lärare kan bara hjälpa till!” – Men också lärarna känner stress. Många pekar på ett snävt betygssystem som beskär det professionella svängrummet. Skillnaderna mellan skolorna syns främst i det pedagogiska upplägget där den kommunala skolan präglas av mer traditionell undervisning. På friskolan har eleverna egna scheman och arbetar efter egna formulerade mål.

Vad överraskade dig?

– Att skolorna, trots att de utåt sett var så olika, var lika starkt präglade av resultatstyrning. Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till pedagogiska relationer oberoende av skola. Intressant var också att friskolan var mer heterogen jämfört med den kommunala skolan där det sociala skiktet var jämnare. Dessvärre kunde det inte ske pedagogiska utbyten mellan eleverna på friskolan eftersom det individualiserade upplägget skiktade eleverna efter deras förmåga att prestera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, verksamma lärare, rektorer och folk i skolförvaltningarna. Men jag hoppas också att den väcker politikernas intresse. Överlag tycker jag att den politiska debatten om skolan är snäv. Fokus ligger på huruvida vi ska ha vinstdrivande skolor eller inte, mer sällan om till exempel resultatstyrning, vilket påverkar alla former av skolor. Susanne Sawander

Inlägget Resultatstyrning påverkar alla skolformer dök först upp på Skolporten.

]]>Effekten av en lärarehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/effekten-av-en-larare/ Wed, 12 Dec 2018 13:43:52 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=230532Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Inlägget Effekten av en lärare dök först upp på Skolporten.

]]>
Eric Hanushek, Stanford university, USA. Foto Michael Short.
EKONOMIPROFESSORN Eric Hanushek är inte helt okontroversiell i sin uppfattning om att klasstorleken inte spelar någon större roll. Det är lärarkvaliteten, effektiviteten, som är avgörande, menar han. Och lösningen: att byta ut de sämsta lärarna. Som ung student läste Eric Hanushek om en amerikansk studie som hävdade att föräldrarna var den huvudsakliga orsaken till hur väl eleverna klarade sig i skolan. – Jag tänkte: Det kan ju inte stämma. Vi lägger ner så mycket resurser på skolorna, det är klart att skillnaderna mellan skolor, och mellan lärare, måste spela roll, säger Eric Hanushek, som forskar på utbildningssystem vid Stanford university i USA. HAN SKREV EN uppsats om ämnet och har forskat om skolkvalitet sedan dess. I början var det inte många ekonomer som arbetade med utbildningsfrågor. – Jag gjorde det, till många skolforskares förtret. De gillade inte att ekonomer kom och klampade in på deras fält, men i dag är utbildningskvalitet ett populärt forskningsfält bland duktiga ekonomer, eftersom det finns mycket bra statistik att utgå ifrån, säger han när vi pratar över Skype. Bland annat har Eric Hanushek studerat klasstorlekens betydelse för skolkvaliteten – och avfärdar den helt. Att satsa på minskade klasser är det största resursslöseriet i skolan, menar han. Det är dyrt att krympa klasserna eftersom det kräver fler lärare till samma antal elever. – Minskade klasser är inte ens i närheten av lärarkvaliteten när det gäller att förbättra elevresultaten. Men han medger att det är svårt att ringa in vem som är en bra lärare genom bara några få egenskaper. – Undervisning är en extremt komplicerad uppgift. Det är en blandning av din egen kunskap om ämnet, förmågan att hantera olika elever i en viss ålder, att kontrollera en klass och att motivera dem. Vår forskning kan inte identifiera de enskilda komponenterna. Men alla på en skola vet precis vilka som är bra lärare, och vilka som är dåliga. Eleverna vet det, deras föräldrar vet det, lärarkollegorna vet det, rektorn vet det … Det räcker förstås inte ur ett vetenskapligt perspektiv. Ett standardsätt för att studera den så kallade lärareffekten är därför att jämföra nationella prov i ämnen som läsning, matematik och naturkunskap i stora dataunderlag från skolor. – En bra lärare är den som får ut bra inlärningsresultat av sina elever. Vad kommer in i klassrummet, och vad kommer ut ett år senare? Och det verkar inte spela någon roll vilken typ av elever man har. Bra lärare får goda resultat med både högpresterande och lågpresterande elever. PÅ 1990-TALET publicerade Eric Hanushek en omtalad studie från Gary i Indiana, en stad med nedlagd stålindustri och huvudsakligen låginkomsttagare. I de skolklasser som hade de bästa lärarna lärde sig eleverna 1,5 års material under ett år, medan eleverna som hade de sämsta lärarna bara lärde sig ett halvårs material under samma period. – Eleverna var jämförbara, men lärarnas kompetens skiljde sig åt. Beroende på vilket klassrum eleven råkade hamna i kunde den alltså få ett helt års skillnad i kunskap. Den sortens studier har gjorts i många skolor nu, i många stater, och visar att lärarens effekt i klassrummen är dramatisk. Eric Hanushek är öppen och pratar lättsamt om sin forskning. Mest känd är han för sin forskning om just lärareffekten, men han har även tittat på klasstorlek och ansvarsutkrävande. Han skrattar ofta, men är också tydligt bekymrad över att så få skolor bryr sig om forskningsresultaten. Han berättar om ett ovanligt och radikalt skolsystem som infördes i Washington D.C. år 2012, med ett rigoröst bedömningssystem av lärare. Dels med hjälp av elevresultat, bland annat nationella prov i läsning och matematik, dels med externa professionella utvärderare. De bästa lärarna – den femtedel av lärarna som förbättrat sina elevers resultat mest två år i rad – fick stora bonusar. Den femtedel av lärarna som presterat sämst två år i rad fick sparken. På fyra år hade skolorna i den amerikanska huvudstaden bytt ut 500 lärare – och fått en ökad prestation bland eleverna som resultat. Den nya skolmodellen accepteras av lärarna, men facket är förstås inte lika förtjust. Eric Hanushek önskar dock att detta system skulle tillämpas överallt. – Det är kontroversiellt, men vi ser att eleverna gör bättre ifrån sig. Om man ersätter 5–8 procent av de sämsta lärarna med medelmåttiga lärare, så skulle USA enligt hans beräkningar nå upp till samma nivå som Finland på PISA-testet. Anser du att det är möjligt att bli en bättre lärare? – Ibland går det, ibland inte. Det finns inget enkelt system som gör alla till bättre lärare. Kompetensutveckling och utvecklingsprogram hjälper i allmänhet inte mycket, säger han en smula provokativt. Ofta har man det i sig redan från början, innan man blir lärare och går ut i skolan och undervisar. Det är bättre att hjälpa de sämsta lärarna att hitta andra jobb! Anledningen till att en ekonom är intresserad av skolfrågor är förstås den ekonomiska tillväxten och intresset för fortsatt välfärd. I sin bok The knowledge capital of nations från 2015 konstaterar han att ekonomisk tillväxt är nära kopplat till kunskaperna hos befolkningen i ett land. – PISA-testet är ett bra mått för hur arbetskraften i ett land kommer att se ut i framtiden. I dag ligger USA under snittet för PISA-resultaten bland OECD-länderna. Inom 30–50 år när robotar och artificiell intelligens har tagit hand om allt fler rutinjobb behöver vi en kompetent arbetsstyrka som kan utföra andra jobb – och här är utbildning centralt. DÅ SKA MAN inte slösa bort viktiga skolår för framtidens amerikaner genom att ge dem dåliga lärare, resonerar han. Ekonomisk utveckling är beroende av god utbildning. Därför måste skolan bli bättre, överallt. Det gäller även i Sverige, påpekar Eric Hanushek. – Ni är ett av få länder som försämrat era PISA-resultat de 15 senaste åren. Ert ekonomiska system hjälper inte. Ni har mindre utväxling på kunskap än vi har i USA. Det kommer att påverka tillväxten i Sverige på sikt om man inte vågar satsa på de bästa lärarna, och faktiskt sortera bort de sämsta, säger Eric Hanushek. Av Eva BarkemanFoto Michael Short
5×Hanushek:× Smeknamn: Rick × Ålder: 75 år × Karriär: U.S. Air force 1961–1974. Ph.D. i ekonomi vid MIT, Boston, 1968. Visade på lärareffekten i en vetenskaplig artikel 1971, där han introducerade idén att utvärdera lärarnas effektivitet genom elevernas inlärning. × Bästa lärare: ”Tyvärr har jag glömt hans namn”, skrattar han lite skamset. ”Jag hade honom i ’grade 11’ (andra klass på gymnasiet). × Sämsta lärare: ”Kemiläraren på gymnasiet. Han visste ingenting om ämnet utan hade hittat en enkel kemibok som han läste innantill ur. När jag kom på det, så läste jag före honom ur samma bok, låg hela tiden tre ord före. Det var nog det fulaste jag gjort.”
ERIC HANUSHEKS RECEPT FÖR ETT VÄLFUNGERANDE SKOLSYSTEM:
  • Hög accountability, ansvarsutkrävande, av skolan.
  • Mått på elevernas prestationer, t. ex. med nationella test, för att kunna jämföra olika skolor och olika lärare.
  • Flexibel lönesättning för lärare.
  • Större frihet för lärarna i deras undervisning.
Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.Skolporten nr 5/2018Skolporten 5/2018.Tema: SambedömningInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraNu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Inlägget Effekten av en lärare dök först upp på Skolporten.

]]>Vikten av att se elevenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/vikten-av-att-se-eleven/ Mon, 18 Dec 2017 09:48:04 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=202977Inkluderande lärmiljöer handlar om skolsystemets förmåga att se, förstå och stödja eleverna, och anpassa undervisningen. Det menar Per Skoglund, FoU-samordnare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Inlägget Vikten av att se eleven dök först upp på Skolporten.

]]>
Moa Duvarci Engman, Skolporten. Foto: Johan Marklund
Under en konferens om inkludering nyligen lyssnade jag till den amerikanska forskaren Sam Catherine Johnston. Hon talade bland annat om vikten av att se alla elevers olikheter som en tillgång, och berättade om Youthbuild USA, en ideell organisation i USA som hjälper arbetslösa ungdomar utan gymnasiebehörighet att utbilda sig och få en andra chans i livet. I ett filmklipp sa en av ungdomarna en sak om sin tidigare skolgång som berörde mig: ”We didn’t fail. The system failed us.” Vi misslyckades inte. Det var systemet som misslyckades och svek oss. Skolans uppgift är att skapa en känsla av sammanhang för alla elever, oavsett elevens förutsättningar. Alla elever ska kunna känna delaktighet och ha möjlighet att utvecklas. Och det är hela skolans ansvar, från förvaltningschef och skolledare, till elevhälsa och lärare. Ett svårt uppdrag, men faktum är att många skolor redan arbetar på ett inkluderande sätt utan att tänka på det.  Inkluderande lärmiljöer handlar om skolsystemets förmåga att se, förstå och stödja eleverna, och anpassa undervisningen, menar Per Skoglund, FoU-samordnare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten. Och när skolsystemet lyckas med det kommer det alla elever till godo. Missa inte senaste Skolportens temaartikel om inkluderande undervisning i Skolporten nr 6/2017 – ute nu! Moa Duvarci Engman Chefredaktör, Skolportens forskningsmagasin moa.engman@skolporten.se
Ledaren är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. 

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr! 

Inlägget Vikten av att se eleven dök först upp på Skolporten.

]]>What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education.https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/talk-talk-change-study-change-practice-change-agency-higher-education/ Tue, 13 Jun 2017 08:24:32 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=188963Cormac McGraths avhandling handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare,
grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar.

Inlägget What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education. dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget What we talk about when we talk about change. A study of change practice and change agency in higher education. dök först upp på Skolporten.

]]>Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviourshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/expressions-context-studies-schools-families-health-risk-behaviours/ Wed, 30 Nov 2016 10:56:15 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=159027Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Inlägget Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours dök först upp på Skolporten.

]]>The Active University: Studies of Contemporary Swedish Higher Educationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/active-university-studies-contemporary-swedish-higher-education-2/ Wed, 08 Jun 2016 09:14:17 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=143639Svenska universitet framhäver ofta externa skäl som handlar om kvalitet och konkurrens som motiv till interna förändringar, visar Sara Karlsson i sin studie.

Inlägget The Active University: Studies of Contemporary Swedish Higher Education dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget The Active University: Studies of Contemporary Swedish Higher Education dök först upp på Skolporten.

]]>Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/distributed-leadership-in-local-school-organisations-working-for-school-improvement/ Mon, 07 Sep 2015 09:34:39 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=116254Skolledare som är medvetna om att förändringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande, engagerar sig mer i förbättringsarbetet. Det visar Mette Liljenbergs avhandling.

Inlägget Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement? dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement? dök först upp på Skolporten.

]]>En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktikhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/en-reformerad-larare-konstruktionen-av-en-professionell-och-betygssattande-larare-i-skolpolitik-och-skolpraktik/ Tue, 21 Apr 2015 10:26:31 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=105252De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Inlägget En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik dök först upp på Skolporten.

]]>Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända…https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/projekt-som-strategi-skolutveckling-en-fjarils-fardvag-men-ingen-dagslanda/ Thu, 19 Feb 2015 10:13:58 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=99363Bidrar projekt som strategi för skolutveckling till varaktig utveckling? På vilka sätt uppfattar rektorer och pedagoger att den verksamhet som de är en del av förändrats av två skolprojekt? Det frågar sig Åsa Löfqvist i sin avhandling om skolutveckling.

Inlägget Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända… dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända… dök först upp på Skolporten.

]]>IUP-lektioner ger ökat fokus och mer glädjehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/iup-lektioner-ger-okat-fokus-och-mer-gladje/ Wed, 19 Mar 2014 16:10:32 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=73318Större delaktighet från eleverna och lättare att fånga upp elever i behov av stöd i ett tidigt skede. Fördelarna med att arbeta med IUP-lektioner är många, menar författarna till en ny utvecklingsartikel.

Inlägget IUP-lektioner ger ökat fokus och mer glädje dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 7 2014: IUP – ett levande dokument i den dagliga undervisningen
Mikaela Högskog och Ulrika Hjertzell
Mikaela Högskoog och Ulrika Hjertzell arbetar som lärare i Nacka.
IUP som ett levande dokument i den dagliga undervisningen ger mer glädje och ökat kunskapsfokus. Det visar Mikaela Högskoog och Ulrika Hjertzell i ett projekt från Sågtorpsskolan i Nacka. – Vi såg en mycket större delaktighet från eleverna, säger Mikaela Högskoog.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– När vi för ett par år sedan började jobba tillsammans ställde vi oss frågan hur vi bättre kunde få ihop arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP), utvecklingssamtal, läroplan och målstyrning och samtidigt få eleverna mer delaktiga i sitt lärande. Vi arbetade fram en metod som vi ville sprida vidare genom att skriva en artikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur IUP med den här metoden blir levande dokument i den dagliga undervisningen i stället för att vara en hyllvärmare som tas fram vid utvecklingssamtalen en gång per termin. Metoden bygger på en så kallad IUP-lektion varje vecka där eleverna jobbar med sina individuella mål. Viktigt i sammanhanget är att eleverna till stor del själva har formulerat sina mål. – Genom en digital plattform kan både lärare, elever och föräldrar följa elevens IUP-arbete. En stor poäng är att målen snabbt kan följas upp och godkännas och därmed kan nya mål sättas allt eftersom eleven jobbar vidare.

Vilka resultat har ni sett?

– Elevernas glädje och engagemang på IUP-lektionerna! Det märks att de har lättare att fokusera på sitt eget lärande eftersom de tydligt kan följa sin egen utveckling. Effekterna syns också i andra ämnen där eleverna ofta kopplar ihop kunskap med sina egna mål. Arbetssättet har gett dem ett bättre sammanhang och ökad förståelse för sitt lärande. – IUP-lektionerna innebär också att elever med problem lättare fångas upp i ett tidigt skede. Den här metoden är snarlik den som används inom exempelvis projektledning. Vi har mött en hel del föräldrar som känner igen arbetssättet från sina egna arbetsplatser, det är roligt.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har framför allt sett stora synergieffekter där vi bättre och lättare kan koppla ihop elevernas kunskapsmål med våra respektive ämnen. Dessutom blir arbetsbördan jämnare eftersom vi stämmer av elevernas IUP varje vecka. Man har helt enkelt bättre koll på läget. Men framför allt ser vi en mycket större delaktighet från eleverna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en halvdag där vi berättat för våra kollegor om projektet. Flera har visat intresse och vill lära sig metoden. Vi har planerat in work-shops och coachning. Ulrika Hjertzell är 1-6 lärare ma/no/sv och arbetar som lärare på Sågtorpsskolan i Nacka kommun. E-post: ulrika.hjertzell@nacka.seMikaela Högskoog är 1-7 lärare sv/so/eng och arbetar som lärare på Sågtorpsskolan i Nacka kommun. E-post: mikaela.hogskoog@nacka.seSusanne Sawander

Inlägget IUP-lektioner ger ökat fokus och mer glädje dök först upp på Skolporten.

]]>Konkret om kvalitethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/konkret-om-kvalitet/ Mon, 17 Mar 2014 10:48:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=73011Har du funderat på olika begrepp kring systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola? Då är boken ”Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem” av Jan Håkansson en bok som kommer att tilltala dig.

Inlägget Konkret om kvalitet dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Konkret om kvalitet dök först upp på Skolporten.

]]>