Relationer-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 08 Aug 2023 08:43:58 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.323 ways to build and sustain classroom relationshipshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/23-ways-to-build-and-sustain-classroom-relationships/ Tue, 08 Aug 2023 08:43:58 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=354294These teacher-approved activities will help create the sort of classroom bonds that pave the way to academic success.

Inlägget 23 ways to build and sustain classroom relationships dök först upp på Skolporten.

]]> These teacher-approved activities will help create the sort of classroom bonds that pave the way to academic success.

Inlägget 23 ways to build and sustain classroom relationships dök först upp på Skolporten.

]]>Att mötas på folkhögskola. En studie om folkhögskollärares pedagogiska hållninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/att-motas-pa-folkhogskola-en-studie-om-folkhogskollarares-pedagogiska-hallning/ Tue, 21 Mar 2023 08:41:23 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=346433Hur kan den relationella dimensionen av möten mellan lärare och kursdeltagare vid en hantverkskurs på folkhögskola förstås? Det är en av frågorna som Filippa Millenberg undersöker i sin avhandling.

Inlägget Att mötas på folkhögskola. En studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Att mötas på folkhögskola. En studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning dök först upp på Skolporten.

]]>Children’s Social Emotional Competence: Advances in assessment and practicehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/childrens-social-emotional-competence-advances-in-assessment-and-practice/ Tue, 29 Nov 2022 12:36:15 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=337933Sara Thomas har forskat om samband mellan barns relationella kompetenser, sociala medvetenhet, självreglering och empati.

Inlägget Children’s Social Emotional Competence: Advances in assessment and practice dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Children’s Social Emotional Competence: Advances in assessment and practice dök först upp på Skolporten.

]]>Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stödhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/fritidshemmet-fangar-inte-upp-elever-i-behov-av-extra-stod/ Wed, 09 Nov 2022 14:39:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=335923Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Inlägget Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd dök först upp på Skolporten.

]]>Fritidshemmet kan göra mer för att fånga upp och stötta elever som har behov av extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad specialpedagog och har tidigare arbetat i både förskolan och grundskolan men jobbar sedan flera år som lärarutbildare för olika kurser inom lärar- och specialpedagogutbildningen. När jag började söka efter forskning om specialpedagogik i fritidshemmet, upptäckte jag ett stort gap – det fanns väldigt lite.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om specialpedagogik i fritidshemmens verksamhet. Avhandlingen bygger på flera delar varav en är en systematisk forskningsöversikt om specialpedagogik i fritidshem ur ett internationellt perspektiv. Genom en enkät har jag undersökt hur verksamma fritidslärare samt personal från elevhälsan upplever specialpedagogiken i fritidshemmet och hur de ser de på elever i behov av särskilt stöd. Vidare har jag gjort en observationsstudie av fritidshemmets verksamhet på en skolgård. Fokus i observationerna på skolgården är hur lärare agerar i mötet med elever. Slutligen rymmer avhandlingen ett utvecklingsarbete där lärare i grundskolan och lärare vid ett fritidshem tillsammans har arbetat utifrån modellen Lesson Study i syfte att hitta sätt att samverka kring ämnesinnehåll, i det här fallet matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en god vilja både hos fritidshemslärare och personal inom elevhälsan att samverka med andra yrkesgrupper för att bättre möta elever som behöver stöd. I enkätstudien framkommer att lärare inom fritidshemmet önskar mer stöd från både lärare i grundskolan och elevhälsan för att bättre kunna utmana elevernas kunskapsutveckling. Men enkätsvaren visar samtidigt att samarbetet ofta brister och är ”svårt att få till”. – Observationerna från skolgården visar att elever blir lämnade åt sig själva. Fritidslärarna interagerade sällan, det vill säga lekte sällan med eleverna eller genomfördes planerade aktiviteter. Lärarnas roll var snarare mer övervakande samtidigt som de stod i grupp och samtalade med varandra. Jag förstår att fritidslärare kan uppleva att tiden utomhus kan vara ett tillfälle att ta vara på för att prata med varandra. Det är tydligt att fritidslärare är måna om den ”fria tiden” och att låta eleverna leka fritt. Det som bekymrar mig är att fritidslärarna inte såg konsekvenserna av det här. I observationerna fanns det tillfällen där jag såg ensamma elever som försökte ta kontakt med andra elever eller någon av de vuxna, utan resultat. – Men jag såg också goda exempel: En fritidslärare som på olika sätt arbetade för att inkludera flera elever i en fotbollslek där fritidsläraren själv deltog och samtidigt lyckades hålla ett vakande öga på elever som gjorde annat. Positiva resultat blev det också när lärare vid grundskolan och fritidshemmet arbetade med Lesson Study som modell för att hitta samverkansformer som främja alla elevers lärande i ämnet matematik. Båda yrkesgrupperna konstaterade att de lärde sig av varandra, men framför allt innebar samarbetet att fritidslärarna fick mer information om elevernas behov och kunskapsutveckling.

Vad överraskade dig?

– Mest berörd blev jag av de elever som inte blev sedda. Det skaver i mig. Det ska inte behöva se ut så. Det finns en stor potential att planera för lärande i fritidshemmets verksamhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och övrig personal inom fritidshemmet, jag hoppas att resultaten kan ingjuta lite ”jäklar anamma”. Jag menar att så som det ser ut i fritidshemmet i dag, där elever inte ges stöd, så kan vi inte ha det. Susanne Sawander

Inlägget Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd dök först upp på Skolporten.

]]>Forskaren: Så vinner rektorer lärarnas respekthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/forskaren-sa-vinner-rektorer-lararnas-respekt-2/ Wed, 19 Oct 2022 06:44:20 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=334196Det är det mellanmänskliga som skapar tillit mellan lärare och rektor. Här har organisatoriska modeller ingen som helst betydelse, enligt Thomas Blom, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstad universitet.

Inlägget Forskaren: Så vinner rektorer lärarnas respekt dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Forskaren: Så vinner rektorer lärarnas respekt dök först upp på Skolporten.

]]>How instructional specialists can build positive relationships with teachershttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/how-instructional-specialists-can-build-positive-relationships-with-teachers/ Thu, 06 Oct 2022 09:09:27 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=333254Intentional collaboration helps instructional specialists partner with teachers and administrators to focus on student learning.

Inlägget How instructional specialists can build positive relationships with teachers dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget How instructional specialists can build positive relationships with teachers dök först upp på Skolporten.

]]>What schools miss when they’re missing relationship datahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/what-schools-miss-when-theyre-missing-relationship-data/ Mon, 05 Sep 2022 09:14:07 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=330888Relationships matter — a lot — but schools lack the data and tools to understand them.

Inlägget What schools miss when they’re missing relationship data dök först upp på Skolporten.

]]>Relationships matter — a lot — but schools lack the data and tools to understand them.

Inlägget What schools miss when they’re missing relationship data dök först upp på Skolporten.

]]>Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/socialt-kapital-synliggor-skillnader-i-psykisk-halsa/ Mon, 04 Jul 2022 12:58:37 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328703Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Inlägget Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa dök först upp på Skolporten.

]]>Socialt kapital som tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är en grundbult för ungas välmående. Det visar Mikael Ahlborg som undersökt skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år, även innan jag blev sjuksköterska, med barn och unga med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Min upplevelse var att en relativt stor andel av dem jag mötte led av psykisk ohälsa i olika grad, från vardagsångest till svårare ångestproblematik eller depressiva tankar. Intresset väcktes för att jag ville undersöka hur vi bättre kan bemöta och hjälpa den här gruppen av barn och unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om subjektiv socioekonomisk status och socialt kapital kan synliggöra skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga. Subjektiv socioekonomisk status handlar här om ungdomars syn på sin egen situation och socialt kapital om resurser i sociala relationer, exempelvis tillit, trygghet, samhörighet och känslomässigt stöd. Avhandlingen bygger dels på data från Folkhälsomyndigheten, dels på intervjuer med 23 ungdomar i åldern 11-15, både tjejer och killar med olika bakgrund. I intervjuerna har ungdomarna fått berätta om vilka sociala relationer inom bland annat familj, vänner och skola de tycker är viktiga för att må bra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en tydlig korrelation mellan unga med lågt socialt kapital och förekomsten av psykiska besvär samt lågt välbefinnande. Det innebär att ungas sociala kapital kan vara ett bra sätt att identifiera barn och ungdomar som är sårbara och kan behöva stöd. Överlag visar studien att familj och skola spelar större roll bland de yngre och att vänners betydelse ökar i takt med åldern. Resultaten visar att problem i hemmet ofta innebär problem även i skolan, särskilt bland yngre elever. Hos de äldre ungdomarna verkar en jobbig familje- och skolsituation ibland uppvägas av goda kompisrelationer. – I intervjuerna beskrev ungdomarna tre olika saker som har stor betydelse för deras välmående. De belyste framför allt relationer som rymmer vad ungdomarna själva benämnde ”safe-space”, alltså trygga relationer där de kan prata om vad som helst, som bygger på ömsesidig öppenhet, tillit och villkorslöshet. De här relationerna kan finnas inom familjen, med vänner eller andra vuxna som exempelvis lärare, kurator eller idrottstränare. – En annan viktig faktor för välmående enligt ungdomarna själva är samhörighet med andra, inom familj och bland vänner. Här spelar det inte så stor roll vad man gör, känslan av just samhörighet kan vara stark med en bästa kompis även om man bara sitter bredvid varandra och tittar på sin respektive mobiltelefon. Samhörighet via onlinespel, gemensamma intressen och hobbies beskrevs mer av de yngre ungdomarna medan de äldre nämnde åsikter, värderingar och sociala medier i större utsträckning. – Tydligt är också att barn och unga vill ha en känsla av kontroll för att må bra. Det här sa de inte uttryckligen men många av de intervjuade pratade positivt om regler och struktur både i skolan och hemma, som bestämd tid för när de skulle komma hem eller en fast vecko- och månadspeng. Det ungdomarna beskrev tolkades i studien som att förutsägbarhet i relationerna var en resurs som hjälpte ungdomarna känna kontroll över sin situation och fick dem att må bättre. Avhandlingen rymmer även en litteraturöversikt om hur socialt kapital kan mätas. Resultaten visar att de instrument som finns i dagsläget inte riktigt fångar bredden i vad socialt kapital är för ungdomar och jag menar att nya instrument behöver utvecklas tillsammans med ungdomar.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av ungdomarnas insikt och förmåga att prata om vad som var viktigt och värdefullt för dem för att må bra. Men också hur de aktivt försökte skapa en form av kontroll kring sina sociala relationer. I intervjuerna framkom att många anpassar sig till olika kompisgrupper, genom att förändra sitt beteende beroende på vem man umgås med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som arbetar med barn och ungdomar kan ha det. Mina resultat belyser vikten av trygga relationer och där kan alla vi vuxna hjälpas åt. Susanne Sawander

Inlägget Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa dök först upp på Skolporten.

]]>Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärarehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/mellanmansklig-hallning-viktigt-for-tilliten-mellan-rektor-och-larare/ Mon, 04 Jul 2022 11:53:48 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328686Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Inlägget Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare dök först upp på Skolporten.

]]>Hur uppstår tillit i relationen mellan rektor och lärare? Den frågan har Thomas Blom utforskat sin avhandling. Svaren från de båda yrkesgrupperna är överraskande samstämmiga.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som både lärare och rektor i grundskolan och har i båda rollerna ofta funderat över vad det är som leder till ett gott samarbete yrkesgrupperna emellan. Jag har alltid varit intresserad av mellanmänskliga relationer men mitt intresse handlar även om hur rektorers sätt att leda kan ha en inverkan på barns och elevers utveckling och lärande. Dessutom finns det inte så mycket forskning som undersökt båda yrkesgrupperna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare. Avhandlingen bygger på intervjuer med sex rektorer vid olika skolor i olika kommuner och 14 lärare som arbetar vid samma skolor som rektorerna. Rektor och lärare har beskrivit vardagliga situationer där de upplevt tillit i relationen mellan varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare som beskrivits har bland annat handlat om situationer där lärares arbetssituation, hälsa och arbete med elever varit i fokus. Det kan exempelvis handla om en lärare som har svårt att hantera sin klass, en elev som har behov av stöd eller befinner sig i en mer personlig svårighet. Resultaten visar att rektorerna möter upp behoven, är aktiva i situationen och samarbetar med lärarna för en lösning. Intervjusvaren visar vidare att både lärare och rektorer upplever att rektorerna rör sig mycket ute i skollokalerna, de syns, interagerar och är snabba på att stötta lärare om så behövs. – Men det handlar inte bara om vad rektor gör utan också hur rektor agerar och förhåller sig till sina lärare. Att möta lärarna där de är, visa intresse, engagemang, vara lyhörd och lyssna utan att döma är grundläggande för att skapa tillit. Lärarna beskriver det här med ord som ”fingertoppskänsla” och ”stort hjärta”. Tillitsfulla relationer bygger också på att rektor har god kunskap om såväl verksamheten som sin personal. Något som tidigare studier visar är att tillit i relationen mellan rektor och lärare indirekt kan bidra till positiva effekter även på elevernas utveckling och lärande. Sammanfattningsvis bidrar min avhandling ökad medvetenhet och kunskap om att ledarskap handlar mer om vår syn på varandra än på färdiga ledarskapsmodeller.

Vad överraskade dig?

– Att rektorerna och lärarna i studien var så samstämmiga i sin beskrivning av situationerna och handlingar. Men även att tidigare forskning är så begränsad inom just det mellanmänskliga perspektivet på rektors ledarskap i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart hoppas jag att både lärare och rektorer kan ha det. Men även skolchefer, politiker, skolmyndigheter och ledare överlag inom andra sektorer än skolan. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till samtal om ledarskap i skolan, förutsättningar för rektorers ledarskap liksom innehåll och utformning av både rektorsutbildning och lärarutbildning. Susanne Sawander

Inlägget Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare dök först upp på Skolporten.

]]>Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPFhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/insats-om-relationskompetens-gynnar-flickor-med-npf/ Thu, 02 Jun 2022 14:01:24 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=326466Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Inlägget Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF dök först upp på Skolporten.

]]>Insatser för att utveckla lärares relationskompetens stärker lärar- och elevrelationer. Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av detta, visar Linda Plantin Ewe.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog, bland annat på en resursskola. Här mötte jag många elever som berättade om skolmisslyckanden och med låg tilltro till vuxna i allmänhet och lärare i synnerhet. De här eleverna fick mig att förstå hur viktiga relationer är för lärandet – det spelar ingen roll hur duktig jag som lärare är på att undervisa om jag inte kan möta mina elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten i min forskning är att allt lärande sker i relation, vilket i sin tur gör relationen mellan elev och lärare till en primär förutsättning för elevers lärande. Avhandlingen handlar om lärares relationskompetens i mötet med elever och särskilt elever med adhd. Jag har undersökt om lärares förståelse för relationskompetens kan ökas. Om ja, innebär det i så fall att lärares syn på och relationer till elever i allmänhet och särskilt elever med adhd- och NPF-diagnos förändras så att det blir noterbart för eleverna? – Avhandlingen bygger på flera delar, varav en är en forskningsöversikt. Utifrån frågan om det är möjligt att utveckla lärares förståelse för relationskompetens har jag sedan gjort en pilotstudie samt en huvudstudie kring en intervention, en utbildningsinsats om relationskompetens. I huvudstudien deltog elever i årskurs 4-9 samt lärare från två skolor, varav den ena skolan som kontrollskola. Lärare och elever från bägge skolorna fick, både före och efter utbildningsinsatsen skatta upplevelsen av sina lärar- elevrelationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att lärares relationskompetens kan utvecklas – i pilotstudien ökade lärarna sin förståelse särskilt kring icke verbal kommunikation och när verbal och icke verbal kommunikation inte stämmer överens. Huvudstudien visar att lärarna fick en ökad förståelse för funktionsnedsättningen och vad det innebär att vara en elev med adhd och att relationell beredskap handlar om beredskap för det oförutsedda, en förmåga att fånga in och observera elevernas signaler. I denna beredskap ingår även en förmåga att lyssna inåt för att identifiera och erkänna egna känslomässiga reaktionerna på elevens signaler. En sådan beredskap kan antas förebygga negativa situationer där eleven riskerar att misslyckas. – Tidigare forskning indikerar att lärare ofta känner sig ensamma i frågor som rör relationer mellan lärare och elev. Det finns en föreställning om att ämnet är lite tabubelagt. Men jag menar att det snarare handlar om att många lärare saknar ett professionellt språk. Ett av interventionens viktiga bidrag var att just ge lärarna ord och begrepp för att kunna prata och diskutera om de här frågorna i syfte att stärka den relationella beredskapen. – Enkäterna med eleverna visar att flickor med NPF-diagnoser upplevde att relationerna med lärarna blev bättre efter interventionen. Intressant är att den här elevgruppen skattade sina lärarrelationer lägst före interventionen. Resultaten visar att pojkar utan diagnos skattar sina lärarrelationer mer negativt efter interventionen. Avhandlingen ger inga förklaringar till detta, men tidigare forskning visar att pojkar tenderar att både få och ta lärarnas uppmärksamhet. När man riktar lärares uppmärksamhet mot en specifik elevgrupp kan detta antas få konsekvenser i andra elevgrupper. Resultatet är viktigt att fundera över vid organisering av skolor och klasser för att tillgodose lärares möjlighet att räcka till för alla elever. Några signifikanta förändringar gick inte att utläsa för övriga elevgrupper.

Vad överraskade dig?

– En positiv överraskning var att lärar- elevrelationerna förbättrades för flickor med NPF-diagnos vilket indikerar att insatser som fokuserar lärares professionella lärande kan göra skillnad i praktiken. En mindre positiv överraskning var att neurotypiska pojkars uppfattning om relationen till sin lärare försämrades mellan för- och eftertest. Resultatet skulle kunna tyda på att det kan vara svårt för en ensam lärare att räcka till för alla elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min ambition är att de ska komma lärare och skolledare till nytta. Relationell beredskap handlar i grunden om att organisera skolan och lärare möjlighet att se och möta alla elever som unika individer. Susanne Sawander

Inlägget Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF dök först upp på Skolporten.

]]>Tid för tillit: Kritiska ögonblick i rektorers vardagsarbetehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/tid-for-tillit-kritiska-ogonblick-i-rektorers-vardagsarbete/ Tue, 31 May 2022 11:18:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=326318Thomas Blom vill med sin forskning öka kunskapen om vad som i vardagliga situationer upplevs bidra till tillit i relationen mellan rektorer och lärare.

Inlägget Tid för tillit: Kritiska ögonblick i rektorers vardagsarbete dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Tid för tillit: Kritiska ögonblick i rektorers vardagsarbete dök först upp på Skolporten.

]]>Lärares relationskompetens i möte med elever med adhdhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/larares-relationskompetens-i-mote-med-elever-med-adhd/ Fri, 20 May 2022 06:38:24 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=325626Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.

Inlägget Lärares relationskompetens i möte med elever med adhd dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Lärares relationskompetens i möte med elever med adhd dök först upp på Skolporten.

]]>