En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap…

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag.

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Institutionella förändringar kan öka sannolikheten för familjebildning mellan personer med olika socioekonomisk bakgrund. De som under 1960-talet gick i en sammanhållen i stället för en uppdelad grundskola bildade oftare familj med personer som hade en annan familjebakgrund än dem själva.

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Barn med migrantbakgrund i Sverige får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn utan migrantbakgrund. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences.

Det förekommer betydligt färre könsstereotyper i svenska läromedel jämfört med i andra länder, det fastslår rapporten Changing texts som forskare på Cambridge Assessment har tagit fram på uppdrag av Läromedelsförfattarna.

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2021? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Digital teknik ger stora möjligheter både i samhället och i skolan förutsatt att det finns en strategisk tanke om vad man vill åstadkomma. Frågan är inte om den ska användas i undervisningen utan snarare när, till vad och hur för att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling. Dessa frågor har varit i fokus för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning…

Historieämnet har ofta präglats av nationalistiska berättelser som skapat splittring och konflikt. Ett nytt internationellt projekt som riktar sig till historielärare i hela Europa, ska i stället ska lyfta den gemensamma historien.

Daglig pulshöjande aktivitet främjar möjligheten till lärande i klassrummet visar en ny studie från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde att både de själva och klasskamraterna var gladare och fick bättre minne och koncentration. Även motivationen och den fysiska förmågan ökade. Och – de fick nya vänner.

I kølvandet på, at Børne- og Undervisningsministeriets forsøg med teknologiforståelse i folkeskolens obligatoriske undervisning er afsluttet, ser både elever, pædagogisk personale, skoleledere og forvaltningsrepræsentanter teknologiforståelse som en relevant og vigtig faglighed i folkeskolen. Det viser forsøgets slutevaluering, som dog også fortæller, at det pædagogiske personale oplever forsøgsfagligheden som krævende.