Pedagogiska inriktningar-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanThu, 19 May 2022 17:13:40 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/lite-utrymme-for-langre-skapandeprocesser-i-forskoleateljen/ Thu, 19 May 2022 14:33:10 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=325610Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Inlägget Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén  dök först upp på Skolporten.

]]>Den svenska förskoleateljén är mer styrd av rutiner och en målinriktad läroplan än förlagan från Reggio Emilia. Det sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess, konstaterar Yvonne Lindh.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av bild och konst, och har en konstutbildning med mig in i förskolläraryrket. Under de 25 år som jag har jobbat som förskollärare har jag försökt skapa ateljéer och arbeta med bildskapande på de ställen som jag har varit på. Jag har också studerat till bildpedagog, vilket resulterade i att jag började jobba på högskolan. Så det är både ett förskollärarperspektiv och ett bildpedagogperspektiv som kommer fram i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skapande bildverksamhet formas och genomförs i några utvalda förskoleateljéer i Mellansverige. Jag har gjort fältstudier och filmat i ateljéerna. Forskningen består av tre delar, hur lärare introducerar och iscensätter estetiska lärprocesser i ateljén, hur barnens arbeten och strategier svarar mot lärarnas iscensättning, och slutligen om själva ateljén som rum har någon betydelse för att det ska kunna ske estetiska lärprocesser. Med hjälp av de här faktorerna försöker jag få en samlad bild av arbetet i förskoleateljén.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har tittat på hur mycket förskollärarna styr över aktiviteterna, och där har jag kunnat se att de tillämpar alltifrån tydlig styrning till friare guidning, så det skiljer sig åt. Det finns fyra lärandebegrepp som man brukar använda i estetisk verksamhet, om, i, med och genom konsten. Jag använder de begreppen som analysraster för att se vad barnen har fått med sig i aktiviteterna. Där kunde jag se att de olika begreppen identifieras i aktiviteterna med skilda resultat. – När det gäller barnen så gör de ofta som förskollärarna säger, men det händer att de också har egna strategier. De kan ta egna beslut och göra på ett annat sätt än vad förskollärarna tänkt, eftersom det ofta är så hårt styrda aktiviteter eller eftersom det som förskollärarna presenterar kanske är för svårt. Barnens tillgänglighet till material och ateljén varierar beroende på förskollärarens kontroll. Jag kan konstatera att det kompetenta barnet som vi pratar så mycket om idag, skulle kunna frodas i de här ateljéerna, men synen på det kompetenta barnet både varierar och saknas mer i förskollärarnas förhållningssätt än vad jag trodde. – Ett annat resultat handlar om det som jag tycker att en ateljé eller en verkstad i bildskapande aktiviteter ska vara, en experimentell verkstad där det ska kunna hända roliga saker, där man ska kunna vara i en skapandeprocess länge och få uttrycka olika saker. Det ser jag inte riktigt och det kan bero på en mängd olika saker. Förskolan är ganska styrd av rutiner och det kan sätta stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess.

Vad överraskade dig?

– Att man inte tar mer vara på barnens egna idéer, utan att förskollärarna håller fast vid sin egen planering när de gör en planerad aktivitet. Man vågar inte riktigt lämna över till barnen när de hamnar i en skapandeprocess. Förskoleateljén kommer från Reggio Emilia-filosofin, där man arbetar efter projektplaner i aktuella teman eller projekt, och där man talar mycket om experimentella processer, som kan liknas vid ett omvälvande vulkanutbrott. Det är kanske lite för vildsint och kaotisk för den svenska förskolan och för den strikt målinriktade läroplanen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla förskollärare, framför allt de som är intresserade av, och arbetar med, estetiska lärprocesser. Det här går att översätta till andra estetiska uttryck än bildskapande. Jag hoppas också att de förskollärare som vidareutbildar sig till ateljerista kan ha nytta av min avhandling. Åsa Lasson

Inlägget Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén  dök först upp på Skolporten.

]]>Waldorfpedagogik i praktikenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/waldorfpedagogik-i-praktiken/ Thu, 12 Mar 2020 13:39:52 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=266407Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Inlägget Waldorfpedagogik i praktiken dök först upp på Skolporten.

]]>Hur förvaltas arvet efter Rudolf Steiner, waldorfpedagogikens grundare, i dag? Det har Leif Tjärnstig studerat i sin avhandling om hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har i större delen av mitt liv arbetat som waldorflärare men har de senaste 15 åren ägnat mig åt forskning och utbildning av waldorflärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det finns relativt lite forskning om hur det didaktiska handlandet inom waldorfpedagogiken egentligen ser ut. Hur tänker, handlar och förstår läraren undervisningen i klassrummet? Jag har använt mig av metoden ”simulated recall method”, då jag tillsammans med läraren tittat på klassrumssituationer som på något sätt är problematiska och försökt förstå varför läraren väljer att handla på ett visst sätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en tanke hos lärarna i studien om att eleverna måste prövas och utsättas, en form av utmaning och smärta, men det måste hela tiden avvägas så att det är produktivt. Det här spelet, där läraren läser av klassen och enskilda elever, pågår hela tiden och ser förmodligen rätt lika ut i alla klassrum. – Ett annat resultat är att det lärande som eleverna till sist erfar alltid är oförutsägbart, oavsett vad lärarna planerar för. Det menar lärarna är en del av waldorfpedagogikens karaktär – individens frihet tar vid, vilket är intressant att lyfta fram i den kunskapsdebatt som pågår.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att lärarna skulle referera till vad de läst på lärarutbildningen men de relaterade inte till waldorfpedagogikens urkund, Rudolf Steiner, över huvud taget. De har frigjort sig från vad som hände år 1919 i Stuttgart där allt började, samtidigt som pedagogikens ursprung är närvarande i form av 100 år av kollektiv erfarenhet. Avhandlingen synliggör hur arvet efter Rudolf Steiner ser ut i klassrummet i dag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan vara en intressant inlaga kring lärandeprocesser för alla som intresserar sig för didaktik. Hur lärarna hanterar situationer i klassrummet är av allmändidaktiskt intresse. Annika Larsson Sjöberg

Inlägget Waldorfpedagogik i praktiken dök först upp på Skolporten.

]]>Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/didaktisk-praxis-i-waldorfskolan-en-didaktisk-analys-och-bildningsteoretisk-tolkning-av-fyra-waldorflarares-pedagogiska-tankande-och-forhallningssatt/ Thu, 09 Jan 2020 09:33:29 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=260416Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Inlägget Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Hallå där, Sara Folkmanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/halla-dar-sara-folkman/ Wed, 27 Mar 2019 12:16:47 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=238616Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Inlägget Hallå där, Sara Folkman dök först upp på Skolporten.

]]>Hur påverkar Reggio Emilia förskolan?
Sara Folkman
Sara Folkman. Foto: Linnea Bengtsson
Du har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och intervjuat pedagoger och barn på förskolor. Vad har du kommit fram till? – Ett av undersökningens mest anmärkningsvärda resultat är att pedagogerna anpassar sig till Reggio Emilia-inspirationens direktiv, även då arbetssättet ”känns fel” i mötet med barnen och att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som ett genuint lyssnande av barnen. De efterfrågade ett mer nära och relationellt lyssnande av sina pedagoger. Du arbetar själv som förskollärare. Varför blev du intresserad av just Reggio Emilia-inspirerad pedagogik? – Förskolans verksamhet präglas i stor utsträckning av reggio-diskursens idéer och arbetssätt. Eftersom Reggio Emilia-inspirationen är så genomgripande började jag tidigt fundera över konsekvenserna för barnen, men också över vad det innebär för oss pedagoger. Nu har du utifrån din licentiatavhandling skrivit boken Distans, disciplin och dogmer (Liber 2018), som vänder sig till blivande och yrkesverksamma inom förskolan. Hur har din forskning tagits emot av kollegor? – Jag har framför allt fått många positiva reaktioner från pedagoger som känner igen sig i resultaten. Jag har också fått kommentarer om att pedagogerna på de undersökta förskolorna måste ha missförstått vad Reggio Emiliainspirationen står för. Men det stämmer inte. De lyssnar precis som man ”ska” enligt den Reggio Emilia-inspirerade litteraturen: Lyssnandet styrs av olika tekniker – observation, reflektion, dokumentation – som placerar dem i ett utifrånperspektiv där de iakttar och tolkar barnens aktivitet i stället för att interagera med den. Vad har du för tips till pedagoger? – Att våga lita till sin egen röst och ifrågasätta direktiv som känns fel. Att reflektera över och diskutera även det som uppfattas som självklart i förskolan i dag. Att fråga sig: ”Vilken praktik leder det här till?” och: ”Vad kan det betyda för förskolans barn?” Av Mari EdmanFoto Linnea Bengtsson
Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1/2019 – Tema: Dyslexi Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! Prenumerera NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Inlägget Hallå där, Sara Folkman dök först upp på Skolporten.

]]>Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/amneskunskaper-i-skymundan-i-genrepedagogisk-undervisning/ Mon, 04 Mar 2019 13:24:54 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=236574I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Inlägget Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning dök först upp på Skolporten.

]]>I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Risken är att ämneskunskaperna kommer i skymundan, konstaterar Robert Walldén.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare och har främst arbetat inom vuxenutbildningen. Jag har alltid varit intresserad av genrepedagogik och andra utbildningsvetenskapliga teorier. Framför allt i undervisningen för elever med svenska som andraspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat hur två lärare i årskurs 1 respektive 6 kommunicerar kring olika typer av texter och ämnesinnehåll i undervisningssituationer med utgångspunkt i utbildningssociologiska och socialsemiotiska teorier. Syftet med avhandlingen är att analysera lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen – som till stor del är genrepedagogik. Eleverna på den här skolan har till 95 procent svenska som andraspråk. Avhandlingen baseras på observationer och ljudupptagningar i klassrummet med fokus på relationen mellan ämnes- och språkliga kunskaper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag fann mycket positivt – att lärarna lägger stor vikt vid att stötta och skapa förståelse. De packar upp abstrakta begrepp, lyfter fram centrala begrepp och strävar efter att engagera eleverna. I årskurs 1 förklarar läraren exempelvis det abstrakta substantivet ”strid” med konkreta verb som ”kämpa” och ”bråka”. – Undervisningen kretsar kring genrepedagogik, vilket kommer till uttryck genom att lärarna undervisar om textstrukturer och bindeord för att synliggöra språkliga krav. I årskurs 1 arbetar läraren även mycket med lässtrategier. Men detta fokus har en baksida – texternas innehåll riskerar att hamna i skymundan. – Ett viktigt resultat är också lärarnas olika kommunikationsmönster – hur de skiftar mellan att ta kontroll över kommunikationen och lämna den mer fri och öppen gentemot eleverna. En stark kontroll motiveras av när läraren behöver förklara centrala begrepp och ämnesinnehåll. Vid morgonsamlingar och liknande situationer låter lärarna kommunikationen vara mer öppen. Men följden blir att vissa elever inte förmår att delta och här skulle läraren behöva styra mer.

Vad överraskade dig?

– I årskurs 6 integrerades ämnet geografi med svenska som andraspråk. I de undervisningstexter som användes lyftes inte ämnesinnehållet fram i särskilt hög grad, utan fokus låg på språkliga strukturer. Jag fann det förvånande i ett ämne som just geografi. Det här innebär också att det inte sker någon fördjupning av ämneskunskaperna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildare som undervisar om genrepedagogik och ämnesrelaterat språk ska ha det men även praktiserande lärare. Vidare andra forskare som är intresserade av utbildningssociologiska och socialsemiotiska teorier. Susanne Sawander

Inlägget Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning dök först upp på Skolporten.

]]>From blended learning to learning onlife: ICTs, time and access in higher educationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/blended-learning-learning-onlife-icts-time-access-higher-education/ Tue, 31 Jan 2017 10:12:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=163916Kan tid vara ett mera konstruktivt perspektiv än plats då det gäller att beskriva och designa IKT i lärande, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Anders Norberg utforskar i sin avhandling.

Inlägget From blended learning to learning onlife: ICTs, time and access in higher education dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget From blended learning to learning onlife: ICTs, time and access in higher education dök först upp på Skolporten.

]]>Towards Musicking in a Public Sphere: 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish preschoolhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/towards-musicking-public-sphere-1-3-year-olds-music-pedagogues-negotiating-music-didactic-identity-swedish-preschool/ Thu, 10 Nov 2016 07:41:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=156716Maria Wassrin undersöker i sin avhandling en svensk musikpraktik i en alternativ svensk förskola.

Inlägget Towards Musicking in a Public Sphere: 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish preschool dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Towards Musicking in a Public Sphere: 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish preschool dök först upp på Skolporten.

]]>Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagogerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/vad-innebar-det-att-bli-demokratisk-dimensioner-av-demokrati-motet-mellan-barn-och-pedagoger/ Tue, 20 Sep 2016 11:29:45 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=150755Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.

Inlägget Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Vad innebär det att bli demokratisk?: dimensioner av demokrati i mötet mellan barn och pedagoger dök först upp på Skolporten.

]]>”Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/value-creation-educational-practice-towards-new-educational-philosophy-grounded-entrepreneurship/ Mon, 27 Jun 2016 14:37:32 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=145150Martin Lackéus visar i sin studie att elever och studenter når bättre måluppfyllelse när de får tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra.

Inlägget ”Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?” dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget ”Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?” dök först upp på Skolporten.

]]>Students as scientists: a study of motivation in the science classroomhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/students-scientists-study-motivation-science-classroom/ Mon, 23 May 2016 09:18:08 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=142011Syftet med Jenny Hellgrens avhandling är att undersöka hur naturvetenskapliga projekt, som liknar de som yrkesverksamma naturvetare och forskare ställs inför, kan bidra till elevers motivation för naturvetenskap i skolan.

Inlägget Students as scientists: a study of motivation in the science classroom dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Students as scientists: a study of motivation in the science classroom dök först upp på Skolporten.

]]>Cutting Through Water: Towards a Posthuman Theory of Educational Relationalityhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/cutting-through-water-towards-a-posthuman-theory-of-educational-relationality/ Tue, 02 Feb 2016 10:31:48 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=129400Simon Ceders avhandlingsarbete handlar om att utveckla nya teorier om pedagogiska relationer och är placerat inom området pedagogisk filosofi. Detta gör han genom att studera teorier om pedagogiska relationer och korsar dessa med posthumanistisk filosofi.

Inlägget Cutting Through Water: Towards a Posthuman Theory of Educational Relationality dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Cutting Through Water: Towards a Posthuman Theory of Educational Relationality dök först upp på Skolporten.

]]>Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkulturhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/forming-i-barnehagen-i-lys-av-reggio-emilias-atelierkultur/ Tue, 07 Apr 2015 10:45:51 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=104493Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Inlägget Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkultur dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Forming i barnehagen i lys av Reggio Emilias atelierkultur dök först upp på Skolporten.

]]>