Ogiltig frånvaro-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 02 Nov 2022 13:31:04 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1”Inkludering inte alltid bäst”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/inkludering-inte-alltid-bast/ Wed, 02 Nov 2022 13:31:04 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=335652Många barn med neuropsykiatriska diagnoser mår dåligt i skolan och har hög frånvaro. ”Ska föräldrarna bära dem till skolan för att tillgodose skolplikten?” frågar sig utbildningssociologen Emma Laurin. ”Nej, i stället måste skolan värna de varma relationer barnen trots allt...

Inlägget ”Inkludering inte alltid bäst” dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget ”Inkludering inte alltid bäst” dök först upp på Skolporten.

]]>Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/har-stottar-man-skolorna-for-att-framja-narvaroarbetet/ Fri, 21 Jan 2022 14:48:02 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=315667Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och...

Inlägget Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet dök först upp på Skolporten.

]]>Schools seek to curb chronic absenteeismhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/313091/ Fri, 10 Dec 2021 12:46:10 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=313091School districts nationwide report an uptick in chronic absenteeism, which reached 25% among ninth- and 10th-grade students in California. To ensure students are on track, administrators in some districts are working to strengthen connections for students, including at Murray County...

Inlägget Schools seek to curb chronic absenteeism dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Schools seek to curb chronic absenteeism dök först upp på Skolporten.

]]>Ny bog vender forståelsen af elevers fravær 180 graderhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/ny-bog-vender-forstaelsen-af-elevers-fravaer-180-grader/ Tue, 02 Nov 2021 15:06:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=309031I stedet for skolefravær eller skolevægring bringer Gro Emmertsen Lund begrebet skoleeksklusion i spil i en bog om, hvad skoler kan gøre for at motivere elever til at deltage i undervisningen. Hun anbefaler skoler at se på sig selv med...

Inlägget Ny bog vender forståelsen af elevers fravær 180 grader dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ny bog vender forståelsen af elevers fravær 180 grader dök först upp på Skolporten.

]]>”All skolfrånvaro kan vara av ondo”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/all-skolfranvaro-kan-vara-av-ondo/ Tue, 19 Oct 2021 09:44:58 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=307550Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med skolfrånvaro i skola och kommuner.

Inlägget ”All skolfrånvaro kan vara av ondo” dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget ”All skolfrånvaro kan vara av ondo” dök först upp på Skolporten.

]]>Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivselhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/vagen-fran-franvaro-till-narvaro-borjar-med-tillhorighet-och-trivsel/ Fri, 05 Feb 2021 08:28:46 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=290488Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Inlägget Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel dök först upp på Skolporten.

]]>Trygghet, tillhörighet och trivsel är grundbulten tillbaka till skolan för elever med problematisk skolfrånvaro. Det visar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad specialpedagog och arbetade tidigare i ett närvaroteam med elever och frågor kring problematisk skolfrånvaro och har på nära håll sett de negativa konsekvenserna det här får. Problematisk skolfrånvaro är ett stort problem för hela samhället men forskningen i ämnet är knapphändig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en intervjustudie med både elever, föräldrar samt skolpersonal om vilka faktorer som de anser vara centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro men också om vilka faktorer som bidrar till att elever kan vända frånvaro till ökad närvaro i skolan. – Totalt har 15 elever från 16 år och uppåt intervjuats. De har alla tidigare erfarenheter av problematisk skolfrånvaro men har samtliga hittat tillbaka till en normal fungerande skolgång. De 15 föräldrar som ingår i studien har ingen koppling till de intervjuade eleverna. Alla föräldrar har barn som haft problem med omfattande skolfrånvaro men som på olika sätt återvänt till skolan. Gruppen med skolpersonal, totalt 11 personer, består av såväl lärare, skolledare som personal från elevhälsan. Samtliga har intervjuats individuellt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingens resultat belyser vikten av att se lärande ur både ett socialt och ett utbildningsmässigt perspektiv. Problematisk skolfrånvaro byggs oftast upp en längre tid och en central bakomliggande faktor är sociala svårigheter eller ett upplevt negativt socialt klimat. Mer specifikt har elever med omfattande skolfrånvaro ofta svårigheter att hantera sociala relationer. inte sällan är de mobbade och i intervjuerna beskriver eleverna själva en känsla av utanförskap. Faktorer som vidmakthåller en redan uppstådd frånvaroproblematik är psykisk ohälsa, social sårbarhet, svag självbild där eleven ofta känner att av ”tåget har gått, det är ändå kört”. Flera av eleverna vittnar om besvikelse över att inte få stöd av vuxna, vilket bidrog till en känsla av maktlöshet. – För att fånga upp elever som riskerar att hamna i omfattande frånvaro krävs samverkan och öppen kommunikation mellan hem och skola. I intervjuerna konstaterar både skolpersonal och föräldrar vikten av att kommunicera tidiga varningstecken som exempelvis motstånd till att gå till skolan, utanförskap och konflikter både hemma och i skolan. Min tolkning av föräldrarnas intervjusvar är att många barn upplever rasterna som socialt mer utmanande jämfört med klassrumsmiljön där läraren kan påverka aktiviteterna och interaktionsmönster. – Resultaten visar att vägen tillbaka till skolan kräver någon form av förändrade förutsättningar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Stor betydelse har en nyckelperson i skolan som får mandat att fokusera på och på olika sätt hjälpa eleven. Det kan handla om extra samtal, telefonkontakt, träffas utanför skolan eller hemma hos eleven. Flera föräldrar och elever berättar om hur enkla empatiska handlingar kraftfullt medverkat till att skapa en tro på att kunna delta i skolan igen. – För att vända frånvaro till närvaro behöver elever också vägledning om hur skolarbetet kan läggas upp på bästa sätt. Undervisningsformer och alternativa lärmiljöer som inte följer den typiska normen för hur skolgången vanligtvis ser ut har i flera fall varit vägen tillbaka till skolan. I intervjuerna pekar skolpersonal på att läroplanens kunskapsmål stundom är för hög och att det kan vara svårt att hitta lämpliga sätt att anpassa undervisningen på. Även om studien beskriver trettio unika fall och lika många vägar tillbaka till utbildning, finns det likheter dem emellan: Att vara närvarande i skolan och del av ett lärandesammanhang har varit en ambition för alla barn och elever i studien. Det är ingen som tycker att skolfrånvaro har varit positivt ur ett lärandeperspektiv. I intervjuerna framkommer det tydligt att frånvarande elever har en önskan om att vara som alla andra, det vill säga elev i skolan. Att bli benämnd som ”hemmasittare” skapar därmed ytterligare avstånd.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle finna fler elever i studien med inlärningssvårigheter, men det var nästan ingen av eleverna som angav det som en bakomliggande faktor till skolfrånvaro. Istället pekade majoriteten av både elever och föräldrar på trygghet, tillhörighet och trivsel som de viktigaste faktorerna för att vilja vara i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elever, föräldrar och skolpersonal. Men även aktörer inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. I avhandlingen ger jag en röst åt framför allt elever och föräldrar och belyser den komplexitet som ligger bakom varje enskilt fall av skolfrånvaro. Att jag inkluderade dessa informanter, tillsammans med skolpersonal, ser jag också som ett specifikt bidrag till skolfrånvaroforskning i svensk kontext. Susanne Sawander Foto: Mattias Pettersson

Inlägget Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel dök först upp på Skolporten.

]]>”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektivhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/man-ar-ju-typ-elev-fast-pa-avstand-problematisk-skolfranvaro-ur-elevers-foraldrars-och-skolpersonals-perspektiv/ Wed, 13 Jan 2021 14:34:57 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=288816Tobias Forsell vill med sin avhandling bidra till ökade kunskaper om problematisk frånvaro i grund-skolan och vilka faktorer och processer som utmynnar i frånvaro, men även omvänt till att öka närvaron i skolan.

Inlägget ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv dök först upp på Skolporten.

]]>Skolan viktig för barn i samhällsvårdhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/skolan-ar-viktig-for-barn-i-samhallsvard/ Wed, 28 Oct 2020 07:45:14 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=282855Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Inlägget Skolan viktig för barn i samhällsvård dök först upp på Skolporten.

]]>Barn i samhällsvård upplever mer otrygghet i hem och skola, vilket påverkar deras skolgång negativt. Men Rikard Tordön visar i sin avhandling att skolan genom interventioner kan göra skillnad.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag halkade in på ett bananskal när jag var klar med psykologutbildningen. Tjänsten jag fick gick ut på att starta ett Skolfam-team i Norrköping, vilket var det andra i Sverige efter Helsingborg. När jag började förstå de familjehemsplacerade barnens svårigheter och utmaningar i livet så blev jag intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samhällsvårdade barns förutsättningar och möjligheter till att utvecklas som andra barn. Den tar upp lite äldre barns utsatthet för övergrepp och psykisk ohälsa och deras förutsättningar för att utveckla en god psykisk hälsa. Jag har även studerat förutsättningarna för familjehemsplacerade barn i grundskoleåldern att klara, och få bra resultat, i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Risken för allvarliga sexuella övergrepp, våldtäkter, är fyra gånger högre för samhällsvårdade gymnasieelever. Överlag upplever barn i samhällsvård betydligt mycket mer otrygghet i hem och skola och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Sen visar min studie att när vi ger familjehemsplacerade grundskolebarn en intervention för att stärka deras skolresultat så har det effekt på deras högre exekutiva funktion, som intelligens och matematisk problemlösningsförmåga. Däremot har det inte effekt på barnens känslomässiga färdigheter, till exempel förmågan att skapa och upprätthålla kamratrelationer, eller lägre exekutiva funktioner som textavkodning.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog räknat med att se en mer jämn effekt på såväl skolresultat som barnens mående. Samtidigt ser vi att det går att hjälpa barn i familjehem till bättre skolresultat, vilket gör all skillnad i världen. En del av förklaringen finns i tidigare studier som visat att jobbiga erfarenheter i livet, till exempel övergrepp eller omsorgssvikt, ger skador på det endokrina systemet som påverkar stresstålighet. Då sjunker förmågan till exekutiv funktion. När barnet kommer till en trygg miljö så repareras den lättare än de lägre exekutiva funktionerna och de känslomässiga. Därför kan vi inte förvänta oss någon snabb förändring i deras mående och psykiska hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal, från rektor och skolledare till enskilda lärare, alla som är involverade i den sociala barnavården, politiker och inte minst barnen själva. Barn i samhällsvård behöver mer av den individuella pedagogiken än andra barn. Vi ska inte ha lägre förväntningar på dem, men de har kunskapsluckor och vi gör dem en tjänst genom att göra en extra individuell kartläggning. Av barn som varit placerade i familjehem saknar 60–70 procent av tidigare samhällsvårdade 20-åringar en godkänd gymnasieutbildning. Den siffran borde få varje skolminister att börja tänka. Annika Sjöberg

Inlägget Skolan viktig för barn i samhällsvård dök först upp på Skolporten.

]]>Samverkan viktigt för att främja skolnärvarohttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/samverkan-viktigt-for-att-framja-skolnarvaro/ Fri, 31 Jul 2020 09:06:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=276307Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Inlägget Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro dök först upp på Skolporten.

]]>Leda och lära nummer 3/2020 – Rektorers arbete för att främja skolnärvaro. Vilket stöd behövs?

Gabriella Dahlberg och Kajsa Nyman.

Tvärprofessionell samverkan mellan skola och socialtjänst gav rektorerna värdefullt stöd i arbetet kring skolfrånvaro. Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg har undersökt effekterna av en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det ingick som en möjlighet i det treåriga Ifous-programmet Inkluderade lärmiljöer som Täby kommun deltagit i, och som vårt projekt är en del av. Skolnärvaro och varje elevs rätt till utbildning är ett angeläget ämne för de allra flesta skolor och att skriva en artikel om våra erfarenheter såg vi som ett bra sätt att sprida dem.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett kommunalt stöderbjudande riktat till rektorer inom grundskolan motsvarar skolornas behov. Det stöd som erbjuds består av specialpedagog, socialpedagog från verksamhetsområde utbildning och en socialsekreterare från socialtjänsten. Teamets uppdrag är att på olika sätt stödja Täbys grundskolor i deras arbete för att främja skolnärvaro och åtgärda skolfrånvaro genom att bidra till kunskap och kompetens kring närvarofrämjande arbetssätt. Artikelns fokus handlar om stödet motsvarar skolornas och rektorernas behov, vilket vi undersökt genom enkäter.

”Våra erfarenheter är att det går att hitta konstruktiva samarbetsformer, trots olika lagar och styrdokument.”

Vilka resultat har ni sett?

– Övergripande visar resultaten att det finns ett stort värde med samverkan mellan olika verksamhetsområden. Under de tre åren som projektet pågick har 16 av kommunens samtliga skolor använt sig av samverkansteamets stöderbjudande. Enkätsvaren visar att teamet med sina olika professioner och sakkunskaper har utgjort ett viktigt stöd för skolorna. Undersökningen visar betydelsen av teamet som bollplank, vilket minskat känslan av att stå ensam med svåra frånvaroärenden. Teamet fungerar som en värdefull brygga mellan skola och socialtjänst.

– Vi undersökte också om elevnärvaron förändrats på de skolor där teamet arbetat med skolan. I en tredjedel av de ärenden där teamet varit involverad har elevnärvaron ökat – i övriga var närvaron oförändrad. Enkäten vittnar om att skolfrånvaro är oerhört komplext – alla elever är unika och varje insats måste därför vara unik.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framförallt har vi sett att samverkan är betydelsefullt och ger resultat.  Våra erfarenheter är att det går att hitta konstruktiva samarbetsformer, trots olika lagar och styrdokument. I Täby kommun har vi utvecklat det närvarofrämjande arbetet genom att erbjuda stödmaterial och handlingsplaner. Närvarofrågan ingår nu i ett vidare stöd och skolutvecklingserbjudande. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Projektet har gett oss båda ökade kunskaper, erfarenheter och insikter om vikten av proaktiva perspektiv för att hindra skolfrånvaro.

Kajsa Nyman är avdelningschef i Täby kommun.
Gabriella Dahlberg är fd avdelningschef i Täby kommun, nu projektledare Region Stockholm.

Leda och lära nummer 3/2020 Ladda ner artikeln här!

Susanne Sawander

Inlägget Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro dök först upp på Skolporten.

]]>Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/ifous-fokuserar-att-utreda-narvaroproblem-i-skolan/ Tue, 26 May 2020 05:20:43 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=274138Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka...

Inlägget Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvarohttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/ny-vagledande-forskningsoversikt-om-kartlaggning-av-orsaker-till-skolfranvaro/ Tue, 26 May 2020 05:00:48 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=274136Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Inlägget Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro dök först upp på Skolporten.

]]>Många unga vittnar om utsatthethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/manga-unga-vittnar-om-utsatthet/ Fri, 06 Mar 2020 10:06:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=265710Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Inlägget Många unga vittnar om utsatthet dök först upp på Skolporten.

]]>Erfarenheter av våld, övergrepp eller känslomässig försummelse relaterar till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborg som forskat om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som psykolog har jag sett att en stor andel av de ungdomar som lider av psykisk ohälsa har erfarenheter av någon form av utsatthet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur utsatthet i barndomen, som övergrepp, våld och känslomässig försummelse, påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren. Jag har fokuserat på tre områden: psykisk ohälsa, skolfrånvaro och relationer i skolan, samt droger och alkohol. Min avhandling ingår i ett större projekt där vi genom registerdata och klassrumsundersökningar följt 2000 elever från årskurs 6-7 till andra året i gymnasiet. Eleverna har varje år genom självskattningsformulär svarat på frågor som handlar om de tre ovanstående områdena.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att cirka 25 procent av hela gruppen rapporterar någon form av utsatthet. Det är med andra ord vanligt att barn och unga har erfarenheter i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse. Tio procent rapporterar två eller flera former av utsatthet. Siffrorna stämmer väl med internationella studier från jämförbara västländer. Det är inte särskilt förvånande att ju mer utsatt man varit, desto mer psykisk ohälsa. Intressant är dock att det här sambandet är extra starkt bland tjejer. – Resultaten visar också att känslomässig försummelse, det vill säga frånvaro av värme och uppmärksamhet från sina närmaste, har stor påverkan på ångestdepression och psykosomatiska symtom som ont i magen, yrsel och liknande. Man kan lätt förstå att det påverkar skolresultaten om man ständig och jämt går omkring med de här symtomen. Av de elever som inte har någon skolfrånvaro rapporterar sex procent att de bevittnat våld i hemmet. I gruppen elever med hög frånvaro uppger 27 procent ha dessa erfarenheter. – Vad gäller användning av alkohol och droger visar resultaten relativt små skillnader mellan utsatta ungdomar och andra unga. Det som framförallt skiljer grupperna åt är vad som händer när de dricker eller använder droger. De utsatta ungdomarna, framför allt de med flera former av utsatthet råkar i betydligt högre grad ut för problem, såsom bråk, brott eller förstörda relationer.

Vad överraskade dig?

– Att känslomässig försummelse har så stor påverkan på ungas psykiska hälsa. Frånvaro av uppmärksamhet, värme och intresse förbises ofta som en riskfaktor när det talas om psykisk ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som möter barn och unga bör ha kunskap om vilken roll utsatthet kan spela och hur det kan förstås. Som psykolog vill jag lyfta fram lärarkåren – det finns väldigt många därute som, kanske utan att veta om det, spelat och spelar en avgörande roll för de här utsatta eleverna. Susanne Sawander

Inlägget Många unga vittnar om utsatthet dök först upp på Skolporten.

]]>