Nyanlända-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanMon, 14 Aug 2023 11:43:32 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0Villkor för lärande – Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur lärar- och elevperspektivhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/villkor-for-larande-utbildning-pa-sprakintroduktionsprogrammet-ur-larar-och-elevperspektiv/ Mon, 14 Aug 2023 11:43:32 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=354546Erika Bomström Aho vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om de villkor för lärande som nyanlända ungdomar erbjuds på Språkintroduktion.

Inlägget Villkor för lärande – Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur lärar- och elevperspektiv dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Villkor för lärande – Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur lärar- och elevperspektiv dök först upp på Skolporten.

]]>Yrkeslärare balanserar mellan yrkeskunskaper och pedagogikhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/yrkeslarare-balanserar-mellan-yrkeskunskaper-och-pedagogik/ Thu, 10 Aug 2023 16:03:51 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=354429Yrkeslärare spelar en viktig roll när det gäller att knyta samman utbildning och arbetsmarknad. Men yrkeslärare tenderar att utveckla antingen sina yrkeskunskaper eller sina pedagogiska färdigheter – beroende på hur de uppfattar syftet med undervisningen. Det visar Sofia Anteras avhandling.

Inlägget Yrkeslärare balanserar mellan yrkeskunskaper och pedagogik dök först upp på Skolporten.

]]>Beroende på hur yrkeslärare uppfattar syftet med undervisningen, tenderar de att utveckla antingen sina yrkeskunskaper eller sina pedagogiska färdigheter. Det visar Sofia Anteras forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Yrkeslärare spelar en nyckelroll när det gäller att knyta samman utbildning och arbetsmarknad. De förväntas reflektera över vad yrket behöver och hur de kan förbereda eleverna för detta. På så sätt överbryggar de utbildningsvärlden och arbetslivet, men deras överbryggande funktion slutar inte där. Yrkesutbildning är ett vanligt utbildningsalternativ för nyanlända i Sverige, vilket innebär att yrkeslärare också hjälper nyanlända att få tillgång till den svenska arbetsmarknaden och delta i det svenska samhället. Yrkeslärare påverkar därmed viktiga aspekter av samhället genom att förse arbetsmarknaden med kvalificerad arbetskraft och rusta individer för att bli självständiga medborgare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om viktiga kompetensområden för yrkeslärare samt hur yrkeskompetens definieras i litteraturen och hur detta uppfattas av yrkeslärare själva. Avhandlingen tar också upp förhållandet mellan olika typer av kompetens, som faktisk kompetens (vad någon kan göra) och formell kompetens (kvalifikationer och certifikat). Slutligen undersöks även rektorernas roll. Rektorer spelar en viktig roll när det gäller att rekrytera yrkeslärare och underlätta deras utveckling genom att tillhandahålla resurser. På så sätt påverkar de indirekt yrkeslärarnas kompetensutveckling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärare inom yrkesutbildningar förväntas hitta en balans mellan yrkesfärdigheter och pedagogiska färdigheter, eftersom båda behövs. Mina resultat visar att yrkeslärarnas undervisningsupplägg beror på hur de förstår syftet med yrkesutbildningen. Om de uppfattar utbildningen som rent teknisk tenderar de att utveckla sina yrkeskunskaper och sin hantverksmässiga sida. Om de anser att yrkesutbildningen syftar till att utveckla både självständiga medborgare och yrket som sådant, tenderar de att fokusera mer på att utveckla sina undervisningsrelaterade färdigheter. – Avhandlingen visar också att yrkeslärarna har idéer om, och erfarenhet av, undervisning innan de börjar arbeta som lärare. Men de behöver bli medvetna om dessa idéer, reflektera över dem och omforma dem för att kunna tillämpa dem i sitt nya arbete. – Yrkeslärare uppmanas tillhandahålla individualiserade inlärningsmöjligheter, samtidigt som deras elever har många olika behov. Detta i kombination med brist på tid är den största utmaningen för lärarna.

Vad överraskade dig?

– Diskrepansen mellan vikten av att ha utvecklat och upprätthållit en uppdaterad yrkeskompetens och det begränsade stödet för att utveckla den när man arbetar som yrkeslärare. Lärarna rapporterade att deras utveckling i skolan bara handlar om undervisning. Därför måste de utveckla sin yrkeskompetens i sin egen takt och på eget initiativ för att se till att deras yrkeskunskaper är uppdaterade. En annan aspekt är rektorernas roll. Även om de spelar en nyckelroll i rekryteringen av lärare, har de ofta begränsad kunskap om yrkesprogrammens och elevernas behov, enligt lärarna. Skolledare behöver få en bättre inblick i yrkesprogrammen för att kunna fatta mer välgrundade beslut om rekrytering och utveckling av yrkeslärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min studie kan hjälpa yrkeslärare att reflektera över vilka kunskaper de har, hur dessa kunskaper hjälper dem i deras arbete och i vilken riktning de kan utvecklas ytterligare. När det gäller skolledare så visar avhandlingen hur deras förståelse för behoven inom yrkesinriktad undervisning kan hjälpa dem att göra mer välgrundade beslut. Slutligen tänker jag att universitetslärare som möter yrkeslärarstudenter, samt beslutsfattare, har nytta av resultaten. Åsa Lasson

Inlägget Yrkeslärare balanserar mellan yrkeskunskaper och pedagogik dök först upp på Skolporten.

]]>Slöjdundervisning med nyanlända elever – om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrumhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/slojdundervisning-med-nyanlanda-elever-om-multimodal-interaktion-och-kommunikation-i-slojdklassrum/ Wed, 24 May 2023 07:51:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=351244Hur bidrar slöjdklassrummets lärmiljö till nyanlända elevers interaktion, kommunikation och möjlighet till deltagande i undervisningen? Det är en av frågorna som Emma Gyllerfelt undersöker i sin avhandling.

Inlägget Slöjdundervisning med nyanlända elever – om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrum dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Slöjdundervisning med nyanlända elever – om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrum dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsashttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/lararpanelens-favorit-nyanlandas-tilltrade-till-spraket-begransas/ Tue, 16 May 2023 12:20:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=350683Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Inlägget Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas dök först upp på Skolporten.

]]>Ungdomar på språkintroduktionsprogrammet får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska. Det är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.
Andreas Nuottaniemi, Umeå universitet. Foto: Erik Abel
Många nyanlända elever kommer till mindre orter i Sverige. Andreas Nuottaniemi reagerade därför på att frågor om flerspråkighet ofta diskuterades mycket i storstadssammanhang. Det var anledningen till att hans avhandling Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid kom att handla om ungdomar på språkintroduktionsprogrammet i ett litet samhälle i Norrland. − Jag insåg ganska snabbt att flera av de här eleverna upplevde att de mer eller mindre satt fast på orten, och nästan bokstavligt i klassrummet. Vissa av dem hade varit där i flera år, och de skuldbelade ofta sig själva för oförmågan att ta sig vidare, säger Andreas Nuottaniemi. Det finns en utbredd uppfattning om att språket är nyckeln till det svenska samhället. Andreas Nuottaniemi menar att man snarare bör tänka på språket som en del av ett rum. Arbetsmarknaden kan vara ett rum, det nationella programmet på gymnasiet ett annat. Men det är rum som flera av de här ungdomarna inte kommer in i, konstaterar han. De bedöms om och om igen som misslyckade språkanvändare eftersom de blir underkända i svenska som andraspråk. Men han menar att ungdomarna i hans studie är väldigt språkligt kompetenta. − De har tillgodogjort sig många språkliga resurser, men det är de resurser som finns tillgängliga för dem i olika rum. Om tillträdet till vissa rum begränsas så hindras de också från möjligheten att utveckla språket som talas i det rummet. Han lät ungdomarna rita kartor för att visa var i samhället de använder svenska. Det var slående hur få personer de pratar svenska med i sin vardag. Det är framför allt med butiksbiträden, socialsekreterare och lärare. Personer som alla har det gemensamt att de talar med ungdomarna för att de har ett visst yrke och får betalt för att göra det. Andreas Nuottaniemi blev överraskad över hur mycket språkutveckling som pågick i klassrummet utanför lärarnas synfält. Flera av eleverna lärde sig hindi genom att titta på Bollywoodfilm och diskutera i digitala forum. De lärde sig också varandras språk. − Samma elever som såg sig själva som misslyckade inlärare av svenska, kunde i andra sammanhang beskriva sig som väldigt kompetenta användare av till exempel hindi eller moldaviska. Det blev väldigt talande för hur tillgången till rum är det väsentliga. I rummet där ungdomarna lär sig hindi känner de sig välkomna och uppskattade. Utöver lärare hoppas han att beslutsfattare ska läsa avhandlingen. Han vill att de ska förstå hur vissa beslut, som exempelvis gymnasielagen, ibland får orimliga konsekvenser för både elever och lärare. Av Åsa LassonFoto Erik Abel
LÄRARPANELENS MOTIVERING: ”Hur lär man sig ett nytt språk när tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang saknas eller är ytterst begränsad? Andreas Nouttaniemis avhandling är av högsta relevans i tider av ökade krav på migranter och deras barn.” LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Andreas Nuottaniemi Avhandling:Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tidBakgrund: Utbildad gymnasielärare i svenska som andraspråk och samhällskunskap. Har arbetat många år som lärare i förberedelseklass och språkintroduktion. Numera adjunkt vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet Disputerade: 24 februari 2023 vid Umeå universitet
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 3/2023. 
Skolporten nr 3/2023.
Skolportens magasin nr 3/2023 – ute 12 maj 2023 TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förebygga våld och brott i skolan. Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Inlägget Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas dök först upp på Skolporten.

]]>Study guidance practices in science with Turkish speaking recently arrived pupils: A study focusing on scaffolding and meaning makinghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/study-guidance-practices-in-science-with-turkish-speaking-recently-arrived-pupils-a-study-focusing-on-scaffolding-and-meaning-making/ Tue, 14 Feb 2023 13:29:32 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=343394Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt
innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.

Inlägget Study guidance practices in science with Turkish speaking recently arrived pupils: A study focusing on scaffolding and meaning making dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Study guidance practices in science with Turkish speaking recently arrived pupils: A study focusing on scaffolding and meaning making dök först upp på Skolporten.

]]>Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstårhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/med-min-skola-vill-gunilla-och-charlott-forklara-sa-alla-forstar/ Fri, 20 Jan 2023 12:49:10 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=341628Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som...

Inlägget Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstår dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstår dök först upp på Skolporten.

]]>Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrundhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/samsyn-i-motet-mellan-skolskoterskor-och-elever-med-migrantbakgrund/ Thu, 08 Dec 2022 06:22:39 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=338524I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Inlägget Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund dök först upp på Skolporten.

]]>Vid hälsobesök med elever med migrationserfarenheter balanserar skolsköterskor mellan elevernas individuella behov och otydliga riktlinjer. Emmie Wahlström vill med sin forskning även belysa hur olika kulturer genomsyrar hälsobesök.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är folkhälsovetare i grunden och har alltid varit intresserad av frågor kring hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv. När jag började forska fick jag möjligheten att hoppa på ett redan färdigt formulerat projekt som handlar om de här frågorna. Dessutom finns just ingen forskning om hälsobesök och barn med migrationserfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om de lagstadgade hälsobesök som alla elever gör hos skolsköterskan under skolgången. Fokus i min avhandling är hälsobesök med elever som har migrerat eller har föräldrar som har migrerat. Genom enkäter har drygt 800 skolsköterskor svarat på frågor om kulturell kompetens och drygt 600 skolsköterskor om hur de arbetar för att främja delaktighet för barn med migrationserfarenheter. Genom enskilda intervjuer och samtal i fokusgrupper har jag även undersökt hur den här elevgruppen upplever hälsobesöken hos skolsköterskan. Avhandlingen rymmer även en översikt av kommuner och regioners riktlinjer som styr skosköterskors arbete. Fokus här är eventuella skrivningar som syftar till att stötta skolsköterskornas arbete med elever med migrationserfarenheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett tydligt resultat är att skolsköterskor alltid försöker anpassa hälsobesöket efter elevernas behov och styrande riktlinjer. Skolsköterskor beskriver också att de gör vissa anpassningar när de möter elever med migrationserfarenheter, exempelvis genom att läsa på om landet som eleven migrerat från, eller ta reda på hur mycket svenska barnet förstår och pratar. Skolsköterskorna beskriver hälsobesöket som en balansakt mellan de ramverk som vägleder hälsobesök och individanpassningar utifrån den enskilda eleven. Den här balansen påverkar ungdomarnas tillit och vilja att prata om hälsa men också interaktionen mellan skolsköterskor och elever. Vad gäller riktlinjer varierar det stort mellan kommuner och regioner. Generellt kan sägas att skolsjuksköterskor saknar tydliga riktlinjer som vägledning. – Något jag understryker i avhandlingen är att de önskningar som eleverna i studien för fram är allmänmänskliga. Eleverna pratar om vikten av tillit och att de förväntar sig att skolsköterskan ska närma sig dem på ett inkännande sätt. I det skiljer sig inte dessa elever från vad andra ungdomar säger är viktigt i möten med skolsköterskor. Det finns alltså både det som är lika i alla hälsobesök och vissa saker som skiljer sig, exempelvis att elevens migrationserfarenheter kan påverka hens hälsa. Jag menar att det behövs nya tanke- och arbetssätt som lyfter migrationens inverkan på hälsa och ifrågasätter kopplingar mellan kultur och migration och hur skillnader mellan olika grupper ibland skapas utan anledning.

Vad överraskade dig?

– Något jag tyckte var spännande var hur väl elevernas önskan om hur de ville att hälsobesöket ska vara matchade med skolsköterskornas svar på hur de arbetade. Det ger en bild av ett välfungerande verksamhet även om det alltid finns utvecklingspotential. Ett sidofynd i avhandlingsarbetet är också hur ensamma skolsköterskorna är i sitt arbete. Många skolsköterskor är de enda i sin roll på en skola. När dessutom tydliga riktlinjer saknas läggs stort ansvar på varje individuell skolsköterska för att vara påläst och uppdaterad om senaste kunskapen .

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt skolsköterskor, jag hoppas att resultaten kan stärka dem i deras arbete, men också bidra till reflektion om den egna praktiken. Just nu pågår en omarbetning av de nationella riktlinjerna kring hälsobesök i skolan. Min förhoppning är att resultaten kan vara ett bidrag i det arbetet. Susanne Sawander

Inlägget Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund dök först upp på Skolporten.

]]>Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspåret för lärare och förskolelärare och kompletterande lärarutbildningarhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/invandrade-larares-erfarenheter-efter-snabbsparet-for-larare-och-forskolelarare-och-kompletterande-lararutbildningar/ Fri, 11 Nov 2022 07:30:08 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=336560Syftet med studien är att belysa immigrerade lärares övergång från Snabbspåret och kompletterande utbildning till fasta anställningar i svensk skola. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare med migrationsbakgrund och med rektorer. (pdf)

Inlägget Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspåret för lärare och förskolelärare och kompletterande lärarutbildningar dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspåret för lärare och förskolelärare och kompletterande lärarutbildningar dök först upp på Skolporten.

]]>Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspår och andra kompletterande lärarutbildningarhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/invandrade-larares-erfarenheter-efter-snabbspar-och-andra-kompletterande-lararutbildningar/ Fri, 11 Nov 2022 07:23:50 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=336558Lärare som kommit till Sverige som flyktingar och som sedan börjat arbeta som lärare i Sverige kan ha en komplicerad väg till en lärartjänst. Det visar en ny rapport från IFAU där forskare från Malmö universitet intervjuat invandrade lärare.

Inlägget Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspår och andra kompletterande lärarutbildningar dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspår och andra kompletterande lärarutbildningar dök först upp på Skolporten.

]]>The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experienceshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/the-relevance-of-cultures-perspectives-on-health-visits-with-children-with-migration-experiences/ Thu, 10 Nov 2022 07:46:04 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=336421Emmie Wahlström har i sin avhandling undersökt skolsköterskors kulturella kompetens och främjande av delaktighet för barn med migrationserfarenheter samt barns erfarenheter av dessa hälsobesök.

Inlägget The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experiences dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget The relevance of cultures – Perspectives on health visits with children with migration experiences dök först upp på Skolporten.

]]>Ensidig syn på nyanlända eleverhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/ensidig-syn-pa-nyanlanda-elever/ Wed, 09 Nov 2022 14:17:22 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=335918Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Inlägget Ensidig syn på nyanlända elever dök först upp på Skolporten.

]]>Åtgärder som ska stötta nyanlända elever införs med en kollektiv ansats – inte utifrån enskilda elevers behov. Det menar Denis Tajic som forskat om hur formella och informella strukturer påverkar nyanlända elevers sociala och pedagogiska inkludering.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är statsvetare i grunden, född och uppvuxen i Sarajevo, Bosnien. Efter att jag kom till Sverige år 2009, gick jag en lärarutbildning för utländska akademiker och började sedan arbeta som modersmålslärare, studiehandledare och processledare i Södertälje kommun. Erfarenheterna därifrån är att det är svårt att påverka de här frågorna inifrån. Jag sökte mig därför till forskningen i förhoppning att kunna påverka från ett annat håll.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har genom observationsstudier undersökt hur formella och informella strukturer påverkar nyanlända elevers sociala och pedagogiska inkludering. Med formella strukturer menas här statligt reglerade policyåtgärder kring nyanlända. Exempelvis kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter, förstärkt rätt till studiehandledning på modersmål för högstadieelever samt förberedelseklass som en del av skollagen. Informella strukturer handlar om hur skolan arbetar med social inkludering för nyanlända elever, relationer och interaktion mellan nyanlända och icke nyanlända elever och mellan nyanlända och skolpersonal. – Avhandlingen bygger på observationsstudier vid två mångkulturella grundskolor i de så kallade socialt utsatta områden i två olika kommuner. I den ena skolan blev nyanlända direktplacerade i de ordinarie klasserna medan den andra skolan hade förberedelseklasser. Jag vistades i skolorna under ett läsår och intervjuade sammanlagt drygt 40 elever, lärare, studiehandledare och övrig skolpersonal.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En viktig slutsats är att skolor ofta betraktar nyanlända som en homogen grupp. Implementering av nationella policyåtgärder görs därmed utifrån en kollektiv ansats – lika för alla – istället för att utgå från elevernas individuella behov. Skolornas regler kring stödformer blir därför väldigt rigida. Exempel på det är studiehandledning på modersmål som nyanlända får, ofta en timme i veckan under två, tre år. I studien fanns en nyanländ elev med toppbetyg i alla ämnen som konstaterade att hon hellre var kvar i klassrummet istället för att gå på studiehandledning som hon inte kände att hon behövde. En annan elev med betyg F i nio av 13 ämnen önskade betydligt fler timmar i studiehandledning än den enda timme i veckan som erbjöds. Dessutom hade en av skolorna regeln att studiehandledning på modersmål skulle ske i samma ämne som just då undervisades i den ordinarie klassen. Oavsett om eleven hade behov av stöd i just det ämnet. Den här regeln frångick dock studiehandledarna som istället gav stöd i det ämne som eleven hade bäst behov av. Här skapades därmed ett slags lokal informell policy till de nyanlända elevernas fördel.

Vad överraskade dig?

– Jag blev väldigt förvånad när jag såg hur en god social miljö och stämning i skolan kan komplettera den bristande implementeringen av nationella policyåtgärder. Tidigare forskning visar att nyanlända elever nästan alltid blir exkluderade. Men på skolorna i min studie var de nyanlända eleverna en självklar del av skolans sociala miljö. Nyanlända och icke nyanlända elever umgicks såväl inne i skolan som ute på skolgården. Först tänkte jag att förklaringen kanske var att skolorna i studien var mångkulturella men tidigare forskning visar att det inte gör någon skillnad. – Så småningom insåg jag att den lyckade inkluderingen berodde på att de här skolorna arbetat målmedvetet och strukturerat kring både fysisk och social inkludering. Förberedelseklassen i den ena skolan var exempelvis placerad mitt i skolbyggnaden, i matsalen placerades nyanlända och icke nyanlända elever tillsammans, och på skolgården arbetade lärare medvetet med att få med nyanlända elever i aktiviteter tillsammans med övriga elever. Därutöver pågick ett ständigt arbete med värdegrundsfrågor. Det fanns med andra ord genomtänkta och konkreta strategier kring inkludering. En viktig del av det här arbetet var också att se nyanlända som en tillgång, inte bara elever som har behov av stöd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att alla som arbetar i skolan kan ha det, avhandlingen ger en bild av både goda och mindre bra exempel på åtgärder i syfte att inkludera nyanlända elever. Jag tänker att resultaten kan öka skolors kunskap om vikten av samspel mellan de formella och informella strukturer som påverkar det egna inkluderingsarbetet. Framför allt hoppas jag att avhandlingen kan bidra till att sätta nyanlända elevers individuella behov i fokus. Susanne Sawander

Inlägget Ensidig syn på nyanlända elever dök först upp på Skolporten.

]]>Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migranthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/nyanlanda-elever-forhaller-sig-till-positionen-som-migrant/ Wed, 09 Nov 2022 14:16:44 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=335999Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Inlägget Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant dök först upp på Skolporten.

]]>Nyanlända elever känner sig låsta i positionen som migrant, och utrymmet att vara någon annan är snävt. Det visar Ulrika Lögdbergs avhandling om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är etnolog och hälsovetare i grunden och har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, speciellt ungas välbefinnande. Jag har tidigare arbetat i projekt kring modersmålsundervisning i skolan och sammantaget präglar alla de här frågorna min forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan nyanlända ungdomars hälsa, vardagsliv och skola. Min ambition är att ge en bredare bild av vad som bidrar till hälsa och välbefinnande hos nyanlända unga. Men också vad som utmanar. Avhandlingen bygger på observationer från en klass vid språkintroduktionsprogrammet på en gymnasieskola samt intervjuer med nyanlända elever. Nyanlända gymnasieelever har även över tid fått fotografera det som är viktigt för dem för att må bra. Fotografierna har sedan använts som diskussionsunderlag vid ett antal workshops med eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande visar min avhandling hur välbefinnande och hälsa skapas i vardagens sociala och kulturella mikroprocesser. Det vill säga, det utrymme unga har i vardagen att agera, må bra och vara den de vill vara är beroende av historiska och politiska processer. Exempelvis bidrar en postkolonial historia till hur svarta och vita kroppar tolkas. I skolans vardag inverkar det här på hur unga upplever sig kunna röra sig i skolans lokaler, var de trivs och känner sig ”hemma” och inte. – Jag menar att det här är en viktig utgångspunkt för att förstå och därmed kunna främja nyanländas hälsa. Resultaten belyser att många nyanlända elever upptas av att förhålla sig till sitt eget ursprung och den positiva bild av Sverige och det svenska samhället som förmedlas i och av omvärlden. En bild som förvisso nu utmanas på olika sätt. Motsvarande bild av migranternas egna hemländer präglas av krig, elände och konflikter. Eleverna i studien använder olika strategier för att hantera det här, vissa tar avstånd från det som hemlandet står för. Andra försöker försvara och nyansera bilden av hemlandet. Men utrymmet är snävt, och det gäller framför allt möjligheten att få anta en annan position än den som migrant. – Ett exempel på det är när eleverna på skolan skulle skriva dikter. Eleverna i introduktionsprogrammet fick skriva om sina erfarenheter som flyktingar. Genom en utställning av dikterna på skolan skapas en bild av de unga som förmedlas till andra elever på skolan. Elever i andra klasser fick presentera sig på andra sätt och därmed möjlighet att visa upp en bredare bild av sig själva. I skolbiblioteket markerades böcker på språk från elevernas hemländer med flaggor på bokhyllorna. Den här typen av uppgifter och kulturella markörer, som dikterna och flaggorna, kan både ses som ett synliggörande av de unga nyanländas erfarenheter och därmed en möjlighet för de unga att ta plats på skolan. Men det kan även, som mina studier visar, upplevas som skillnadsskapande och en markering av de unga som migranter. Det här belyser vikten av att lyssna in vad som är viktigt för nyanländas välmående. Ett intressant resultat var att flera av elevernas egna fotografier var tagna ute i naturen. Många elever berättade att de uppskattade naturens tillgänglighet, något som inte alla var vana vid från hemlandet.

Vad överraskade dig?

– Främst hur mycket ansvar som läggs på individnivå utan att förutsättningarna finns där. Nyanlända gymnasieelever förväntas erövra ett nytt språk och kulturella normer i särskilda klasser utan svensktalande elever. I kombination med bostadssegregationen blir det här en väldigt svår, nästan omöjlig uppgift. Många av eleverna vittnade om att de sällan eller aldrig träffar jämnåriga svenskar. Jag slogs också av hur utbredd vardagsrasismen är. Rasism är en laddad fråga i Sverige som i många sammanhang inte diskuteras. I stället framställs Sverige som ett land som kommit långt i de här frågorna, till exempel i frågor om jämlikhet, och uppstår problem så riskerar det att läggas på individnivå snarare än att förstås som ett strukturellt problem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpersonal, lärare, skolkuratorer och skolledare. Men även politiker och beslutsfattare. Jag tror att representanter från civilsamhället som besöker skolor med nyanlända också kan ha nytta av resultaten. Susanne Sawander

Inlägget Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant dök först upp på Skolporten.

]]>