Normkritik-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 12 Apr 2022 13:24:11 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1Här vill eleverna bryta normerna på skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/har-vill-eleverna-bryta-normerna-pa-skolan/ Wed, 01 Dec 2021 12:31:46 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=312135Värdegrundsarbetet på Värner Rydénskolan ledde till elevgruppen A.L.V – Allas lika värde. Med diskussioner om normer och rättigheter har eleverna lyckats visa att det är coolt att stå upp för varandra.

Inlägget Här vill eleverna bryta normerna på skolan dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget Här vill eleverna bryta normerna på skolan dök först upp på Skolporten.

]]>
Elevers språkliga normkritik skapar nya normerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/elevers-sprakliga-normkritik-skapar-nya-normer/ Thu, 18 Nov 2021 14:44:15 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=309057I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Inlägget Elevers språkliga normkritik skapar nya normer dök först upp på Skolporten.

]]>
I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön utvecklade gymnasieelever ett vardagsspråk som utmanar normer. Samtidigt skapade de nya språknormerna en oro för att råka säga fel. Det konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i svenska och historia i grunden och blev under grundutbildningen i svenska nyfiken på språkliga stilar, identiteter, makt och språkpolitik. När jag fick möjlighet att forska inom barn- och ungdomsvetenskap ville jag ägna mig åt just åt de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Initialt var tanken att studera ungas föreställningar om bra och dåligt språk i relation till förortslang på en innerstadsskola i Stockholm. Men när jag kom till skolan upptäckte jag att de språkliga frågor som engagerade eleverna också handlade om andra saker. Därmed ändrades också fokus i avhandlingen till att också inbegripa gymnasieelevers syn på bra och dåligt vardagsspråk i relation till sexualitet och kön. Mer precist, vad anser eleverna på den här innerstadsskolan vara rätt sätt att prata för att undvika sexism och att köna människor? Avhandlingen bygger på observationer, såväl i klassrummen som i matsal och korridorer och utanför skolan samt spontana samtal och mer styrda intervjuer med elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag slogs av det normkritiska språkarbete som pågick bland eleverna. I syfte att vara inkluderande påpekade elever när andra elever eller lärare könade personer på ett problematiskt sätt. Som exempelvis när administrationen satte upp en klasslista på anslagstavlan där det även framgick hur många pojkar respektive flickor det var i klassen. Då protesterade elever och påpekade att skolan inte kan förutsätta att alla elever definierar sig som antingen man eller kvinna. – Elevernas språkarbete skapade tydliga språknormer på skolan. Den retoriska och politiska nivån på samtalen om språk och språknormer var hög. Samtidigt beskrev elever hur språkaktivismen också ledde till en oro för att råka säga fel. Andra elever kunde uttrycka en matthet och himla lite med ögonen över den nitiska politiska korrektheten som de menade präglade språkbruket på skolan. I avhandlingen belyser jag den här ambivalensen som fanns bland eleverna när de diskuterade språknormer och den språkaktivism som de mötte i sin vardag. – Vad gäller förortsslang på skolan kunde elever som själva kom från förorten reagera på och protestera när andra elever använde, skämtade eller gjorde narr av förortsslangen. Vissa elever menade att de elever som inte var uppvuxna med förortsslangen inte borde använda den språkliga stilen. ”De förstår inte nyanserna, de förstår inte att använda det på rätt sätt”. Några jämförde det med kulturell appropiering, ett ämne som ofta diskuterades bland eleverna.

Vad överraskade dig?

– Främst att eleverna var så pålästa, aktiva och slipade. Ibland hade till och med lärarna svårt att hänga med i diskussionerna om normkritik.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har intresse av språk och makt i relation till skolkontext. Jag tänker att flera av texterna i avhandlingen kan användas som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan. Susanne Sawander

Inlägget Elevers språkliga normkritik skapar nya normer dök först upp på Skolporten.

]]>
Snacka om sexhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/snacka-om-sex/ Tue, 09 Nov 2021 10:44:45 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=309667Från och med nästa år byter sex- och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer. Författaren och sexualupplysaren Inti Chavez Perez lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Inlägget Snacka om sex dök först upp på Skolporten.

]]>
Inti Chavez Perez, Foto: Fredrik Jalhed
Foto: Fredrik Jalhed
Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med nästa år byter sex- och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer. Namnbytet är en signal om kunskapsområdets förstärkta inriktning på värderingar och frågor om frivillighet och samtycke. Det är författaren och sexualupplysaren Inti Chavez Perez glad för. Han har länge varit engagerad i debatten om att det behövs ett ökat fokus på samtycke i sexualundervisningen i skolan. Regeringen har anlitat honom som expert vid två tillfällen, bland annat i den statliga utredningen Män och jämställdhet som kom år 2014. När nu läroplanen ändras är han glad och positiv. Redan för flera år sedan undertecknade han och medlemmar i föreningen Fatta!, som är mot sexuellt våld, en debattartikel i Aftonbladet där de just efterlyste mer utrymme för frågor om sex och samtycke i skolan. – Det som skrivs ut nu var tidigare underförstått i läroplanen, som termer som jämställdhet, hur man bemöter varandra, hedersförtryck och sexuellt våld, säger Inti Chavez Perez på telefon från Göteborg. Där lärare och övrig skolpersonal tidigare fick arbeta mer på egen hand kring dessa termer hoppas Inti Chavez Perez nu att den reviderade läroplanen innebär att de får mer hjälp med definitionerna då läroplanen blivit mer konkret kring vad som ska tas upp inom ramarna för ämnet. – Jag hoppas att det innebär att det blir mer likvärdigt mellan skolorna. Inti Chavez Perez säger att han hoppas att de nya formuleringarna i läroplanen och områdets nya namn kommer att fungera som en ”snäll spark i baken” på kommuner och andra som driver skolverksamhet. Jag frågar vad en snäll spark i baken är. Han skrattar och förklarar: – Jag tänker att huvudmännen behöver fundera på hur skrivningarna ska genomföras. Och då inser de förhoppningsvis att de behöver avsätta tid och resurser för att kompetensutveckla sin personal och ge skolorna möjlighet att planera hur det ska gå till. Jag hoppas att man på chefsnivå ser det som sin uppgift att skapa förutsättningar för skolpersonalen att leva upp till läroplanen. I egenskap av sexualupplysare och föreläsare är Inti Chavez Perez ofta ute i skolor runt om i Sverige. Hans generella intryck är att sexualupplysningen i skolorna i dag är betydligt bättre än då han själv gick i skolan, på 1990-talet. – Generellt är lärare mycket mer medvetna i dag. De accepterar inte sexism i samma utsträckning som förut och förstår att de måste inkludera hbtqia+-elevers perspektiv eftersom det annars är skadligt för dessa elevers hälsa. Jag tror också att vi alla i dag är bättre på att beskriva sexuellt våld som just en typ av våld, i stället för att vifta bort det som ett omoget ”kärleksbeteende”. Förr kunde den som blev tafsad på få höra ”äh, han är kär i dig”. Sådana förminskanden har blivit mindre vanliga. Men även om skolan i dag har förbättrats finns det mycket att göra. Inti Chavez Perez lyfter fram klyftorna i den svenska skolan som en stor utmaning, som det måste göras något åt. – Vissa skolor har sämre förutsättningar och går på knäna. Där är det ofta en tuff miljö och eleverna tvingas ta på sig en mental rustning för att klara sig i den hårda miljön. Det blir logiskt att vara våldsam och utagerande – och det är platser där sexismen tyvärr kan bli råare. Han säger att det är viktigt att sexualitet, samtycke och relationer som ämne får vara levande i skolan. Det räcker inte med en temadag någon gång per läsår. Ämnet bör ges mycket mer utrymme än så och även integreras i andra skolämnen, menar han. För att få eleverna intresserade krävs det också att de får känna sig delaktiga. – Om man tar in elevernas erfarenheter blir det mer intressant för dem. Det är viktigt att de får vara med och formulera vad de själva önskar sig av undervisningen om relationer och sexualitet. – För somliga lärare är det tryggt att prata om sexualitet som något som främst har med fortplantning att göra. Då går det att läsa i en textbok och det finns trygga ramar. Men de riktigt brännande frågorna kräver självreflektion och diskussion – och det kan förstås vara lite mer utmanande. Det är dock nödvändigt att man diskuterar både det positiva med sex och att också resonera kring förtryckande normer, sexuellt våld och skammen som är så påtaglig så fort det handlar om samtal kring sex. Inti Chavez Perez pratar engagerat och fort. Det märks att han brinner för det han arbetar med. Innan jag hinner ställa nästa fråga, fortsätter han:
– Det är också viktigt att diskutera detta med att mänsklig sexualitet inte är avskiljbar från det övriga i oss, och att det är ett historiskt faktum. Synen på sex har format samhällen – och religioner – genom alla tider.Boken Jag och du (2017) har kommit både på lättläst svenska och lättläst arabiska. Inti Chavez Perez skrev den för att upplysa nyanlända om hur sex och relationer fungerar i Sverige. Han säger att dessa ungdomar behöver lära sig samma sak som alla andra, men förklarat på ett mer grundläggande sätt, med enklare språk, så att det ska vara lättare att förstå. – Nyanlända är en av de roligaste målgrupperna för mig. Det är väldigt kul att ha sexualundervisning med dem. Det finns en glädje och entusiasm bland unga nyanlända och mycket är så oskrivet för dem. Inte nog med att de är unga, de befinner sig i ett helt nytt land och jag upplever deras hunger efter att hitta en plats och en stabil identitet. De är ofta imponerade av att det kommer en författare till skolan, medan svenska elever gäspar för att jag är författare nummer fyra som vill prata sex och samlevnad, säger han och skrattar. Men visst finns det utmanande områden även när det gäller sexualundervisning för nyanlända. Många kanske har missat skolan och en del har vuxit upp i samhällen med mer konservativa lagar och där det finns en starkt normerande kulturell påverkan. – Det finns mycket arbete att göra där. Jag skulle önska att nyanlända får gå i skolan där de får möta infödda. Så att det inte blir ett hinder, eller avstånd, för att komma in i samhället.
Av Mats Almegård Foto: Fredrik Jalhed Fotnot: Förkortningen hbtqia+ står för homosexuell, bisexuell, trans, queer, intersexuell, asexuell. Plus:et står för alla andra identiteter och läggningar – som exempelvis demisexuell eller pansexuell.

5 × Inti

× Född: År 1984 i Sevilla. × Bor: I lägenhet i Göteborg med sambo. × Gör/Titel: Sexualupplysare, författare och föreläsare. Tidigare journalist. × Aktuell: Som föreläsare och sexualupplysare runt om i landet. Senaste boken på svenska, Snacka om oskulden!, kom 2020. × Gillar att: Spela beach-volleyboll på fritiden.

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 5/2021 – ute nu!
Skolporten nr 5 2021 liten
Skolporten nr 5 2021.
Tema: DEMOKRATIInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! Prenumerera

Inlägget Snacka om sex dök först upp på Skolporten.

]]>
Political corrections: Language activism and regimentation among high school youthhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/political-corrections-language-activism-and-regimentation-among-high-school-youth/ Tue, 05 Oct 2021 07:09:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=306381Henning Årman har i sin avhandling utforskat ungas språknormerning och förhandlingar om vem som har rätt att använda olika språkliga stilar som exempelvis "förortsslang".

Inlägget Political corrections: Language activism and regimentation among high school youth dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget Political corrections: Language activism and regimentation among high school youth dök först upp på Skolporten.

]]>
Att leda ett normkritiskt projekt för första gångenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/att-leda-ett-normkritiskt-projekt-for-forsta-gangen/ Fri, 17 Sep 2021 13:17:50 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=304990På torsdag är det dags, då startar det normkritiska projekt som jag ska leda på Tröskans förskola. Som processtödjare i normkritik ska jag vägleda och stötta mina kollegor att utveckla sin kompetens inom det valda området kön och genus. Projektet...

Inlägget Att leda ett normkritiskt projekt för första gången dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget Att leda ett normkritiskt projekt för första gången dök först upp på Skolporten.

]]>
Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/barbiebrollop-och-homohundar-barn-och-barndomar-i-relation-till-queerhet-och-heteronormativa-livslinjer/ Mon, 09 Aug 2021 12:49:02 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=301923Hur upprepas, förhandlas och utmanas heteronormativitet och normativa livslinjer av barn? Det är en av frågorna som Lena Sotevik undersöker i sin avhandling.

Inlägget Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget Barbiebröllop och Homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer dök först upp på Skolporten.

]]>
Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenterhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/ar-det-bara-jag-om-sexism-och-rasism-i-lakarutbildningens-vardag-erfarenheter-forklaringar-och-strategier-bland-lakarstudenter/ Wed, 24 Feb 2021 07:49:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=291880Emelie Kristoffersson har forskar om hur föreställningar, värderingar och normer om kön och kulturell bakgrund och etnicitet skapas på läkarutbildningen och integreras i processen att bli och vara läkare.

Inlägget Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter dök först upp på Skolporten.

]]>
Genus och prestation styr idrottsprofilerad skolahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/genus-och-prestation-styr-idrottsprofilerad-skola/ Fri, 29 May 2020 07:58:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=274375Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Inlägget Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola dök först upp på Skolporten.

]]>
På den idrottsprofilerade högstadieskolan är normen glasklar – killar är bättre än tjejer. Marie Larneby belyser starka normativa mönster som kretsar kring prestation och genus.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad idrottslärare och har även en bakgrund i föreningsidrotten där jag har erfarenhet av att navigera runt föreställningar om tjejer som idrottsutövare. Men jag har också sett skillnader beroende på sport. Under en tid som skidlärare såg jag exempelvis betydligt mindre av stereotypa genusnormer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den beskriver och problematiserar normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola och vilka konsekvenser normerna får för eleverna. Jag har följt en årskull elever i årskurs 7–9 som valt fotboll, tennis samt innebandy som tillval. I tennis och fotboll tränade tjejer och killar var för sig medan innebandyträningen var gemensam. Jag har även intervjuat lärare, skolledare samt föreningstränare som arbetade på skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det framträder två normativa mönster, där det ena bygger på en prestations- och tävlingslogik och det andra på föreställningar om genus. Det förstnämnda kretsar kring en självklarhet om att det är roligt att prestera och att vilja tävla. Den här logiken genomsyrar såväl idrottsundervisningen, idrott och hälsa-ämnet som den valda idrotten. Detta är något som både rektor och annan personal väl medvetna om. Antagningen till skolan sker på färdighet och rektorn säger rakt ut att ”eleverna här är bland de bästa i regionen på sin sport”. På skolan tävlar inte eleverna men det pågår likafullt en ständig jämförelse och rangordning om vem som är bäst. Elever som tappar lust och intresset för idrotten och träningen drabbas ofta av skam- och skuldkänslor eftersom de bryter mot den önskvärda normen, ”man ska vilja satsa”. Skador är också en jobbig avvikelse – inte självvalt men får samma konsekvens som om man slutar. – Genusnorm baseras på föreställningen att killar är bättre än tjejer i idrott, både på individ- och gruppnivå. Överlag anses killar vara starkare och snabbare, med hänvisning till skillnader i kropp. Även teknik är något eleverna menar skiljer, även om teknik inte behöver vara kopplat till könstillhörighet. Visserligen erkänns och förväntas tjejer vara duktiga, men en tjej kan ändå aldrig bli lika bra som en kille. Killars sätt att idrotta framställs och upprätthålls därför som normen. – I de olika idrottgrupperna tennis, innebandy, fotboll–tjejer och fotboll–killar uttrycks detta på lite olika sätt. Tennisträningen är köns- och årskursintegrerad och de tennistjejer som deltog i studien menar att de inte tänker i termer av att killar skulle vara bättre än tjejer. Vad som är viktigt är att den du tränar med är på samma nivå – oberoende kön och ålder. Träningen i innebandy är också köns- och årskursintegrerad och här utmanas normen. Killarna uppskattar tjejerna som duktiga och ibland lika duktiga spelare. De här killarna förhandlar normpositionen på ett annat sätt än fotbollskillarna, för att de måste och för att de märker att den övergripande normen inte går att applicera i deras innebandygrupp. – I fotbollsgruppen råder ett helt annat klimat. Här har killarna en förhållandevis nedlåtande attityd gentemot fotbollstjejerna. Detta trots att de inte undervisas tillsammans. Min tolkning är att fotbollskillarna upplever ett hot mot sin normposition eftersom den förhärskande position herrfotboll har i många länder börjar få konkurrens av damfotbollen. Men det handlar även om föreställningar att idrottskillar, särskilt inom lagidrott, ska ta för sig, offra sig för laget och inte spela som en ”kärring”. Fotbollstjejerna är starkt påverkade av den här normen och säger att det är något de har med sig sedan de var små – de jämförs alltid med killar och är väl medvetna om att de anses vara sämre. Samtidigt pekar de på att tjejer inte har samma resurser – varken ekonomiska eller strukturella. Vissa av tjejerna tycks låta den här begränsningen bli ett sätt att legitimera sig som sämre, medan andra vill utmana strukturerna och visa att damfotboll är något att räkna med. Hierarkier och konkurrens inom fotbollsgruppen är hänger också ihop med att många av eleverna, 18 av totalt 22 killar, tränar i samma fotbollslag på fritiden med samma tränare i skolan som i föreningen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna fokuserade så mycket på vad som skiljer tjejer och killar åt jämfört med vad som faktiskt förenar. De hänvisade ofta till biologiska skillnader som förklaring varför killar är bättre än tjejer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla skolor, både grundskola och gymnasiet, som erbjuder idrott som tillval eller har idrottsprofil. Men även idrottsföreningar som samarbetar med skolor genom att leda undervisningen. Susanne Sawander

Inlägget Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola dök först upp på Skolporten.

]]>
När idrottens tävlan och normer präglar högstadiethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/nar-idrottens-tavlan-och-normer-praglar-hogstadiet-2/ Thu, 28 May 2020 06:55:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=274284Prestation, tävlan, jämförelse och en norm som säger att killar är bättre än tjejer. Det fann idrottsvetaren Marie Larneby när hon följde en årskull elever genom hela högstadiet på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Inlägget När idrottens tävlan och normer präglar högstadiet dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget När idrottens tävlan och normer präglar högstadiet dök först upp på Skolporten.

]]>
Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskolahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/vi-och-de-andra-om-idrott-genus-och-normer-pa-en-idrottsprofilerad-hogstadieskola/ Mon, 11 May 2020 11:45:34 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=273196I sin avhandling beskriver och problematiserar Marie Larneby normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Inlägget Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola dök först upp på Skolporten.

]]>
Gör upp med machonormenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/gor-upp-med-machonormen/ Wed, 01 Apr 2020 08:16:24 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=268305Machokulturen är skadlig för både samhälle och individ, anser journalisten Atilla Yoldas som reder ut normen i en ny bok.

Inlägget Gör upp med machonormen dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget Gör upp med machonormen dök först upp på Skolporten.

]]>
Utmana lekmönsterhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/utmana-lekmonster-2/ Fri, 20 Mar 2020 15:28:02 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=267385Varför finns det flicklekar och pojklekar? Även om den femåriga flickan sitter i baksätet när hennes mamma kör bilen är det hennes treåriga bror bredvid henne som håller en leksaksbil i handen och som tillsammans med andra pojkar leker Blixten...

Inlägget Utmana lekmönster dök först upp på Skolporten.

]]>
Inlägget Utmana lekmönster dök först upp på Skolporten.

]]>