Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 22 Aug 2023 10:56:49 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0Daily report cards can decrease disruptions for children with ADHDhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/daily-report-cards-can-decrease-disruptions-for-children-with-adhd/ Tue, 22 Aug 2023 10:56:49 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=355005Students with ADHD who get a daily report card had 4.5 fewer rule violations per 30-minute class than those without one, one study found.

Inlägget Daily report cards can decrease disruptions for children with ADHD dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Daily report cards can decrease disruptions for children with ADHD dök först upp på Skolporten.

]]>Ökande antal unga med psykiatriska diagnoser avbryter skolgångenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/okande-antal-unga-med-psykiatriska-diagnoser-avbryter-skolgangen-forskare-siffrorna-alarmerande-med-tanke-pa-halsoriskerna/ Wed, 09 Aug 2023 08:17:28 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=354332Forskning vid Åbo universitet visar att elever med psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser i större utsträckning än övriga elever avbryter skolgången.

Inlägget Ökande antal unga med psykiatriska diagnoser avbryter skolgången dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ökande antal unga med psykiatriska diagnoser avbryter skolgången dök först upp på Skolporten.

]]>Visualisation to support children with attention-deficit/hyperactivity disorder learning to solve mathematical word problems: A randomised controlled trialhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/visualisation-to-support-children-with-attention-deficit-hyperactivity-disorder-learning-to-solve-mathematical-word-problems-a-randomised-controlled-trial/ Tue, 13 Jun 2023 12:38:40 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_journals&p=353169This randomised controlled trial experimental study compared the effectiveness of using two different types of visualisation – self-constructed visualisation (SCV) and passively received visualisation (PRV) – to help children with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) solve mathematical word problems.

Inlägget Visualisation to support children with attention-deficit/hyperactivity disorder learning to solve mathematical word problems: A randomised controlled trial dök först upp på Skolporten.

]]>self-constructed visualisation (SCV) and passively received visualisation (PRV) – to help children with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) solve mathematical word problems. While SCV refers to drawings that children create to help solve given word problems, PRV refers to pre-made images that accompany word problems. Twenty children with ADHD in Kuwait, aged nine to 11 years, were randomly assigned to either the SCV or PRV group, where they were taught to use either SCV or PRV to solve word problems across 20 daily one-to-one sessions. The results showed that regardless of the visualisation type, children’s word problem-solving ability significantly improved. Children with ADHD should thus be encouraged to use visualisation to help make the word problem-solving process more accessible to them. Författare: Fatemah Almuwaiziri, Natthapoj Vincent Trakulphadetkrai och Timothy WilliamsVisualisation to support children with attention-deficit/hyperactivity disorder learning to solve mathematical word problems: A randomised controlled trialBritish Journal of Special Education  

Inlägget Visualisation to support children with attention-deficit/hyperactivity disorder learning to solve mathematical word problems: A randomised controlled trial dök först upp på Skolporten.

]]>Skolan bidrar till diagnoserhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/skolan-bidrar-till-diagnoser/ Fri, 03 Feb 2023 14:33:05 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=342668Kärnan i lärarens ledarskap är rutiner, regler, relationer – och ämneskunskaper. Det säger forskaren Martin Karlberg, som själv har jobbat som lärare i åtta år. ”Mitt största misstag var att jag nöjde mig med att vissa elever inte störde andra....

Inlägget Skolan bidrar till diagnoser dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Skolan bidrar till diagnoser dök först upp på Skolporten.

]]>Positiv effekt av egne klasser for elever med autismehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/positiv-effekt-av-egne-klasser-for-elever-med-autisme/ Thu, 19 Jan 2023 12:06:24 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=341476Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Inlägget Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme dök först upp på Skolporten.

]]>Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Inlägget Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme dök först upp på Skolporten.

]]>”Vi overmedisinerer de yngste barna i klassen”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/vi-overmedisinerer-de-yngste-barna-i-klassen/ Thu, 24 Nov 2022 10:02:15 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=337531De yngste barna i skoleklassen får nesten dobbelt så ofte en ADHD-diagnose sammenlignet med de eldste. Mest utbredt er bruken av ADHD-medisin blant barn som ble født for tidlig.

Inlägget ”Vi overmedisinerer de yngste barna i klassen” dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget ”Vi overmedisinerer de yngste barna i klassen” dök först upp på Skolporten.

]]>Barn født sent på året hadde 80 prosent høyere risiko for å bruke ADHD-medisinhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/barn-fodt-sent-pa-aret-hadde-80-prosent-hoyere-risiko-for-a-bruke-adhd-medisin/ Thu, 24 Nov 2022 09:59:55 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=337529Barnelege og forsker frykter vi overmedisinerer de yngste i klasserommet.

Inlägget Barn født sent på året hadde 80 prosent høyere risiko for å bruke ADHD-medisin dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Barn født sent på året hadde 80 prosent høyere risiko for å bruke ADHD-medisin dök först upp på Skolporten.

]]>”Inkludering inte alltid bäst”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/inkludering-inte-alltid-bast/ Wed, 02 Nov 2022 13:31:04 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=335652Många barn med neuropsykiatriska diagnoser mår dåligt i skolan och har hög frånvaro. ”Ska föräldrarna bära dem till skolan för att tillgodose skolplikten?” frågar sig utbildningssociologen Emma Laurin. ”Nej, i stället måste skolan värna de varma relationer barnen trots allt...

Inlägget ”Inkludering inte alltid bäst” dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget ”Inkludering inte alltid bäst” dök först upp på Skolporten.

]]>Störande ljud stort problem för personer med adhdhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/storande-ljud-stort-problem-for-personer-med-adhd/ Tue, 04 Oct 2022 14:08:47 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=333076Personer med adhd har svårare att filtrera bort störande ljud. Både personerna själva och personer som möter dem kan använda strategier, val och tekniska hjälpmedel så att dessa problem blir mindre. (s.3-4)

Inlägget Störande ljud stort problem för personer med adhd dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Störande ljud stort problem för personer med adhd dök först upp på Skolporten.

]]>6 strategies to help neurodiverse students fully engage in classhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/6-strategies-to-help-neurodiverse-students-fully-engage-in-class/ Fri, 30 Sep 2022 13:41:35 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=332775Every classroom has neurodiverse students, and these tips from a neurodiverse teacher can guide them to feel focused and ready to learn.

Inlägget 6 strategies to help neurodiverse students fully engage in class dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget 6 strategies to help neurodiverse students fully engage in class dök först upp på Skolporten.

]]>Lärare behöver mer kunskap om elever med NPFhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/larare-behover-mer-kunskap-om-elever-med-npf/ Tue, 05 Jul 2022 07:12:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328736Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Inlägget Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF dök först upp på Skolporten.

]]>Lärare behöver mer kunskap om inkludering av elever med NPF. Det konstaterar Emma Leifler som forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och specialpedagog i grunden och har i den rollen ofta funderat över vad i lärmiljön som gör att det fungerar bra eller mindre bra för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag upplevde att elever med större behov ökade, därför ville jag veta mer om hur undervisning och miljö kan anpassas på bästa sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om praktisk inkludering – hur det ser ut i praktiken för elever med NPF och vad som går att göra för att öka inkluderingen. Avhandlingen bygger delvis på en intervention i syfte att stärka lärares inkluderingskompetens genom anpassningar i klassrummet. Konkret har lärare från tre skolor under en termin arbetat med professionsutvecklingsmodellen Lesson Study. Vidare har jag genom intervjuer med lärare, skolledare och elever undersökt upplevelse och effekt av social färdighetsträning för elever med NPF. – Avhandlingen undersöker också styrkor och svagheter i lärmiljön för elever med NPF. I den här studien görs jämförelser mellan hur elever (från högstadiet och uppåt), föräldrar samt lärare skattar lärmiljön och hur inkluderande de tycker att lärmiljön är. Avhandlingen rymmer även en forskningsöversikt om anpassning av lärmiljön för elever med autism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste övergripande resultatet är att den psykosociala miljön kommer i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Samtidigt kan den psykosociala miljön stärkas med insatser som exempelvis med social färdighetsträning eller stärkt lärarförmåga för att upptäcka och förebygga för sociala utmaningar för elever med NPF. – Interventionen med lärarna som arbetade med Lesson Study visar att även kortare insatser som denna på en termin, ger goda resultat. Här fick lärarna med sig en bredare repertoar att arbeta med för att stärka inkluderingen av elever med NPF. Det kan handla om att differentiera undervisningen mer eller enkla saker som att förse de här eleverna med steg-för-steg-guider. – Ett annat viktigt resultat är att den generella kompetensen om NPF hos lärare behöver stärkas. Resultaten visar att lärare ofta tror att de gör anpassningar för att underlätta för elever med NPF, men enligt elever och föräldrar sker inte detta. Det kan vara till synes enkla vardagssaker som att förbereda eleverna för exempelvis grupparbeten eller att gå till matsalen. Lärare i de lägre årskurserna är bättre på det här medan lärare i de äldre årskurserna och gymnasieskolan inte alltid tänker på detta. I avhandlingen belyser jag även vikten av fler interventioner och riktade insatser som är explicit utformade för att stärka och förbättra inkludering för elever med NPF.

Vad överraskade dig?

– Främst att den psykosociala miljön inte får mer uppmärksamhet, särskilt bland äldre elever. Det tas nästan tar för givet att allt ska fungera, trots att man vet om vilka sociala svårigheter elever med NPF kan ha. Det förvånade mig också att lärare uttrycker att de vill stärka sin kompetens, men att de sällan får utrymme för detta. Kompetensutveckling riktat mot NPF är mer vanligt för speciallärare och specialpedagoger, men för inkludering i praktiken och en likvärdig skola behövs kompetensen bland all skolpersonal.

Vem har nytta av dina resultat?

– De flesta som arbetar i skolan, hela professionskedjan, från lärare till rektorer. Visserligen har några av studierna mer fokus på de äldre eleverna, men jag tror att resultaten är intressanta oavsett årskurs man undervisar i. Jag hoppas även att de som fattar beslut kring skolan och hur den ska utformas, var man behöver lägga tid och resurser, kan ha nytta av resultaten. Susanne Sawander

Inlägget Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF dök först upp på Skolporten.

]]>Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kompetensutveckling-viktiga-faktorer-for-larare-i-grundsarskolan/ Tue, 21 Jun 2022 14:31:51 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328169Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Inlägget Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av olika faktorer. Kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning är två sådana faktorer, visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket i grundsärskolan, framför allt med elever som förutom intellektuell funktionsnedsättning även har autism. Ibland kallas autism för en gåta och jag tycker att det är spännande och utmanande att fundera över hur man kan hitta lösningar i undervisningen och i mötet med eleverna. Jag gick från praktiker till forskare och det var nyfikenhet som gjorde att jag i forskarskolan fokuserade på lärarnas professionsutveckling. Hur gör man som lärare för att utvecklas?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker hur lärares kompetensutveckling kan bidra till elevers möjligheter till aktivt deltagande i undervisningen i grundsärskolan. Det handlar alltså om lärarens professionella utveckling och om hur lärare kan utveckla sitt arbete tillsammans med forskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat sex faktorer som är viktiga, bland annat att lärare behöver kunna få distans till sin egen undervisning. Vi arbetade bland annat med videobaserad granskning och observationsprotokoll. Men jag är medveten om att lärare har många bördor, och därför är det viktigt att även rektorer och administratörer skapar möjlighet för lärarna att lägga tid på utvecklingsarbetet. De sex faktorerna är i korthet:
  • Kollaborativt arbete – lärarna delar sina erfarenheter av eleverna och deras kunnande med varandra.
  • Tydligt och avgränsat fokus på elevernas undervisningsdelaktighet i utvecklingsarbetet.
  • Distansering till den egna undervisningsverksamheten genom kollegial, videobaserad kritisk granskning av densamma.
  • Strukturerade observationer och analyser av hur lektionsaktiviteterna påverkar elevernas lärande.
  • Förändrad uppmärksamhet, från att uppmärksamma elevbeteenden, till att identifiera behov, utveckling och lärande.
  • Kontinuitet i utvecklingsarbetet över tid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev positivt överraskad att det fanns ett så stort intresse hos lärare att vara med i processen. Det kan vara utmanande och lite självutlämnande att bli videofilmad och titta på resultatet utifrån ett granskningsprotokoll. Lärarna tyckte generellt att det var roligt att vara med.

Vilka har nytta av resultatet?

– Generellt är den här elevgruppen underbeforskad, och när det gäller praktikutvecklande ansatser som specifikt riktar sig mot att utveckla undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning finns det sparsamt med forskning. Learning och lesson study i grundsärskolan är något nytt och här hoppas jag att även andra forskare ska vilja ta vid och fortsätta. Sen hoppas jag förstås att lärare och rektorer i grundsärskolan ska vilja läsa, och även lärare från andra skolformer som vill utveckla sin undervisning. De sex faktorerna är intressanta för alla som är intresserade av professionsutveckling med fokus på elevers lärande och undervisningsdelaktighet. Susanne Rydell Foto: Jens C Hilner

Inlägget Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan dök först upp på Skolporten.

]]>