I en transspråkande undervisning använder både lärare och elever alla tillgängliga språkliga resurser, såsom första- och andraspråk, bildspråk, gester, kroppsspråk och digitala hjälpmedel. Alltså hela sin språkliga repertoar för att underlätta meningsskapande. I NO-undervisning har detta visat sig öka flerspråkiga elevers möjligheter till kunskapsutveckling.
Teresa Elkin Postila har i sin avhandling undersökt former och metoder för engagemang och medverkan hos förskolebarn i samhälleliga och naturvetenskapliga miljöfrågor.
Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Detta är i många fall ett för förskolor relativt nytt område att arbeta med.
Kan en förskoleelev göra en hypotes? Ja, varför inte? Fyra förskolor deltar nu i ett pilotprojekt där förskolebarn får arbeta med laborativa material från NTA-lådor.
Weekly sessions with primary school-aged children can have a positive impact at challenging stereotypical views of scientists, according to new research from Northumbria University.
Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.
Denna systematiska översikt avser att bidra till utvecklingen av kunskaper om undervisning i naturvetenskap i förskolan hos förskollärare och övrig personal i arbetslaget. (pdf).
Syftet med projektet är att sammanställa forskning om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) i undervisningen. Sammanställningen planeras att göras i form av en systematisk kartläggning.
Hur används vardagsuttryck och naturvetenskapliga termer i elevernas beskrivningar av näringsupptag? Det är en av frågorna som Alma Jahic Pettersson undersöker i sin avhandling.