I sin avhandling har Tobias Fredlund fokuserat på studenters användande av semiotiska resurser i undervisningsmiljöer som präglas av interaktivt deltagande.

Miranda Rockséns avhandling undersöker hur dialogiska teorier för kommunikation kan användas för att förstå den speciella kommunikation som kännetecknar undervisning och lärande om naturvetenskap.

Men ett övergripande fokus på naturvetenskapsämnenas didaktik och förskoledidaktik undersöker Cecilia Caiman bland annat barns möjligheter att själva driva frågor som berör miljö och hållbarhet.

Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Ungdomar har ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. I sin avhandling undersöker och ifrågasätter Karolina Broman den negativa bilden av kemiämnet genom att studera gymnasieelevers syn på kemi.

Pisa-mätningen gynnar de högpresterande eleverna, medan de svagpresterande eleverna hamnar en negativ spiral, där de ständigt misslyckas på testerna. Det visar Margareta Serders avhandling.

Hur kan undervisning hjälpa elever att utveckla ett intresse för naturvetenskap? Det har Per Anderhag undersökt i sin avhandling.

I en ny studie diskuteras hur mobil teknik kan stödja elevers lärande i utomhussammanhang. Jalal Nouri för också en kritisk diskussion kring införandet av mobil teknik i undervisningen.

Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.

Det är en i grunden praktisk kunskap att förstå och att använda matematik, visar Anette Jahnke i sin avhandling om skolans matematikbildning.