Myndigheter-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 05 Jul 2023 09:02:00 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/juridiken-och-skolan-komplext-och-motsagelsefullt/ Wed, 05 Jul 2023 09:02:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=354061Kan lagar som ska skydda elever från kränkningar samtidigt innebära att lärare undviker svåra diskussioner i klassrummet? Maria Rosén har i sin avhandling undersökt juridikens plats i skolan.

Inlägget Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullt dök först upp på Skolporten.

]]>Riskerar lagen som ska skydda elever från kränkningar att svåra diskussioner undviks i klassrummet? Maria Rosén belyser i sin avhandling juridikens allt större plats i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är magister i pedagogik och har tidigare arbetat med barn- och elevskyddslagen, både inom akademin, vid Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen och som läromedelsförfattare. Lagen som infördes 2006, innebär förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. I mitt arbete såg jag även att lagen medförde en enorm byråkrati i skolans vardag, vilket tycktes skymma sikten för frågor om demokrati och barns och elevers tillvaro i förskolan och skolan. Det väckte mitt intresse kring juridikens plats i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en teoretisk avhandling där jag utifrån olika perspektiv undersöker och problematiserar juridifieringen, här i form av lagstiftningen mot diskriminering och kränkande behandling, i skolan och samhället i stort. Det jag riktat riktat intresset mot är skolan som en plats för demokrati och den inneboende ambivalens som en demokratisering av skolan genom juridifiering rymmer. Å ena sidan är det självklart att ingen ska diskrimineras eller kränkas. Å andra sidan, vilka konsekvenser får det när juridiken blir alltmer styrande? I avhandlingen undersöker jag den här dubbelheten, men också bakgrunden till att lagen infördes, vilka problem den förväntades lösa och förhoppningarna om vad den skulle bidra med.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De brännande frågorna som avhandlingen kretsar kring är vilka problem som juridiken är tänkt att lösa i skolan. Finns det tillfällen där lagen motverkar sitt syfte? Vad händer i ett klassrum där fokus ligger på att ingen får kränka? Finns det risk att lärare undviker värdefulla – och svåra – diskussioner och samtal? I avhandlingen växlar jag perspektiv, vrider och vänder på när juridiken kan fungera möjliggörande och demokratiserande och hur den på motsvarande sätt kan bli omöjliggörande och utmanande för demokratiserande processer skolan. – Resultaten belyser en individualiseringsprocess som sker såväl i skolan som i övriga samhället. Skolans tidigare starka värdegrund kring kollektivet, möten och samtal förskjuts över tid mot liberala idéer där rättssäkerhet och individens rätt blir alltmer framträdande. Fram växer en rättspositivism, det vill säga en idé om att lagar kan lösa det mesta, inte bara i skolan utan i hela samhället. Intressant är att det här synsättet ifrågasätts av liberalerna själva som bara för några år sedan ville skrota Barn- och elevombudet (BEO), då partiet menade att de hade fått ett negativt inflytande i skolan. – Detta kan vara ett tecken på att vi idag börjar förstå vad juridifieringen kan få för konsekvenser både i skola och samhälle. Mer juridik och individfokus förändrar vår syn på oss själva och andra och hur vi ser på relationer. Allt hänger ihop. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en mer kvalificerad förståelse för de här processerna och till en nyansering av diskussionen om juridifiering. – I de politiska argument som ligger till grund för lagstiftningen hänvisar svenska politiker till ett EU-direktiv om diskriminering men också till uppfattningen om att den svenska skolan har problem med just diskriminering och kränkningar. Med barn- och elevskyddslagen erbjöds en lösning som innebar ett nytt sätt att förstå och förhålla sig till kränkningar och elevers tillvaro i skolan. Detta innebar samtidigt en förskjutning av skolans demokratiuppdrag, utifrån ett antagande om att skolan inte mäktade med uppdraget.

Vad överraskade dig?

– I den empiriska studien där jag analyserat politiska dokument som ligger till grund för att barn- och elevskyddslagen infördes i skolan, framförs EU:s direktiv som det främsta skälet. Men faktum är att Sverige valde att gå långt mycket längre än vad EU krävde. Direktivens huvudsakliga tillämpningsområde var framför allt arbetslivet. Exempelvis omfattades förskolan av barn- och elevskyddslagen utan någon utredning över huvud taget.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver andra forskare hoppas jag att såväl lärare som skolledare och så kallade ”policymakers”, det vill säga tjänstemän och politiker inom skolan kan ha det. Min intention är att resultaten kan bidra till reflektion och diskussioner kring hur, när och varför, och med vilka konsekvenser juridiken används. Susanne Sawander

Inlägget Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullt dök först upp på Skolporten.

]]>Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/sa-paverkar-den-statliga-skarpta-tillsynen-styrningen-av-skolan/ Mon, 20 Jun 2022 13:50:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328022Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Inlägget Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan, och det påverkar både rektorns och huvudmannens ledning av verksamheten. Det visar Håkan Eilards forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har jobbat med och i skolan under större delen av mitt yrkesverksamma liv, och det som min avhandling handlar om har jag sett både i rollen som rektor, och i rollen som inspektör. Jag var nyfiken på vilka verkningar idéerna, att sanktioner skulle göra tillsynen mer kraftfull, fick för rektorn och styrningen.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015. Jag har undersökt införandet av tre olika sanktionsverktyg, och hur de har påverkat tre olika skolor som blivit förelagda med dem. Jag har ställt mig frågan hur den här formen av tillsyn och användningen av sanktioner har inverkat på rektorns och huvudmannens ledning av verksamheten. Jag har intervjuat rektorer och skolchefer på skolorna, studerat all dokumentation som finns kring inspektionerna och försökt sätta mig in i vad som hände på skolorna när de olika sanktionerna användes. − De tre olika sanktionerna är variationer på sanktioner som funnits tidigare. Den första sanktionen är obligatoriskt vitesföreläggande. Den andra sanktionen handlar om att Skolinspektionen också får lov att uttala sig om hur en skola använder sig av sina lärarresurser om de upptäcker brister. Den tredje sanktionen har funnits länge och heter statliga åtgärder för rättelse. Den innebär att staten i ett skarpt läge ska kunna gå in och besluta om vad som måste göras på skolan i huvudmannens ställe, om en huvudman inte gör det som den ska göra, eller om verksamheten är vanskött. Det man gjorde år 2019 var att man beslutade att den här sanktionen ska användas, den ska inte bara finnas som ett hot.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att det hände väldigt olika saker på de tre skolorna när man använde sanktioner, och det beror väldigt mycket på sammanhang och på skolornas historia, vilket är ett intressant resultat i sig. Ett generellt resultat är att det uppstår en rätt så dramatisk situation på skolorna när sanktionerna används. Det blir ofta mycket bevakning av massmedia, och det finns ett stort behov hos skolorna att försvara sig och börja leta efter syndabockar, och det uppstår ofta en diskussion om ansvarsutkrävande. − Det här sättet att konstruera tillsyn och sanktioner, i kombination med Skolinspektionens anmälningstillsyn, innebär ett nytt sätt att styra skolan. I början av 90-talet byggde skolans styrning mycket på ett gemensamt ansvar mellan stat och huvudmän, och en gemensam förståelse av de olika ansvarsnivåerna. Den idén är helt borta, det är en helt annan styrningslogik idag som handlar om att staten, genom Skolinspektionen, kan beordra fram konkreta åtgärder som ska göras och att huvudmännen i sin tur väljer lite olika strategier som svar på det. − Sammantaget kan man säga att rektorns handlingsutrymme förändras när en sanktion dimper ner på skolan. Ibland blir handlingsutrymmet mycket större, men ibland är det precis tvärtom, och man kanske till och med avsätter rektorn och utser ny ledning på olika nivåer i organisationen. I många fall agerar man utifrån vad massmedia skriver och vad det externa trycket begär av skolans huvudman, i stället för det som skolans ”inre liv” begär, eller kanske borde begära, av huvudmannen. Mina resultat visar att huvudmännen inrättar sig och spelar med i det här spelet. I vissa fall sitter de still i båten och väntar på vad Skolinspektionen ska säga, och gör det som påbjuds, i stället för att träda fram och ta ansvar själva. Det förändrar hela styrningen av skolan.

Vad överraskade dig?

− I mitt material finns det exempel på rättstvister mellan Skolinspektionen och enskilda huvudmän. I ett fall underkände Högsta förvaltningsdomstolen ett vitesföreläggande som Skolinspektionen hade utfärdat, eftersom skollagstiftningen inte håller för att använda vitesverktyget på det sättet. Sedan dess har Skolinspektionen inte kunnat använda vitesförelägganden på det sättet, utan i stället föreslagit förändringar som innebär att skollagen ska detaljregleras mer. Det inträffade under mitt pågående arbete med avhandlingen och det överraskade mig lite.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag tänker naturligtvis på eleverna i första hand, men det kanske inte är de som kommer att läsa min avhandling. Men jag hoppas att myndigheter och andra aktörer på den nivån och politiker gör det. Åsa Lasson

Inlägget Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Storföretag påverkade införandet av programmering i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/storforetag-paverkade-inforandet-av-programmering-i-skolan/ Thu, 09 Dec 2021 15:06:17 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=311997Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Inlägget Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Privata storföretag och andra externa aktörer var mycket aktiva och påverkade processen med att införa programmering i den svenska läroplanen. Det visar Anthemis Raptopoulous avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I början var mitt projekt inriktat på digitala spel och lärande. När jag gjorde min pilotstudie, några månader innan regeringen tillkännagav införandet av programmering i skolan, insåg jag att alla diskussioner handlade om programmering. Ju mer jag undersökte implementeringen av programmering i skolan, desto mer märkte jag av den starka närvaron av privata aktörer. Så jag bestämde mig för att titta närmare på hur det gick till när programmering kom in i den svenska läroplanen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Målet med avhandlingen var att bättre förstå den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen. Vilka aktörer som var involverade samt hur de politiska argumenten utformades och fördes fram. Jag försökte ta reda på svaret på frågorna vem, vad, när och hur programmering kom upp på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen. Avhandlingen utreder vilka som spelade en roll i utformningen av den politiska agendan för programmering, och hur denna agenda främjades och spreds i nationella och internationella politiska texter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att processerna som ledde till att programmering infördes i skolor påverkats av ett stort antal aktörer: statliga och mellanstatliga myndigheter, nationella och multinationella företag samt ideella organisationer och utbildningsinstitutioner. De externa aktörerna både påverkade och deltog i de beslutsfattande processerna. De bildade allianser med varandra och skapade en lobby för att introducera programmering i skolan. Genom de externa aktörerna och deras allianser spreds beslutet för programmering på många olika arenor. Det var en mycket komplex, dynamisk och snabb process. Men det som är mest intressant är hur många aktörer det var som blev involverade.

Vad överraskade dig?

– Först och främst var det överraskande att implementeringen gick så snabbt, allt hände på tre år. Men jag blev också överraskad över hur många externa aktörer, speciellt privata aktörer och storföretag som Microsoft, Spotify och Ericsson, som var aktiva i att implementera programmering i svenska skolor. De spelade en central roll i processen. Att det var möjligt är kopplat till att det svenska utbildningssystemet är väldigt decentraliserat, och att det därför är lättare för externa aktörer att gå in och påverka processer. Närvaron av privata aktörer i skolan är inte konstigt i sig, de har länge velat introducera teknologi i skolan, men det var överraskande att de var så oproportionerligt många.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är en kritisk reflektion över hur programmering infördes i skolan, och resultaten är mest intressanta för forskarvärlden och för de som arbetar på policynivå. Men jag hoppas att lärare och skolpersonal också tycker att det är intressant att få veta hur det gick till när programmering infördes i skolan. Åsa Lasson Foto: Clément Morin

Inlägget Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>En skola på vetenskaplig grund?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/en-skola-pa-vetenskaplig-grund-2/ Wed, 28 Oct 2020 09:11:37 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=282854Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Inlägget En skola på vetenskaplig grund? dök först upp på Skolporten.

]]>
Illustration: Rickard Grönkvist
Den vetenskapliga grunden i skolan har varit en het potatis länge, men fortfarande är forskarna inte överens om varken vad den innebär eller på vems ansvar den ska ligga. FÖR LITE STÖD från huvudmännen. Otydlig ansvarsfördelning på skolorna. Avsaknad av ett kritiskt förhållningssätt. Så såg det ut på många håll när Skolinspektionen förra året granskade arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på 30 grundskolor och deras huvudmän. Granskningen skedde mot bakgrund av kravet på att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som infördes i skollagen redan 2010. Inte undra på att Skolinspektionen manade till skärpning – särskilt i fråga om lärarnas möjligheter att inhämta och värdera forskning. Men Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, tycker att det är fel att peka ut lärarna som bärare av problemet. I stället vill hon att vi ska flytta fokus till en kollegial utveckling av undervisningen i form av framtagande av undervisningsutvecklande forskning. – När man säger att lärarna måste bli bättre på att ta till sig forskning så missar man att vi ofta saknar den forskning som behövs för att kunna bedriva kvalificerad undervisning i olika ämnen och för olika elevgrupper. Det är ett forskningsområde som ännu är väldigt outvecklat, säger hon. Det var också en av slutsatserna i Skolkommissionens slutbetänkande från 2017, som konstaterade att för lite skolforskning svarade mot lärarnas och rektorernas praktiska behov. För att komma till rätta med problemet föreslogs en ökad samverkan mellan lärosäten och huvudmän. Frågan är bara hur samverkan ska gå till. Inger Eriksson menar att det är avgörande att lärarna får vara med i hela forskningsprocessen och att målet med forskningen är att besvara gemensamma frågor snarare än att forskarna studerar vad lärarna gör ur ett utifrånperspektiv. ANNARS FINNS DET risk för att projekten kantas av motsättningar och att lärarna upplever att de går på kurs i stället för att de aktivt bidrar med sina erfarenheter till forskningen. Det konstaterade Inger Eriksson i en artikel från 2018, där hon jämförde tre praktiknära forskningsprojekt. – Vi måste se lärarna som producenter av kunskap, inte bara som konsumenter. Deras blick behövs för att identifiera de relevanta forskningsfrågorna, men också för att tolka resultaten och omvandla dem till metoder som andra lärare kan ha nytta av, säger Inger Eriksson. Men det behövs också organisatoriska förändringar för att en långsiktig samverkan ska komma till stånd. År 2017 gav regeringen därför Uppsala, Göteborgs, Umeå och Karlstads universitet i uppdrag att utveckla och pröva olika modeller för en sådan samverkan, så kallade ULF-avtal. Camilo von Greiff, direktör för Skolforskningsinstitutet, hoppas att ULF-avtalen ska leda till en mer systematiserad dialog om vilken forskning som behövs för undervisningen i skolan och förskolan och att den forskningen verkligen kommer till stånd. Men han betonar att det ännu är en försöksverksamhet. – Förmodligen behövs det någon form av permanent struktur. Jag tror inte att staten kommer att kunna släppa det här och lita på att de modeller som har etablerats ska finansiera sig själva, utan en fortsättning på ULF-avtalen bygger nog på ett statligt resurstillskott, säger han. Själv menar Camilo von Greiff att en viktig orsak till bristen på praktiknära forskning är att hela det utbildningsvetenskapliga fältet är underfinansierat. Förutom ULF-avtalen och mer resurser till statliga forskningsfinansiärer skulle han också vilja se att en större del av universitetens basanslag gick till praktiknära forskning. I dag hittar Skolforskningsinstitutet, som inrättades år 2015 för att finansiera praktiknära forskning och ta fram systematiska översikter, fortfarande ytterst få svenska studier när de tar fram sina forskningsöversikter – ibland inte en enda. Störst är bristen i andra ämnen än matematik och svenska. – Det är svårt att undervisa på vetenskaplig grund om det inte finns någon vetenskaplig grund att tala om. Problemet går delvis att avhjälpa med sammanställningar av utländska studier, men sådana har alltid sina begränsningar eftersom skolan ser olika ut i olika länder, säger han. SAMTIDIGT HÅLLER Camilo von Greiff med Skolinspektionen om att lärarna behöver få bättre förutsättningar för att inhämta forskning. Hans vision är att Skolforskningsinstitutets skolforskningsportal ska utvecklas till en gemensam ingång, där all ny, svensk praktiknära forskning av hög kvalitet läggs ut. – Även om det är bra med mångfald så tror jag att lärarna och förskollärarna i dag har svårt att navigera i floran av aktörer som sammanställer skolforskning. Många skolor och förskolor har heller inte tillgång till universitetens databaser. Därför ligger det på myndigheterna att tillhandahålla forskning på ett öppet sätt. Han är också bekymrad över Universitetskanslersämbetets utvärderingar av lärarutbildningarna, som indikerar att lärarstudenterna inte alltid får med sig tillräckliga verktyg för att förstå och värdera vetenskaplig kunskap. Det är ett skäl till att Skolforskningsinstitutet under hösten börjar ge ut en serie skrifter om forskningslitteracitet. – JAG TROR ATT lärarkåren behöver vara både nyfiken och kritisk till den forskning som presenteras. Vi vill ge handfasta tips om hur man kan läsa och värdera vetenskapliga artiklar och visa vilka brister och förtjänster som finns hos olika typer av forskningsdesigner, säger Camilo von Greiff. UNIVERSITETSLEKTORN Anette Jahnke vid Göteborgs universitet, som även är anställd på det oberoende forskningsinstitutet Ifous och forskar om den praktiska kunskapens betydelse för skolans utveckling, menar dock att det kan vara kontraproduktivt att ställa för höga krav på att lärarnas dagliga arbete ska ha forskningsanknytning. – Jag tror att det är omöjligt att låta hela utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med de definitioner som Skolverket använder. Lärares och rektorers yrkesskicklighet bygger till stor del på personliga erfarenheter. Om vi fokuserar för mycket på generella rutiner och regler så finns det risk för att deras tysta kunskap hamnar i skymundan. Därför tycker hon att det är problematiskt att Skolverkets definition av ”vetenskaplig grund” innebär att skolorna ska utföra aktiviteter som att pröva faktakunskaper och söka efter förklaringar i forskningen – inte bara att den vetenskapliga grunden utgörs av forskningsresultat, vilket är den gängse definitionen bland forskare. Skolornas kravbörda blir desto större som Skolverket även tolkar ”beprövad erfarenhet” som något som ska prövas och dokumenteras med vetenskaplig noggrannhet. Det är den synen som fick Skolinspektionen att i sin granskning från 2019 uppmana huvudmännen att skapa bättre strukturer för att pröva lärarnas erfarenheter i stor skala. – Tiden är en begränsande faktor i skolan och kommer att slukas upp av att skapa den typ av beprövad erfarenhet som myndigheterna vill se. Då hinner lärarna ironiskt nog varken delta i praktiknära forskningsprojekt eller reflektera över sin kunskap och undervisning, säger Anette Jahnke. Själv menar hon att det är just reflekterande kollegiala samtal i kombination med varierade och utmanande upplevelser av undervisning som är nyckeln till yrkesskicklighet – något som även betonades i Björn Åstrands statliga utredning om undervisningsskicklighet från 2018. – Lärarna behöver utveckla en säker magkänsla, men för att den ska leda rätt måste den brytas mot kollegor, utvärderingar eller forskningsresultat som ifrågasätter det som de är vana att göra. Det är så man får en djupare förståelse för sin verksamhet, säger Anette Jahnke. Artikeln är ett utdrag ur en längre temaartikel ur Skolportens magasin nr 5/2020. Av Staffan Eng Illustration Rickard Grönkvist
FAKTA/Vetenskaplig grund ”Vetenskaplig grund” definieras inte i skollagen. Enligt Skolverket innebär begreppet att skolorna ska använda kunskap som härrör från vetenskapliga studier samt praktisera ett systematiskt utforskande för att kritiskt kunna granska, pröva och sätta resultat i ett sammanhang. Skolforskningsinstitutet nöjer sig med att konstatera att den vetenskapliga grunden handlar om vad forskningen säger. I en intervju med Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i samma nummer av Skolportens magasin berättar han om ett pågående arbete med definitionen. Skolverket har just släppt en ny kunskapsöversikt i ämnet ”Att ställa frågor och söka svar” som enligt Peter Fredriksson mjukar upp definitionen och visar hur den kan omsättas i handling.
Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober! Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Inlägget En skola på vetenskaplig grund? dök först upp på Skolporten.

]]>Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatserhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/darfor-forbattras-inte-elevresultaten-trots-insatser/ Wed, 27 May 2020 12:26:54 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=274250Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?

Inlägget Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser dök först upp på Skolporten.

]]>Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh vid Göteborgs universitet, fick tillsammans med forskningsinstitutet Ifous i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes. Skolan hade genomfört flera riktade insatser i form av fortbildningar och Samverkan för bästa skola. De hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. – Det har varit ett insatstätt decennium. Många skolhuvudmän har känt sig mer eller mindre tvingade att tacka ja till nationella lyftinsatser. Samtidigt har det i vissa fall saknats en genomgripande analys av vad som brister på den egna skolan, säger Åsa Hirsh, som är docent i pedagogik. Deras studie, Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? En fördjupad nulägesanalys av en gymnasieskola, visar att det fanns ett glapp mellan de yrkesverksammas idealbild av eleverna och de faktiska eleverna på skolan. – De yrkesverksammas syn föreföll över lag vara att det är elevernas ansvar att ta till sig den undervisning som levereras. Eleverna kände att lärarna inte brydde sig om dem och att de hamnade efter direkt. De insatser som behövs måste i större utsträckning utgå ifrån de faktiska eleverna på skolan, visar rapporten. – Varje aktör måste se över sitt eget ansvar för att det blir som det blir på skolan. Vi måste prata om lärarens och elevens ansvar, men också om det ansvar som finns hos skolledning och förvaltning. Särskilt för skolor som denna, där allt inte lyckats så bra, har förvaltningen ett stort ansvar. De måste stödja på många olika sätt och hjälpa skolledningen med att hitta sin egen utveckling, säger Åsa Hirsh. Att ta med elevernas perspektiv i rapporten var viktigt, menar hon. Det gav en heltäckande bild av situationen och innebar också en rejäl tankeställare för de yrkesverksamma på skolan. – Att eleverna uttryckte att de tappat både framtidstro och hopp var svårt för dem att höra. Samtidigt är det modigt av skolledningen att genomföra denna undersökning. När resultatet fått landa ger det en bra grund för ett utvecklingsarbete som verkligen är anpassat till den aktuella skolan. Läs hela rapporten på Ifous.seAv Mats AlmegårdIllustration: Maria Hergueta
Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 3 2020
Skolporten nummer 3/2020 – ute nu!
TEMA: SKOLCHEFENS KOMPLEXA ROLL Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraLäs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Inlägget Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser dök först upp på Skolporten.

]]>Ulf Blossing ny ledamot i Skolinspektionens insynsrådhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/ulf-blossing-ny-ledamot-i-skolinspektionens-insynsrad/ Tue, 07 Apr 2020 07:44:02 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=269128Regeringen har utsett skolforskaren Ulf Blossing till ny ledamot i Skolinspektionens insynsråd. Hans uppgift är att ge råd och stöd till generaldirektören.

Inlägget Ulf Blossing ny ledamot i Skolinspektionens insynsråd dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ulf Blossing ny ledamot i Skolinspektionens insynsråd dök först upp på Skolporten.

]]>Dags att definiera rektors uppdraghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/dags-att-definiera-rektors-uppdrag/ Tue, 04 Feb 2020 16:05:50 +0000https://skolporten.se/?post_type=research&p=262706I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Inlägget Dags att definiera rektors uppdrag dök först upp på Skolporten.

]]>Skolledarförbundet tar nu draghjälp av internationella forskare för att ringa in de viktigaste delarna i skolans ledarskap. I den nya professionsdeklaration som förbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Alma Harris tankar om ett distribuerat ledarskap ligger i linje med förbundets syn, likaså Viviane Robinsons gradering av insatser som har högst effekt när rektor agerar. – Det handlar om att fokusera på elevens lärande och skapa förutsättningar för lärarna att vara professionella, säger Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet. Det är även dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser han. Med deklarationen vill förbundet definiera kärnan i rektorernas uppdrag. När kommunernas ekonomi nu blir mer ansträngd pekar förbundet också på vilka delar av skolans uppdrag som behöver värnas och vad som kan väljas bort om det är nödvändigt. Under hösten har Matz Nilsson rest landet runt för att sprida budskapet i deklarationen till skolledare och politiker – men även för att utsätta den för vetenskaplig prövning. Vid varje tillfälle är en forskare med och ger synpunkter på deklarationens innehåll. – Vi kommer att revidera den efter hand om vi ser att forskningen visar att det behövs, säger Matz Nilsson. Så här långt har han dragit slutsatsen att förbundet behöver vara tydligare med vad det menar med distribuerat ledarskap – vad det innebär i praktiken och hur man kan genomföra det konkret. – Skolan måste organiseras så att rektor kan ge lärarna förutsättningar att leda undervisningen. Förstelärarna är ett utmärkt exempel. De stöttar sina kolleger i hur man jobbar med elevernas resultatutveckling, säger Matz Nilsson. Alma Harris, som är professor vid University of Bath i England, lyfter fram distribuerat ledarskap som ett sätt att bygga upp kollektiv förmåga och kapacitet hos alla medarbetare. Ledarskap som går ut på att chefen fixar allt är ett förlegat synsätt, anser hon. För att stärka rektorerna men också för att påverka politikerna sammanfattar Skolledarförbundet i den nya deklarationen rektorsuppdraget i tre punkter:
  • Organisera skolan så att varje elev klarar sin skolgång framgångsrikt. Skapa möjligheter för lärare och andra medarbetare att utvecklas i sina jobb.
  • Säkerställ att varje elev får den utbildning den har rätt till. Undervisningen ska bedrivas på ett likvärdigt sätt.
  • Skapa en lugn och säker förskola och skola med bra arbetsmiljö och studiero.
Av Torbjörn TenfältIllustration: Maria Hergueta
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nummer 1 2020Omslag Skolporten 1/2020Tema: FÖRSKOLEKLASSEN Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraLäs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Inlägget Dags att definiera rektors uppdrag dök först upp på Skolporten.

]]>Skolforskningsportalenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/skolforskningsportalen/ Thu, 12 Dec 2019 08:03:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=259102Skolforskningsinstitutets nya satsning är Skolforskningsportalen, ett verktyg som gör forskningen tillgänglig. Där kan du upptäcka, utforska och lära dig mer om deras systematiska översikter och andra forskningssammanställningar.

Inlägget Skolforskningsportalen dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Skolforskningsportalen dök först upp på Skolporten.

]]>Engelska är språkidealet inom högre utbildninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/engelska-ar-sprakidealet-inom-hogre-utbildning/ Thu, 05 Dec 2019 08:55:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=258451Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Inlägget Engelska är språkidealet inom högre utbildning dök först upp på Skolporten.

]]>Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning idag, bortsett från när det gäller engelska. De nationella minoritetsspråken och stora invandrarspråk lyser också med sin frånvaro i olika språkpolicys för högre utbildning. Det visar Susanne Strömberg Jämsvis avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det hänger bland annat ihop med min bakgrund som lärare i svenska som andraspråk. Idag jobbar jag på högskolan med pedagogisk utveckling av personal. Jag började notera att allt fler lärare efterfrågade kurser i engelska när de själva skulle hålla i kurser för studenter på engelska. Då kom jag att intressera mig för policynivån. Jag insåg att det saknades en sammanhållen studie kring just policy och på hur man ser på, och förstår språk, och vilka intressen som ligger bakom det sättet vi ser på och förstår språk inom högre utbildning idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vilka intressen, utgångspunkter, antaganden och förgivettaganden som ligger bakom de sätt vi förstår och resonerar om språk inom högre utbildning på nationell nivå. Jag har gått tillbaka och undersökt detta från 70-talet. – Inom högre utbildning hamnar språkfrågor ofta inom internationalisering. Men jag har tänkt att det finns flera områden inom högre utbildning som påverkas av språk. Så jag har även tittat på breddad rekrytering, eller det som numera heter breddat deltagande, och på de reformtexter som kom på det området i början av 2000-talet. Jag har också tittat på svensk språklagstiftning, för att se vilka antagen, utgångspunkter och intressen som har legat bakom språklagstiftningen i relation till högre utbildning. Jag har kunnat följa en del diskurser och hur de har förändrats över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett intressant resultat handlar om vår förändrade syn på engelska och flerspråkighet, och på hur flerspråkighet värderas. På 70-talet fanns det en ambition och en idé om flerspråkighet som något relevant och värdefullt för högre utbildning, och det kopplades till solidaritet och världsansvar. Men när vi kommer fram till 2000-talet finns det tankesättet inte längre kvar. I stället har vi enbart en idé om att engelska räcker och att engelska är liktydigt med internationalisering. – De starkaste diskurserna kring engelskspråkighet utgår från ekonomiska intressen, utifrån en marknadslogik där utbildning är en del av en större marknad. Så det har blivit ett väldigt stort diskursskifte, det hade man inte kunnat se om man inte hade gått tillbaka till 70-talet. Det är ett viktigt resultat i avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– En sak som överraskade mig och som blev tydligt i mina analyser, är hur tyst det är inom högre utbildning vad gäller flerspråkighet. Då tänker jag till exempel på våra nationella minoritetsspråk samt stora invandrarspråk. De finns inte med i någon språkpolicy för högre utbildning. Man hade kunnat tänka sig att en språkpolicy i högre utbildning skulle kunna vara lite proaktiv. Men det kanske hänger ihop med de starka ekonomiska diskurserna som ofta har tolkningsföreträde i många utbildningssammanhang. Det kan jag i alla fall se i min avhandling. Det var lite överraskande med den tystnaden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Policyskapare som jobbar med strategier inom högre utbildning, men också lärare i högre utbildning. När man har fullt upp med att planera för nästa föreläsning eller nästa undervisningsmoment hinner man ofta inte reflektera över vad det är för sammanhang som man befinner sig i, eller vad det är som styr utan att man egentligen tänker på det. Åsa Lasson

Inlägget Engelska är språkidealet inom högre utbildning dök först upp på Skolporten.

]]>Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinionhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/kommunalt-utbildningsledarskap-att-mediera-mellan-politik-och-medborgaropinion/ Mon, 11 Nov 2019 10:00:24 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=255741Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Inlägget Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Kommunalt utbildningsledarskap – att mediera mellan politik och medborgaropinion dök först upp på Skolporten.

]]>Skolans omöjliga kompensatoriska uppdraghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/skolans-omojliga-kompensatoriska-uppdrag/ Tue, 05 Nov 2019 06:59:27 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=255139David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Inlägget Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag dök först upp på Skolporten.

]]>Lärare och rektorer ställs allt oftare inför valet att göra det juridiskt rätta eller det pedagogiskt rätta. David Ryffé har utforskat skolans kompensatoriska uppdrag och belyser i sin avhandling ett ängsligt Skolsverige fyllt av regelverk och krockande normer.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är journalist i grunden och har tidigare arbetat på Uppdrag granskning vid Sveriges Television, ett jobb som förde mig in på juridiken. Som utbildad jurist hamnade jag på Skolinspektionen och senare som juridiskt ombud och medlare för elever, kommuner och friskolor. Efter tre år på myndighet längtade jag tillbaka till akademin och fick möjlighet att ta mig an det här outforskade området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt skolans kompensatoriska uppdrag från tidigt 60-tal och framåt – vad det är, hur det framskrivs och uttrycks i lagar och förordningar och vilka konsekvenser det får. Med det kompensatoriska uppdraget menas skolväsendets skyldighet att med olika medel säkerställa att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven oavsett utgångsposition, exempelvis socioekonomisk bakgrund och funktionsvariationer. Avhandlingens fokus är styrningen av den svenska skolan som exemplifieras genom elevens rätt till särskilt stöd. Min hypotes är att skolan som politisk arena i hög grad handlar om att tillgodose ”allt åt alla”. I avhandlingen belyser jag vilka konsekvenser det får för lärare och skolledare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolans styrning har förändrats från en stark och djupt rotad kollektivistisk utgångspunkt till en individualistisk. Det här har lett till en normkollision i relation till skolans kompensatoriska uppdrag. För vems behov går före, gruppens eller individens, och var går gränsen för när och hur man får särskilja elever? Alla som arbetar i skolan vet att det här är en omöjlig fråga. – Med ett ökat fokus på individ följer också ”rättigheter”. Det handlar här främst om rätten att överklaga, ompröva och anmäla skolans verksamhet. Lärare och skolledare får allt oftare väga in det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta. Frågan är knepig, å ena sidan går det inte att lagstifta kring åtgärder kring en viss elev eller en viss typ av problem. Å andra sidan kan en lärares pedagogiska bedömning om åtgärder kring en enskild elev i efterhand komma att prövas rättsligt. Kontentan är att allt ansvar skjuts över på skolan. Att i lag kräva vad som inte rimligen kan levereras bidrar till ytterligare misstro mot skolan. Trots alla regelverk och ett stort juridiskt ansvar innehåller lärarutbildningen knappt någon juridik, blivande rektorer läser tio poäng i ämnet. Sammantaget har det här resulterat i ett ängsligt Skolsverige. – Jag belyser också hur skolans olika styrningslogiker går på tvärs med varandra. Många hävdar att vi har en mål- och resultatstyrd skola. En målstyrd skola innebär att det finns olika vägar att nå målet. Avhandlingen pekar istället på hur starkt detaljstyrd skolan är, vilket är raka motsatsen till målstyrning. Med ökad detaljstyrning följer också ökad tillsyn. – Mot bakgrund av resultaten, i synnerhet de om skolans motstridiga uppdrag att kompensera både för grupp och individen på samma gång, beskriver jag både pedagogens och rektors roll som ett omöjligt uppdrag, vilket också är titeln på avhandlingen.

Vad överraskade dig?

– Att det finns konflikter på så många olika områden inom skolan. Konflikter har funnits hela tiden men de har intensifierats under de senaste tio åren. Många konflikter kan härledas till den extrema individualiseringen av skolan som fått till följd att det närmast blivit en folksport för vårdnadshavare att klaga på och anmäla skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lagstiftare som jag hoppas får syn på hur det lapptäcke av reformer som präglar skolan har försvagat snarare än stärkt skolan. Jag hoppas också att avhandlingen kan ge lärare och rektorer argument för att påverka den skolpolitiska utvecklingen. Susanne Sawander

Inlägget Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag dök först upp på Skolporten.

]]>Kompetensutveckling behöver vara mer flexibelhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kompetensutveckling-behover-vara-mer-flexibel/ Tue, 29 Oct 2019 15:44:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=254565När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Inlägget Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel dök först upp på Skolporten.

]]>När lokala skolor möter nationell kompetensutveckling uppstår både spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som efterlyser mer flexibilitet i styrda fortutbildningar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i matematik och NO i grundskolan. Därigenom har jag förstås deltagit i en rad olika fortbildningsprogram, både som jag själv valt och insatser som bestämts centralt. När jag senare utbildade mig till speciallärare fick jag även tillfälle att arbeta mer operativt med kompetensutveckling. Det uppdraget väckte frågor, framför allt insåg jag hur komplext det är med fortbildning, både i fråga om att organisera och genomföra, men också utifrån perspektivet att vara mottagare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på totalt fyra skolor med samma huvudman. Syftet med avhandlingen är skapa förståelse och beskriva de samband, eller relationer, som råder mellan den statliga kompetensutvecklingsinsatsen och den lokala fortbildningspraktiken, genom att utforska vad som händer i den kollegiala samtalspraktiken. Matematiklyftet var en nationell insats med fokus på kollegialt lärande som genomfördes i hela landet. Hela 76 procent av samtliga matematiklärare i Sverige har under något läsår deltagit i matematiklyftet. – Under två år följde jag genom observationer och ljudinspelningar 16 kollegiala samtal där cirka 40 matematiklärare var involverade. Under dessa år och ett år efter att matematiklyftet avslutats samlade jag även in individuella reflektioner från lärarna där de berättade om konkreta förändringar de gjort i sin undervisning, nya förhållningssätt de tillägnat sig samt vilka möjligheter och hinder de upplevde i relation till möjlig förändring.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det kan uppstå spänningar när styrd, nationell kompetensutveckling möter de lokala förhållandena. I synnerhet om det redan finns utarbetade strukturer och strategier för hur fortbildning genomförs i den lokala verksamheten. Mina resultat visar hur lärarna försökte anpassa sig efter Matematiklyftets struktur och upplägg, medan de andra gånger valde bort uppgifter eller aktiviteter som de inte upplevde var relevanta eller meningsfulla. Vid ett tillfälle hade lärarna i uppgift att intervjua en elev för att få syn på elevens kunskaper kring ett specifikt innehåll. Lärarna på skolan ansåg att ett bättre sätt vore att observera och lyssna på samtalet när två elever tillsammans löser uppgifter. Även om lärarna kunde argumentera för den här typen av modifieringar var de ändå oroliga för att ”göra fel”. De litade inte alltid på sina egna erfarenheter och kunskaper. – Under det andra läsåret genomförde skolornas huvudman vissa förändringar i syfte att anpassa kompetensutvecklingsinsatsen efter lärarnas önskemål. Men det blev inte heller helt bra, lärarna ville exempelvis inte resa mellan skolorna för de kollegiala träffarna, vilket resulterade att delar av det kollegiala utbytet, som ju var en stor del av matematiklyftet, gick om intet. När man försöker genomföra anpassningar som inte rimmar med strukturen i matematiklyftet, får det konsekvenser för vilka möjligheter som ges för utveckling och lärande. Mina resultat visar att det därmed måste finnas en flexibilitet i sådana styrda kompetensutvecklingsinsatser. – Ytterligare ett intressant resultat är att handledaren inte var avgörande för att de kollegiala samtalen i sig skulle komma till stånd eller för att reflekterande processer kring ett specifikt innehåll skulle ske. En förklaring kan vara att huvudmannen i min studie har lång erfarenhet av kollegialt arbete och en väl utvecklad modell för verksamhetsutveckling. Lärarna var med andra ord vana att diskutera och reflektera och handledaren blev därför inte lika betydelsefull för att hålla igång samtalen.

Vad överraskade dig?

– När jag lyssnade på lärarna samtal slogs jag av att de vid flera tillfällen uttryckte osäkerhet huruvida de gjorde rätt i förhållande till Matematiklyftet. Trots väl underbyggda argument ifrågasatte lärare sin egen professionella kunskap. Ett talande exempel är när flera lärare vid ett kollegialt samtal pratar om att de ”fuskat” när de inte använt sig av matematiklyftets planeringsmallar, trots att de har många tankar om varför de inte fungerar i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med att organisera och genomföra kompetensutveckling, i synnerhet för att öka kunskapen om svårigheter när en modell förväntas att passa alla. Men även lärare, jag tror att många kan känna igen sig i de samtalssekvenser som beskrivs i avhandlingen. Min önskan är att den kan bidra till att öka lärares tillit till sin professionalitet men också till att nyansera begreppet kollegialt lärande och öka kunskapen om hur lärare kan använda kollegiala samtal för att göra varandra bättre. Susanne Sawander

Inlägget Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel dök först upp på Skolporten.

]]>