För gymnasiets avgångselever finns ett gigantiskt informationsutbud när det gäller deras framtida studie- och karriärsval. Frances Hultgren har sett hur och i vilken grad ungdomarna använder informationen. Något som delvis hänger ihop med deras egna intressen och vilket stöd de har hemifrån.

För många tonårstjejer är musiken en viktig del i hur de formas som individer. Den är ett bollplank för att förhandla om deras egna känslor, och framför allt om känslor som kärlekssorg. Men musikens beskrivningar uttrycker samtidigt vissa genusnormer, menar Ann Werner.

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.

Vad man som barn har med sig hemifrån, i form utbildningstillgångar eller ekonomiska resurser, är avgörande för vad man väljer att läsa på högskolan. Ida Lidegran har sett att för många elitbarn är de höga antagningspoängen till en utbildning minst lika viktiga som utbildningens innehåll.

I ett samhälle som fokuserar på problem måste vi lära eleverna att se det positiva som händer omkring dem. Vi måste också hjälpa dem att se sina egna styrkor, skriver Ulrika Bergmark i sin avhandling.

Gymnasieelever kan bedöma sina egna kunskaper, men de behöver träna på det. Då lär de sig mer och dessutom kan de egna bedömningarna komplettera lärarens, skriver Anne Dragemark Oscarson i sin avhandling.

Idag finns få möjligheter för högskolorna att öka den sociala och etniska mångfalden genom alternativ antagning. Therese Hartmans fallstudie visar att de försök som gjorts inte påverkar undervisningen särskilt mycket eftersom eleverna inte görs delaktiga i kunskapsprocessen.

Pia Skott behandlar i sin avhandling ett aktuellt ämne, problematiken kring det individuella programmet, IV. Hon låter IV-frågan illustrera hur olika nivåer i styrsystemet hänger ihop hur den nationella politiken utformas och möter genomförandet på kommunal nivå.

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Att ha kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan visar Lottie Lofors-Nyblom i sin avhandling. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon.

När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.