Problem med ordföljden vid inlärning av ett språk är ett nödvändigt utvecklingssteg i inlärningsprocessen. Vare sig modersmål eller andraspråket ändrar på det, visar Susan Sayehlis avhandling.

Signe-Anita Lindgrén har skrivit en avhandling som visar att lindrig dyslexi påverkar läs- och skrivprestationer hos högpresterare. Särdrag träder tydligast fram i främmande språk och vid hantering av språkljud i krävande testuppgifter.

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Att integrera främmande språk i fler skolämnen ger bättre resultat, det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling "Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil.".

Det övergripande syftet med Joakim Stoltz avhandling är dels att kartlägga hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare och elever, dels att närmare undersöka i vilka situationer och för vilka ändamål de bägge språken används.

Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

Hur hanterar inlärare tvärspråkiga ord? Hur går de till väga för att bygga upp en innebörd utifrån text på franska? Det undersöker Anna Nilsson i sin avhandling på franska, där hon har har observerat studenter som följer en franskkurs i Aix-en-Provence.