Mentor-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 22 Sep 2021 13:09:12 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.3Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tipshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/sa-blir-du-en-battre-rektor-expertens-atta-tips/ Wed, 22 Sep 2021 13:09:12 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=305426Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.

Inlägget Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips dök först upp på Skolporten.

]]>Mentoring new teachers virtuallyhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/mentoring-new-teachers-virtually/ Thu, 12 Nov 2020 12:21:48 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=284278Experienced and new teachers shared what they learned in the spring about how to make mentoring work during the pandemic.

Inlägget Mentoring new teachers virtually dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Mentoring new teachers virtually dök först upp på Skolporten.

]]>Svårt förena mentorskap med undervisninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/svart-forena-mentorskap-med-undervisning/ Fri, 23 Mar 2018 09:13:37 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=211069Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Inlägget Svårt förena mentorskap med undervisning dök först upp på Skolporten.

]]>Mentorsuppdraget tär på lärarnas planeringstid och stundom krockar de båda arbetsuppgifterna. Det visar Helena Wallström som med mentorskapet i fokus forskat om gymnasielärares arbete i en föränderlig gymnasieskola.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i matematik och samhällskunskap samt specialpedagog och har även arbetat som utbildningsledare. I samtliga roller har jag upplevt att mentorsuppdraget inte är helt enkelt att få till i vardagen. Den befintliga forskningen om mentorskap har fokuserat kring specialpedagogiska aspekter. Jag ville utforska ämnet utifrån lärares arbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasielärares arbete och om vad lärare och skolverksamheter försöker åstadkomma med mentorsarbete. Avhandlingen bygger på två fallstudier vid två olika gymnasieskolor som erbjuder de högskoleförberedande programmen. Jag har under drygt ett års tid följt 24 lärare såväl i som utanför klassrummen. Mer specifikt har jag undersökt vad de gör, när och hur de arbetar kring mentorskap och hur de förenar mentorsarbetet med andra arbetsuppgifter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mentorsarbetet förändrar hela arbetssituationen för lärarna och att arbetet är svårt att styra. Lärarnas undervisningsarbete styrs mestadels utifrån fasta tidsramar och strukturer kring lärarnas lektioner medan mentorskapet kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov här och nu. – Det visar sig vara svårt för lärarna att erbjuda mentorseleverna flexibilitet, valfrihet och individualisering i en grupporienterad verksamhet som är beroende av att vara både attraktiv och kostnadseffektiv. I mentorskapet övervakar, kontrollerar, administrerar och säkerställer lärarna/mentorerna sina mentorselevers utbildningsgångar och studiesituationer. De genomför utvecklingssamtal, har kontakter med hemmet och förväntas dokumentera mentorseleverna. Lärarna är dessutom delaktiga i samordningen av särskilt stöd för de mentorselever som behöver det, vilket kan innebära en avsevärd ökad arbetsbelastning. – Att i förväg planera in tid för detta arbete är i princip omöjligt, eftersom det bygger på att läraren är tillgänglig när mentorseleven behöver och efterfrågar stöd. När det blir aktuellt kan ingen i förväg veta. Konsekvensen blir därför att lärarna vid upprepade tillfällen tvingas välja. Antingen tummar de på tiden för undervisningsarbetet eller så försöker de avvisa de mentorselever som efterfrågar hjälp. Om flera mentorselever behöver hjälp får läraren svårt att hantera sin arbetssituation. – Sammanfattningsvis visar avhandlingen att mentorskapet innebär nya typer av uppdrag som förändrar innehåll, arbetsdelning och tidsstrukturering av lärararbetet som helhet.

Vad överraskade dig?

– Att mentorsarbetet bidrog till att eleverna blev kategoriserade och delvis dokumenterade utanför undervisningssammanhangen på ett annorlunda sätt i jämförelse med i undervisningen. Arbetet handlade främst om att få eleverna att stanna kvar, trivas och fullfölja sina utbildningar inom den aktuella skolverksamheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– I tidigare rapporter från bland andra Skolverket framställs gymnasielärare ibland sakna förmåga eller vara ointresserade av mentorsuppgiften. Min avhandling visar att det inte alls handlar om ointresse, utan att problemen i stället är andra. Resultaten är därför mest riktade till skolpolitiker och skolledare. Susanne Sawander

Inlägget Svårt förena mentorskap med undervisning dök först upp på Skolporten.

]]>Gymnasielärares mentorshandlingar. En verksamhetsteoretisk studie om lärararbete i förändringhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/gymnasielarares-mentorshandlingar-en-verksamhetsteoretisk-studie-om-larararbete-i-forandring/ Tue, 06 Mar 2018 14:04:50 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=208971Helena Wallströms avhandling handlar om gymnasielärares arbete som elevmentorer i en förändrad och föränderlig gymnasieskola.

Inlägget Gymnasielärares mentorshandlingar. En verksamhetsteoretisk studie om lärararbete i förändring dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Gymnasielärares mentorshandlingar. En verksamhetsteoretisk studie om lärararbete i förändring dök först upp på Skolporten.

]]>A Mechanism Approach to the Sociology of Teachers’ and Students’ Actions: Teaching Practice, Student Disengagement and Instructional Materialshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/mechanism-approach-sociology-teachers-students-actions-teaching-practice-student-disengagement-instructional-materials/ Tue, 25 Apr 2017 11:33:53 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=184922Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.

Inlägget A Mechanism Approach to the Sociology of Teachers’ and Students’ Actions: Teaching Practice, Student Disengagement and Instructional Materials dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget A Mechanism Approach to the Sociology of Teachers’ and Students’ Actions: Teaching Practice, Student Disengagement and Instructional Materials dök först upp på Skolporten.

]]>Polisanmälningar i grundskolan – en mekanism för reduktion av social komplexitethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/polisanmalningar-grundskolan-en-mekanism-reduktion-av-social-komplexitet/ Tue, 04 Apr 2017 12:12:23 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=183078Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

Inlägget Polisanmälningar i grundskolan – en mekanism för reduktion av social komplexitet dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Polisanmälningar i grundskolan – en mekanism för reduktion av social komplexitet dök först upp på Skolporten.

]]>Stora förändringar i rekrytering till läraryrkethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/stora-forandringar-i-rekrytering-till-lararyrket/ Wed, 01 Oct 2014 13:39:19 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=85508Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Inlägget Stora förändringar i rekrytering till läraryrket dök först upp på Skolporten.

]]>Med hjälp av statistiska data har Emil Bertilsson kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Han kan se en kraftig förskjutning som innebär att lärarstudenterna inte längre har samma egna utbildningstillgångar med sig som för 30 år sedan. Dessutom finns skillnader mellan vilka lärare olika skolor rekryterar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Sedan min lärarutbildning har jag ett generellt utbildningssociologiskt intresse, till exempel vad som styr individen i utbildningsval och hur det kan kopplas till tillgångar man har med sig sedan tidigare. Att jag intresserade mig för lärarutbildning beror bland annat på att den forskningsgrupp jag tillhör har gjort en del intressanta studier som pekat mot en positionsförändring för lärarutbildningarna. – Jag ville studera hur denna förändring såg ut över en längre tidsperiod. Dessutom har den offentliga debatten handlat mycket om läraryrket och lärarutbildning, men frågan om rekrytering har varit åsidosatt. Jag såg en möjlighet att komma med spännande inlägg i debatten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om rekrytering till lärarutbildning och läraryrket över en tidsperiod på 30 år, från 1970-talet och framåt. Den första delen beskriver förändringar i rekryteringen i ett längre tidsperspektiv i fråga om vilka utbildningstillgångar man har med sig hemifrån. – Med tillgångar menar jag resurser, något som fungerar som en tillgång i ett visst sammanhang. Till exempel fungerar betyg som en tillgång i utbildningssystemet. I min studie handlar det till exempel om betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesposition, resultat på högskoleprovet och vilket gymnasieprogram man har läst. Jag har använt statistiskt material från SCB som har dataregister över samtliga lärarstudenter och lärare från slutet av 1970-talet och framåt. – I den andra delen tar jag ett mer strukturellt perspektiv på gymnasielärarnas arbetsmarknad och studerar bland annat hur lärare med olika former av tillgångar fördelas på olika skolor och regioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kunnat konstatera en ganska kraftig förskjutning när det gäller rekrytering till lärarutbildningar. Man kan se att elever med mycket egna utbildningstillgångar, som höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet, alltmer väljer bort lärarutbildningar. Framförallt är det tydligt bland blivande gymnasie- och ämneslärare. – Jag för ett resonemang om att lärarutbildningen mött konkurrens från andra utbildningar under den här perioden eftersom man har byggt ut högskolan så mycket. Det har tillkommit många utbildningsalternativ och de individer som har mycket tillgångar söker sig till andra utbildningar. Sannolikheten att en individ med höga betyg och föräldrar med lång utbildning väljer ämneslärarutbildningen minskade väldigt kraftigt mellan 1987 och 2002. Under samma period ökade sannolikheten att den som har låga betyg söker ämneslärarutbildningen. – Det finns också tydliga skillnader mellan hur lärare med olika erfarenhet och utbildning fördelas på skolor. Storstadsregionerna har med meriterade lärare än glesbygden. De fristående skolorna skiljer sig mycket från de kommunala då de rekryterar mindre erfarna och nyutbildade lärare. Friskolorna står för en väldigt stor del av nyrekryteringen, medan de kommunala skolorna rekryterar mer brett på en nationell nivå. Sedan går jag också vidare och tittar på Uppsala där jag kan se en skiktning på arbetsmarknaden för lärare. Lärare som har mycket utbildningstillgångar är överrepresenterade på skolor med elever som man kan betrakta som högpresterande.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns så stora skillnader mellan vilka lärarresurser olika skolor hade. I perspektivet av att vi har ett skolsystem som har blivit alltmer segregerad där skillnaderna mellan skolor ökar, är det en faktor som skulle kunna vägas in.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare som är intresserade av utbildningsfrågor, men jag tror även att sådana här kartläggningar kan hjälpa till att nyansera debatten om skolan. Jag hoppas att det kan fungera som utgångspunkt för en diskussion om skolan generellt. Det borde även finnas ett intresse hos beslutsfattare att ha ett sådant här underlag. Annelie Drewsen

Inlägget Stora förändringar i rekrytering till läraryrket dök först upp på Skolporten.

]]>Approaching classroom interaction dialogically. Studies of everyday encounters in a ’bilingual’ secondary schoolhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/approaching-classroom-interaction-dialogically-studies-of-everyday-encounters-in-a-bilingual-secondary-school/ Mon, 02 Jun 2014 08:35:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=78963Genom samtalsanalyser har Oliver St John forskat om vad som händer i klassrumsdialogen mellan elever och lärare på en flerspråkig gymnasieskola.

Inlägget Approaching classroom interaction dialogically. Studies of everyday encounters in a ’bilingual’ secondary school dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Approaching classroom interaction dialogically. Studies of everyday encounters in a ’bilingual’ secondary school dök först upp på Skolporten.

]]>Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/skollarare-rekrytering-till-utbildning-och-yrke-1977-2009/ Fri, 23 May 2014 12:01:29 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=78256För att förstå de förändrade villkoren för lärarna som yrkesgrupp behöver man väga samman flera olika förändringsprocesser såväl inom lärarutbildningen som på den arbetsmarknad som lärarna kommer ut till. Det skriver Emil Bertilsson i sin avhandling.

Inlägget Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009 dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009 dök först upp på Skolporten.

]]>Traditionella könsmönster styr relationen mellan hem och skolahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/traditionella-konsmonster-styr-relationen-mellan-hem-och-skola/ Thu, 20 Mar 2014 11:35:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=73394Det är fortfarande kvinnorna som tar det övergripande ansvaret för att allt ska fungera för barnen i skolan, visar ny forskning.

Inlägget Traditionella könsmönster styr relationen mellan hem och skola dök först upp på Skolporten.

]]>Lärare vinner på att relationen till föräldrar bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mammor, visar Göran Widdings forskning.– Det är svårt för lärarna att utmana de strukturer som de samtidigt är beroende av, säger han.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– En kollega forskar om relationen mellan hem och skola och jag blev intresserad av att undersöka hur det fungerar med genus i den relationen. Genus är ett område som är relativt beforskat i undervisningen, men inte i relationen mellan hem och skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om könsmönster i relationen mellan hem och skola. Jag har intervjuat föräldrar till en barngrupp i åldrarna 9-12 år och samtliga sju lärare som undervisade barnen, samt deras rektor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de traditionella könsmönstren styr relationen mellan hem och skola. Lärarna vinner på att relationen till föräldrarna bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mamman. Föräldrarna använder sig av relationen till skolan för att på enklast möjliga sätt få vardagen att gå så friktionsfritt som möjligt. – Både lärare och föräldrar aktiverar den så kallade kvinnliga omsorgsdiskursen, som går ut på att det är kvinnorna som ser till att vardagslivet fungerar så bra som möjligt både när det gäller undervisningen men även logistiken i relation till skolan. – Båda föräldrarna lyfter fram att de delar relativt bra på uppgifterna kring skolan. Men för pappans del handlar det ofta om punktinsatser, han går på ett visst antal föräldramöten eller liknande, och det är alltid begränsat i tid. Mammorna står för den långsiktiga planeringen i familjen. – Föräldrarna byggde ofta sitt synsätt på den traditionella bilden av kärnfamiljen medan flera lärare visade en mer nyanserad medvetenhet om den mångfald som finns bland dagens familjebildningar. Ingen av lärarna i studien beskriver något annat än den politiskt korrekta inställningen till sin relation med hemmen när det gäller direkta frågor om jämställdhet, vilket innebär att de säger att de tilltalar papporna i lika hög grad som mammorna. – Det är när man frågar om hur relationen utförs i praktiken, vad som händer och hur de hanterar olika situationer som andra, delvis omedvetna, attityder blir synliga.

Vad överraskade dig?

– När jag synade paren som upplevde sig som jämställda visade det sig att de gjorde en uppdelning av sysslor efter traditionella könsstrukturer, även om de framställer sig som moderna och upplysta. Det var de inte riktigt medvetna om. – Detsamma gällde lärarna. När jag ställde konkreta frågor om praktiken kunde de inte gömma sig bakom tjusiga, medvetna fraser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och föräldrar. Jag vill gärna dela med mig av resultaten till den aktuella skolan eftersom de såg min studie som ett led i att utveckla relationen mellan hem och skola. Åsa Lasson

Inlägget Traditionella könsmönster styr relationen mellan hem och skola dök först upp på Skolporten.

]]>Läraruppdraget – att skapa en medmänniskahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/lararuppdraget-att-skapa-en-medmanniska/ Tue, 21 Jan 2014 14:32:04 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=69088Rita Nordström-Lytz har i sin avhandling studerat pedagogikens dubbla uppdrag utifrån Martin Bubers dialogfilosofi. ”Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat”, säger hon.

Inlägget Läraruppdraget – att skapa en medmänniska dök först upp på Skolporten.

]]>Vad innebär läraruppdraget? Rita Nordström-Lytz belyser läraren dubbla uppdrag, att ge eleverna möjlighet att ta till sig kunskap, och att främja elevernas människoblivande, utifrån Martin Bubers dialogfilosofi.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ganska ny i forskarvärlden och har hela mitt yrkesliv arbetat som klasslärare årskurs 1-6. Jag har funderat mycket på lärarens uppdrag, att främja kunskap men också att fostra eleven till samhällsmedborgare. När jag läste filosofi och Martin Buber på nittiotalet växte en insikt fram, utifrån min erfarenhet som lärare. – Människan blir människa tillsammans med andra, i en gemenskap. Så jag ville titta på hur man kan använda Martin Bubers dubbla perspektiv Du-Jag och Du-och Det när det gäller hur lärarens uppdrag utförs i praktiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en filosofisk litteraturstudie där jag undersöker det dubbla läraruppdraget. Vi lever i en värld där ekonomiska krav på lönsamhet, mätbarhet och effektivitet gör sitt intrång i skolan. Lärarens uppgift begränsas då lätt till det ena uppdraget, att enbart främja kunskapsutvecklingen. Jag har dels tittat på vad lärarprofessionslitteratur säger om lärarens uppdrag, dels tittat på Martin Bubers egna texter och hur han har tolkats som tysk filosof/pedagog i Norden, USA och Tyskland.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läraruppdragets dubbla ansvar verkligen betonas i lärarprofessionslitteraturen. Å ena sidan kunskapsuppdraget, och å andra sidan ett moraliskt-etiskt ansvarsuppdrag, att främja människoblivandet. Däremot är det inte så uttalat vad det moraliskt-etiska uppdraget innebär. Martin Bubers dubbla perspektiv är dock användbart; Hans ”Jag-Det” är relationen till kunskapen, hans ”Jag-Du” är relationen till ett annat Jag, alltså lärare-elev-relationen. – Det handlar om att möta den andra, att vara genuint intresserad av vad den andra står för när det gäller värderingar, livsval, undringar. Det är när det sker ett genuint möte som vi, både lärare och elev, kan bli påverkade i grunden, ett möte som skakar om oss och förändrar oss på djupet, vilket kan inkludera kunskap. – Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat. Det håller på att ske något inom kunskapsinstitutionerna idag som gör att lärarna blir väldigt pressade, och riskerar att helt tappa den andra delen av läraruppdraget. En Jag-Du-relation mellan lärare och elev tenderar att öka lärandet hos eleven. När eleven upplever att de verkligen blir lyssnade på påverkar elevens lärande positivt. Det visar kvantitativa, internationella forskningsstudier.

Vad överraskade dig?

– Att lärarprofessionslitteraturen verkligen lyfte lärarens dubbla uppdrag. Att läraren ska vara en närvarande medmänniska. Jag hade nästan varit lite rädd när jag började skriva min avhandling för att den andra sidan av uppdraget var borttappat i litteraturen, men det lyfts alltså fram som något viktigt och värdefullt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är inkopplade på skola och utbildning, politiker och pedagoger. En påminnelse om att lärarens andra uppdrag, det medmänskliga uppdraget inte får tappas bort, att det är något grundläggande viktigt för eleven. Hanna Nolin

Inlägget Läraruppdraget – att skapa en medmänniska dök först upp på Skolporten.

]]>Lärares tolkning av nationella kursplanerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/larares-tolkning-av-nationella-kursplaner/ Thu, 19 Dec 2013 10:58:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=68073Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.

 

Inlägget Lärares tolkning av nationella kursplaner dök först upp på Skolporten.

]]>Lärare upplever stor frihet när de tolkar kursplanerna i sin vardag. De använder sig ofta av dem som verktyg för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer, visar Charlotta Petterssons forskning. – Det är egentligen bara betygen som lärarna upplever som begränsande, säger hon.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tyckte det var spännande att undersöka vilket innehåll de nationella kursplanerna får lokalt i samtal mellan lärare. Jag var med i en forskargrupp som har tittat på hur skolan styrs rent utbildningspolitiskt. Mitt uppdrag var att undersöka vad som händer med kursplaner när de blir lokala.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur lärare tolkar och förstår kursplanerna och vilka möjlighetsrum kursplanerna kan bidra med. Jag har tittat på kursplanernas förvandling från nationell till lokal, det vill säga vilket meningsinnehåll som lärare lägger i kursplanerna. I studien har jag har gjort fokusgrupper med sex olika arbetslag, och undersökt hur de samtalar om och skapar mening om kursplaner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett spännande resultat är att lärare alltid tolkar kursplanen i relation till olika aspekter, främst dessa fyra följande: läraruppdraget, samhället, betygskriterier och elever. Resultatet blir olika beroende på vad kursplanen tolkas i relation till. – Jag kunde också se att lärare ser kursplanen som ett dokument som möjliggör, och de upplever stor frihet i relation till den. Nästan allt som de gör tycker de kan passa in. Det är egentligen bara betygen som lärarna upplever som begränsande. De refererar till kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. De använder sig av referenser till kursplanerna men det finns egentligen ingenting bakom – det blir vad jag kallar luftreferenser.

Vad överraskade dig?

– Lärarna har ett metaforrikt språkbruk i relation till kursplanerna. De talar om kursplanen som en buljongtärning, att de får använda sig av kofot för att bända och hacka och så vidare. De vardagliga metaforerna begränsar snarare än stöttar lärarna i att komma vidare i sina pedagogiska frågor och dilemman. De skulle behöva språkliga verktyg i form av ett reflekterande pedagogiskt metaspråk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, rektorer, utvecklingsledare och politiker – alla som jobbar inom skolan och som bearbetar de nationella kursplanerna att bli lokala. Och de som funderar över hur skolans verksamhet styrs med hjälp av nationella styrdokument. Åsa Lasson

Inlägget Lärares tolkning av nationella kursplaner dök först upp på Skolporten.

]]>