I sin avhandling lyfter Erika Boström fram resultat som bidrar till kunskap och förståelse av orsaker till lärarnas införlivande av formativ bedömning.

Andreas Eckert har utforskat en lärares roll till matematisk diskurs i klassrummet.

Jöran Petersson har forskat om invandrade andraspråkares studieresultat i matematik i deras fortsatta skolgång. Han har särskilt belyst undergrupper av andraspråkare, som nyanlända, tidigt anlända och övriga andraspråkare.

Rimma Nyman vill med sin avhandling vinna nya insikter om intresse manifesterat som elevengagemang i matematikklassrummet och därmed om förutsättningar för matematikundervisning.

Jan Olsson har utforskat hur inlärningen fungerar i en didaktisk situation där den dynamiska fria programvaran Geogebra används för att stödja elevernas lärande genom matematisk problemlösning och kreativt resonemang.

Eva-Lena Erixon har undersökt vad som kännetecknar matematiklärares erfarenhet av kompetensutveckling online och hur de uppfattar att denna påverkar matematikundervisningen.

Kerstin Larsson vill med sin studie bidra till ökad kunskap om elevers förståelse av multiplikation, när den utvidgas till att omfatta flersiffriga tal och tal i decimalform.

Syftet med Lucian Olteanus avhandling är att undersöka, beskriva och förstå vilka möjligheter som erbjuds i klassrummet för att kommunicera det matematiska innehållet och vilka av dessa som utgör framgångsrik klassrumskommunikation.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Anneli Dyrvolds avhandling bidrar till kunskapen om uppgiftstextens betydelse för hur svåra matematikuppgifter är att läsa och lösa.