”Många barn vet att handen har fem fingrar, så den kan ­användas som en referenspunkt att räkna vidare ifrån.” ­Anna-Lena Ekdahl har studerat hur förskolebarn kan lära sig matematik med utgångspunkt i relationen mellan tals delar och deras helhet.

Lärares ämneskunskaper och undervisningserfarenhet är viktiga faktorer för elevers prestationer i matematik. Dessutom är ett bra skolklimat viktigt för både lärares trivsel och elevers välmående och studieresultat. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

I höstas disputerade Veronica Sülau med en avhandling som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare. Avhandlingen utsågs nyligen till favorit av Skolportens lärarpanel.

Hur kan man göra matematiken till en lustfylld del av den fria leken och vad innebär begreppet undervisning i förskolan? En grupp förskollärare i Malmö har försökt att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt. "Vi var tvungna att göra undervisningen till ett förskolebegrepp", säger Michaela Beijer, förste förskollärare på bland annat Carl Gustaf förskola.

Problemlösning är ett prioriterat område i matematik. Men endast cirka tio procent av innehållet i läroböckerna i gymnasiet innehåller sådana uppgifter, visar Jonas Jäder i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Efter en termins extra matematik utanför ordinarie skoltid förbättrade flera av eleverna i fjärde klass sina resultat med runt 25 procent.

Matematik är det ämne där näst flest elever får icke godkänt. Åsikterna går isär om vad det beror på. Eleverna anger matteängslan som orsak medan lärarna tycker att de är ointresserade och saknar baskunskaper.