Åsa Liljekvist har studerat frågor om det fysiska rummet – skolhuset och lärosalarna – i relation till kroppens bildning och utbildning. I avhandlingen undersöks vilka diskurser om kropp, kroppsrörelse och kunskap som produceras och reproduceras i rummet och i talet om rummet.

Förskolans pedagoger arbetar aktivt med att guida barn mot vad som är viktigt att kunna om natur, men det är inte säkert att pedagogerna alltid tänker att det är naturlärande. Det menar Susanne Klaar, som vill vidga förståelsen för vad naturlärande i förskolan handlar om.

Förskolepersonal har mer av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt, visar Fredrik Sjödin i sin avhandling. Arbetsmiljön behöver förbättras, menar han.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling bygger på observationer där hon jämfört olika skolmiljöer i både Sverige, Italien och USA, för att synliggöra och förstå hur barns och ungas villkor för lärande gestaltas i montessoripedagogiken.

Hur går lärandet egentligen till när förskolebarn använder sig av montessoripedagogikens sinnestränande materiel? Det har Kerstin Signert forskat om.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.