Lokaler/Utemiljö-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanThu, 25 Apr 2019 08:16:36 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.9Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvarohttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/narvarande-pedagoger-vid-utevistelse%ef%bb%bf/ Wed, 24 Apr 2019 12:29:15 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=240922Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Inlägget Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro dök först upp på Skolporten.

]]>Utveckla skolan nummer 5/2019: Närvarande pedagoger vid utevistelse

Med en gemensam grundsyn och öppet diskussionsklimat ökade den pedagogiska närvaron. Det visar förskollärarna Malin Åkerberg och Annica Gustavsson som skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Åstorps kommun har deltagit i Ifous program ”Undervisning i förskolan”. Det gav oss en möjlighet att skriva en utvecklingsartikel, vilket vi såg som ett sätt att utveckla vår förskola.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi ökat personalgruppens medvetenhet om pedagogisk närvaro vid utevistelse. Vi upplevde tidigare att personalen och barnen oftast stod var för sig när vi var utomhus – pedagogerna observerade barnen som lekte med sitt. Något vi särskilt noterat var att de yngre barnen sällan fick några utmaningar när vi var utomhus.

– I projektet deltog tre förskoleavdelningar för barn mellan 1-3 år samt cirka nio pedagoger. Vi var mycket tydliga och öppna med vad projektet handlade om och vad vi ville förändra.

– Arbetet pågick flera veckor där vi inledningsvis observerade våra kollegor under utevistelsen. Därefter fick de svara på en enkät om lärande och vad en närvarande pedagog är. Enkätsvaren visade på stor spridning i synen på de här frågorna. Därför bestämdes det att alla skulle läsa samma artikel, ”Närvarande pedagog” som ges ut av Förskoleforum. Innehållet fick var och en reflektera kring, först på egen hand, därefter diskutera två och två. Slutligen träffades vi alla tillsammans för en gemensam diskussion.

”Något vi särskilt noterat var att de yngre barnen sällan fick några utmaningar när vi var utomhus.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att samtliga pedagoger är betydligt mer aktiva och att samspelet mellan barnen och personalen ökat när vi är utomhus. Projektet har medfört att vi lagt en gemensam grund för det pedagogiska arbetet vid utevistelse. Vi har exempelvis infört ett uteschema där vi har olika roller: ”Fast pedagog” innebär att man i en längre stund kan ägna sig åt en specifik aktivitet med barnen. ”Rörlig pedagog” har till uppgift att ta hand om de praktiska uppgifterna som hela tiden uppstår i gruppen.

– Men framför allt har vi fått ett öppnare diskussionsklimat där vi vågar ta upp och prata om hur vi arbetar och varför.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Mest påtagligt är att diskussioner om pedagogik har blivit en naturlig del i det dagliga arbetet. Projektet har medfört att vi har en helt annan grund att stå på idag och att allas medvetande och kunskap om pedagogisk närvaro ökat. En viktig faktor för det här resultatet är att vi under hela projekttiden var öppna och ärliga med vad vi ville åstadkomma.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi håller ämnet levande genom att just diskutera, både i vardagen och som en stående punkt på våra personalmöten. Vidare har vi presenterat projektet för andra pedagoger i kommunen, vad det kan leda till i framtiden återstår att se. 

Utveckla skolan nummer 5/2019Läs hela artikeln (pdf)
Sammanfattande presentationLäs kort presentation (pdf)

Annica Gustavsson är förskollärare Kolhuggarens förskola i Nyvång, Åstorps kommun.
E-post: annica.gustavsson@edu.astorp.se

Malin Åkerberg är förskollärare Kolhuggarens förskola i Nyvång, Åstorps kommun.
E-post: malin.akerberg@edu.astorp.se

Susanne Sawander

 

Inlägget Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro dök först upp på Skolporten.

]]>Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagogerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/ny-utemiljo-utvecklade-bade-barn-och-pedagoger/ Tue, 22 Jan 2019 16:40:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=232864Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Inlägget Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nummer 1/2019: Rik utemiljö för aktiva barn och pedagogerArbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.
Johanna Bjervner och Sara Sörell arbetar båda som förskollärare i Uppsala.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– När vi var på en föreläsning inom Ifous-programmet ”Undervisning i förskolan” träffade vi två personer som hade skrivit en utvecklingsartikel och blev inspirerade. – På vår förskola har utemiljön länge varit ett utvecklingsområde. Det kändes intressant att få arbeta med det på djupet under en längre tid och jämföra med forskning. Inom Ifous-programmet har vi fått prova på olika undervisningsmetoder men det har varit under ganska korta perioder. Det här arbetet kunde vi hålla på med i nästan ett helt år. Utomhusmiljön var också ett område som alla pedagoger ville utveckla och det var en barnskötare på förskolan som kom med förslaget att vi skulle skriva om just utemiljön.

Vad handlar bidraget om?

– Vi har undersökt på vilka sätt leken och pedagogrollen påverkas av ett ökat antal mötesplatser på förskolans gård. En av anledningarna till att vi valde utemiljön är att vi hade jobbat mycket med innemiljöerna året innan. Det arbetet har ändrat hur vi arbetar tillsammans inomhus och hur vi använder olika miljöer och material. Barngrupperna har också förändrats och blivit lugnare. Vi ville fortsätta med det arbetet utomhus. – Vi flyttade från en gammal sliten förskola till nybyggda lokaler år 2013. Utemiljön var ganska grå och tråkig med bara sten och grått trä. Det var allmänt oattraktivt. När vi drog igång arbetet började vi med att intervjua alla pedagoger och barn om utemiljön. Vi frågade barnen hur de ville ha det och de har fått hjälpa oss med att exempelvis bestämma vilka saker som skulle målas. Alla på förskolan har varit med och byggt och målat och kommit med förslag på hur vi ska göra med utemiljön. Det har varit avgörande för att få ett bra resultat att alla har varit delaktiga.

Vilka resultat har ni sett?

– På förskolan har vi två stora avdelningar med barn i åldrarna 1-5 och två gårdar där barn i alla åldrar har varit tillsammans. En sak som har varit avgörande i arbetet är att vi delade upp gårdarna till två åldersnära gårdar. En gård anpassades för barn i åldrarna 1-3 och en annan för barn i åldrarna 3-5. Det har gjort att vi kan anpassa aktiviteter och miljöer till de äldre och de yngre på ett bättre sätt så att alla får utmaningar på rätt nivå. – På den ena gården har vi ett berg som lutar mycket och då har man som pedagog varit låst vid de små barnen för att se till att de inte ramlar och skadar sig. Nu kan vi vara mer aktiva även med de äldre barnen och stödja och utmana leken i högre utsträckning än tidigare. Vi kan också ägna oss mer åt undervisning utomhus. – I och med att vi har ändrat gårdarna har vi pedagoger kommit varandra närmre. Nu träffar både barn och vuxna från hela förskolan varandra oftare. Det ger en större trygghet för alla. Jag (Sara) är ansvarig för en grupp med 4-5 åringar från bägge avdelningar och nu träffar jag barnen från den andra avdelningen mycket oftare. Jag har en närmare relation till fler barn idag och både barn och vårdnadshavare är tryggare mer fler olika personer i personalen. – Det är naturligtvis också ett viktigt resultat att det finns flera platser att leka på, vilket har skapat mer kreativitet. Tidigare hade vi många ytor som inte användes, där har vi nu gjort i ordning attraktiva miljöer. Det blir färre konflikter bland barnen nu när de har mer material och olika miljöer och ytor att leka på. Barnen har även fått fler vänskapsrelationer, tidigare träffade de mest barnen på sin egen avdelning.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Nu när vi är färdiga med artikeln kan vi se att det viktigaste egentligen handlar om metoden, eller tillvägagångssättet. Att alla har varit involverade från början. Det har resulterat i att vi har mycket fler samarbeten och vi är mer flexibla med varandra. Vi känner varandra bättre som pedagoger och kan varandras rutiner och känner varandras barn bättre. Alla kan jobba med alla. Det är en extra effekt som inte låg i frågan från början. Som en pedagog sa ”Vi är mer som ett – förut var vi mer som två förskolor”.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Alla har egentligen varit involverade från början med att formulera vad som inte fungerade i utemiljön och vilka utvecklingsmöjligheter som fanns. Även i det praktiska arbetet med att måla och bygga. Vår pedagogiska utvecklare, som har varit vår handledare, har varit med hela vägen också. – Vi har redan börjat sprida arbetet vidare till andra förskolor. Vi har haft tre förskolor på studiebesök som har tittat på ute- och innemiljöerna och på hur vi har arbetat med utvecklingsartikeln. Vi ska även sprida det vidare till förskolor i området under våren. I april ska vi berätta om arbetet på ett seminarium för chefer, biträdande förskolechefer och pedagogiska utvecklare från samtliga 100 förskolor i Uppsala kommun. Åsa LassonJohanna Bjervner är leg. förskollärare. E-post: johanna.bjervner@uppsala.se Sara Sörell är leg. förskollärare. E-post: sara.sorell@uppsala.seNyckelord:förskola, förskolegård, utemiljö, mötesplatser, lärmiljöer, lek, samspel, pedagogroll

Inlägget Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger dök först upp på Skolporten.

]]>Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihushttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/bast-luft-i-miljomarkta-forskolor-i-lagenergihus/ Tue, 22 Jan 2019 10:54:28 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=232982Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Inlägget Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus dök först upp på Skolporten.

]]>Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Josefin Persson gläds över resultaten i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad kemist men har alltid velat doktorera och när det här projektet dök upp blev jag nyfiken. Inte minst för att det har en så tydlig koppling till samhället, barn och deras miljö.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt lågenergikoncept. Man har befarat att inomhusmiljön i lågenergihus blir sämre då husen är så täta. En jämförelse som ofta görs är att lågenergihus är som att bygga ett hus, stoppa in det i en plastpåse och knyta igen. Men det finns inte så mycket forskningen i ämnet. – I min avhandling har jag jämfört inomhusluften i fyra nybyggda hus som ska rymma förskolor. Tre av dem är lågenergihus, det fjärde huset är med som referens och är ett vanligt hus, byggt enligt boverkets regler. – De fyra första provtagningar utfördes under förskolans första år, där första mätningen utfördes i tom förskola innan verksamheten hade startat. Den femte mätningen utfördes 2-3 år efter den första då förskoleverksamheten var i full gång. Förutom luftkvalitet, det vill säga temperatur, koldioxid och fukt har jag mätt halten av en rad kemikalier i luften. Dels formaldehyd som verkar starkt irriterande på ögon och luftvägar och som finns i exempelvis byggmaterial som MDF-skivor men även i kläder som ett smutsavvisande ämne, dels VOC som är flyktorganiska ämnen, mjukgörare som kan återfinnas i plastmattor och liknande och som är hormonstörande och kan orsaka cancer. Vidare halten av flamskyddsmedel som används för att fördröja eller förhindra att ett material börjar brinna, men som kan vara hälso- och miljöfarliga och hormonstörande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De tre lågenergihusen har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med referenshuset. Två av förskolorna i lågenergihus är miljömärkta, den ena med Svanen, den andra med Miljöbyggnad Silver. I förskolan med Svanenmärkning är allt från spik till inredning Svanenmärkt och det här huset visar på lägst halter av kemikalier. Näst bäst resultat visar den andra miljömärkta förskolan. – Vad gäller luftkvalitet, alltså halt av koldioxid, grad av luftfuktighet och temperatur har samtliga fyra hus bra och likvärdiga resultat. Det ska tilläggas att detta gäller så länge ventilationssystemen fungerar som de ska. Om de inte funkar ökar halterna av kemikalier i luften snabbt. Med andra ord – det lönar sig att bygga såväl energi- som miljövänligt, vilket innebär att lägga tid på att hitta bra material och inredning.

Vad överraskade dig?

– Att luften var så bra i lågenergihusen, det hade jag faktiskt inte väntat mig med tanke på att dessa hus är så täta. Men det var en glad överraskning!

Vem har nytta av dina resultat?

– Kommuner och andra huvudmän som planerat att bygga förskolor. Men också byggbranschen och forskningen. Det behövs givetvis mer forskning i ämnet men mina resultat ger en god indikation om att lågenergihus är rätt väg att gå. Susanne Sawander

Inlägget Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus dök först upp på Skolporten.

]]>Arkitekter i skolan: Skolgårdskreatörer besökte högskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/arkitekter-i-skolan-skolgardskreatorer-besokte-hogskolan/ Thu, 29 Mar 2018 10:41:49 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=211822När en ny skolgård ska byggas är det av största vikt att elevernas åsikter och idéer tas till vara. I höstas deltog årskurs 3 på Linehedskolan i Halmstad i projektet ”Arkitekter i skolan” för att skapa ett konstverk till den...

Inlägget Arkitekter i skolan: Skolgårdskreatörer besökte högskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Arkitekter i skolan: Skolgårdskreatörer besökte högskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Impact of school outdoor environment upon pupils’ physical activity and sun exposure across ages and seasonshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/impact-of-school-outdoor-environment-upon-pupils-physical-activity-and-sun-exposure-across-ages-and-seasons/ Thu, 09 Nov 2017 14:52:43 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=199413Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Inlägget Impact of school outdoor environment upon pupils’ physical activity and sun exposure across ages and seasons dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Impact of school outdoor environment upon pupils’ physical activity and sun exposure across ages and seasons dök först upp på Skolporten.

]]>Inre kraft och yttre tryck: perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolorhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/inre-kraft-och-yttre-tryck-perspektiv-pa-specialpedagogisk-verksamhet-glesbygdsskolor/ Tue, 31 Jan 2017 10:28:39 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=163921 Gerd Pettersson ställer i sin avhandling frågan hur glesbygdsskolan klarar det specialpedagogiska uppdraget och därmed att operativt genomföra och driva en specialpedagogisk verksamhet.

Inlägget Inre kraft och yttre tryck: perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Inre kraft och yttre tryck: perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor dök först upp på Skolporten.

]]>Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviourshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/expressions-context-studies-schools-families-health-risk-behaviours/ Wed, 30 Nov 2016 10:56:15 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=159027Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Inlägget Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours dök först upp på Skolporten.

]]>Att sätta barn på kartan. Barnkartor i GIS – för information om barns utemiljöhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/att-satta-barn-pa-kartan-barnkartor-i-gis-for-information-om-barns-utemiljo/ Tue, 17 Nov 2015 10:27:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=123156Utifrån kunskap som barn delar med sig har Kerstin Nordin utvecklat en metod för planering av barns utemiljö. Det är en strategisk tillgång att utveckla ett barnperspektiv i kommunal, fysisk planering och andra verksamheter som påverkar barns utemiljö, konstaterar hon i sin avhandling.

Inlägget Att sätta barn på kartan. Barnkartor i GIS – för information om barns utemiljö dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Att sätta barn på kartan. Barnkartor i GIS – för information om barns utemiljö dök först upp på Skolporten.

]]>Skolehuset som kulturminne – Lokale verdier og nasjonal kulturminneforvaltninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/skolehuset-som-kulturminne-lokale-verdier-og-nasjonal-kulturminneforvaltning/ Thu, 19 Feb 2015 12:13:52 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=99387I Norge infördes år 1860 en lag om fast skola, vilket innebar att ett mängd skolhus uppfördes som fick stor betydelse för folkupplysning, demokratiutveckling och nationsbyggande. Leidulf Mydland har undersökt skolbyggnadens betydelse som kulturminne i lokalsamhället.

Inlägget Skolehuset som kulturminne – Lokale verdier og nasjonal kulturminneforvaltning dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Skolehuset som kulturminne – Lokale verdier og nasjonal kulturminneforvaltning dök först upp på Skolporten.

]]>What is going on out there? What does it mean for children’s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature-landscapes and its places?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/going-mean-childrens-experiences-kindergarten-moving-everyday-activities-nature-landscapes-places-2/ Fri, 05 Dec 2014 12:09:16 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=92790Vad innebär det för barnens upplevelser när förskolan flyttar sina vardagliga aktiviteter utomhus? Det har Kari-Anne Jørgensen forskat om.

Inlägget What is going on out there? What does it mean for children’s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature-landscapes and its places? dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget What is going on out there? What does it mean for children’s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature-landscapes and its places? dök först upp på Skolporten.

]]>Kuddrum och byggrum utvecklar barnens språk och lekhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kuddrum-och-byggrum-utvecklar-barnens-sprak-och-lek/ Tue, 21 May 2013 11:37:09 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=56571Forskaren Sofia Eriksson Bergström har under ett år filmat barns vardag på olika förskolor utifrån deras perspektiv. Målet har varit att ta reda på hur relationen mellan pedagoger, fysisk miljö och barn ser ut. Hennes avhandling visar att spretiga och oplanerade miljöer uppmuntrar mer till kollektiv lek.

Inlägget Kuddrum och byggrum utvecklar barnens språk och lek dök först upp på Skolporten.

]]>Varför blev du intresserad av ämnet? – När jag läste till förskollärare var jag intresserad av hur själva miljön formar individen och tvärtom. Vi hade ett arbete där vi gick runt på en förskola och fotograferade allt i höjd med barnens ögon, och det vi såg var inte så inspirerande, mest stolsben. Sedan fortsatte jag att läsa pedagogik och upptäckte teorier kring hur miljön påverkar, och så ville jag undersöka interaktionen mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har filmat tre avdelningar på olika förskolor i ett år. Jag har filmat barnen utifrån deras perspektiv, krupit nära inpå och sprungit om vartannat för att följa deras perspektiv i det vardagliga. Materialet har jag sedan tolkat utifrån psykologen James Gibsons affordance-teori, att miljön är en uppsättning erbjudande som är upp till varje individ att upptäcka och använda. Barn är ju fiffiga upptäckare. Jag använder också Yrjö Engeströms verksamhetsteori, för att titta på hur relationen mellan pedagoger, fysisk miljö och barn ser ut. Exempelvis hur traditioner och pedagogernas förhållningssätt påverkar relationen till miljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att miljöer som inte är så förutsägbara, som exempelvis kuddrum, eller en skogsglänta, sätter igång lekar där barnen är mer verbala, de förhandlar och pratar med varandra för att utveckla leken. Det blir en lek med innehåll, en gemensam lek. I mer statiska miljöer, som exempelvis en klätterställning finns det inte så mycket att förhandla kring, där blir leken mer individuell eller enbart motorisk träning. I förskolorna använde man sig ofta av platser för att skapa kontroll, exempelvis att barnen skulle samlas i soffan innan lunch. – Men så fort personalen lämnade rummet använde barnen miljö på sitt vis, exempelvis blev soffan ett skepp. Man pratar ju om att barn är institutionaliserade idag men mitt material visar att barn tar sig stort handlingsutrymme, även om pedagogerna är ganska styrande. Barnen är verkligen agenter i sin miljö, de agerar. Det var skönt att se.

Vad överraskade dig?

– Att det var så viktigt för pedagogerna att hålla ordning i miljöerna. Jag tänkte nog att pedagogerna skulle vara mer lekfulla, se mer till individen. Barn använder ju inte alltid saker på det sätt som vuxna planerat. Exempelvis blev barnen som lekte i dockvrån och gav sig ut på resa till byggrummet, avbrutna av pedagogerna som hänvisade till reglerna om att docklekar ska vara i dockvrån. Dessa regler, som ska hålla ordning, skapade mer kaos eftersom leken avbröts. Hade dockleken fått fortsätta med sin resa till Afrika så kanske det hade blivit lugnare.

Vem har nytta av dina resultat?

-Förskolepersonal. Gibsons ”erbjudande-teori” kanske kan öppna för nya tankar kring miljöer. Att man mer lyfter fram barnperspektivet. Då kanske man också som vuxen kan bli mer kreativ och se fler möjliga tolkningar i miljön. Hanna Nolin

Inlägget Kuddrum och byggrum utvecklar barnens språk och lek dök först upp på Skolporten.

]]>Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljöhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/rum-barn-och-pedagoger-om-mojligheter-och-begransningar-i-forskolans-fysiska-miljo/ Fri, 26 Apr 2013 08:49:24 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=55116Förskolan är med planerade rum och tillrättalagt material en institution som omgärdar barns vardagsliv. Men öppna miljöer som inte försöker styra barnens aktiviteter stimulerar dem att prata mer och att förhandla med varandra, visar Sofia Eriksson Bergströms forskning.

Inlägget Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö dök först upp på Skolporten.

]]>