Pandemin har fått fler att söka sig ut i naturen – så även i skolans värld. ”Naturen är oslagbar som lärmiljö. Här fångar vi elevernas uppmärksamhet och de har lättare att minnas det de lärt sig”, säger läraren Mia Hjortenbo.

The possibilities for creating a sensory path to give students a movement break are endless. Here’s what schools across the country are doing.

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Barn som kommer till Sverige från en annan social kultur har många gånger inte fått tid eller utrymme för lek. Att aktivt observera och interagera via leken kan vara ett sätt att ge stöd och skapa trygghet. Leken kan göra övergången till det nya livet mjukare.

Pedagogista Maria Sverrhag berättar om ett dramaprojekt med berättande i fokus där ungefär 100 barn deltagit. Barn från Ringstorps förskola, Västra Berga förskola och Pålsjö Östra förskola.

Vi som lever eller arbetar tillsammans med barn har två stora demokratiska uppgifter här, som förebilder i hur vi lever tillsammans och som skyldighet att skapa ett demokratiskt och lekfullt klimat i barngruppen, skriver Margareta Öhman, psykolog, författare och barnkulturvetare. 

Att vara närvarande, bejaka barnens lek och intressen och ha roligt tillsammans – det är ledord för personalen på Mossängens förskola. Projekterande arbetssätt har lett till både arkeologiska utgrävningar och äventyr i Bermudatriangeln.

Digitaliseringen har förändrat barns lek. Många barns lärande i leken sker i en hybrid verklighet, där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Det konstaterar Marina Wernholm som forskat om lek utanför skolan i digitala gemenskaper. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.