Jonas Lundstens avhandling "The motive to care about others" handlar om offentliganställdas drivkrafter och motivation. Han har bland annat undersökt om motivationen skiljer sig åt beroende på om man har klientrelaterat arbete eller inte.

Per Sund har i avhandlingen "Att urskilja selektiva traditioner" studerat miljöundervisningens socialisationsinnehåll. Avhandlingen erbjuder ett empiriskt bidrag till diskussionerna om undervisning för hållbar utveckling.

Syftet med Katarina Aytons avhandling "An ordinary school child" är att undersöka barns plats i en vanlig svensk skolklass och de begränsningar och möjligheter för handling som finns för dem.

... och tydliga regler som efterföljs - det är något som både elever och lärare uttrycker en önskan om i Maria Westers avhandling "Hålla ordning, men inte överordning". Hennes resultat visar dock att det råder en viss diskrepans mellan praktik och teori.

Hur verkar krafter som utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och verksammas ambitioner under arbetet med ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola? Det undersöker Inger von Schantz Lundgren i studien "Det är enklare i teorin...".

För kommunala skolor i Sverige finns en möjlighet att utöva ett stärkt föräldrainflytande genom lokala styrelser. Margaretha Kristoffersson har studerat lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan, där de professionella de facto är i minoritet.

Det visar Anne Palmér i avhandlingen "Samspel och solostämmor", där hon har studerar den muntliga kommunikationen i svenska och karaktärsämnen på yrkesförberedande program i gymnasieskolan.

I avhandlingen "På tal om matematik" försöker Eva Riesbeck få syn på språket, kunskapen och matematiken i matematikundervisningen. Det gör hon bland annat genom att studera lärares och elevers samtal i ett matematikklassrum.

Hur konstrueras ett grupparbete och en grupparbetesuppgift mellan elever, och vilken möjlighet har läraren att bidra till en god samarbetssituation? Det undersöker Karin Forslund Frykedal i avhandlingen "Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete".

Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Det övergripande syftet med Elizabeth Englundhs avhandling "Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande" är att belysa frågan om vilket utrymme barnet får i samhället med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Hur formas femininitet och maskulinitet hos elever och vilka könsmönster uppvisar två skolklasser i årskurs nio? Det studerar Ann-Sofie Holm i avhandlingen "Relationer i skolan", som visar att den genusskapande processen både är flytande och flexibel.