När lärare med utländsk bakgrund berättar om sitt möte med svensk skola är bilden komplex. Deras tidigare erfarenhet efterfrågas sällan, och det tar tid för dem att skapa legitimitet. Om detta skriver Monica Sandlund i sin avhandling, Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang.

Rektorer har en komplex arbetsvardag och relativt få gemensamma normer att förhålla sig till. De har dessutom förvånansvärt lite professionellt utbyte med andra kollegor. I sin avhandling, Rektorer bör och rektorer gör, redovisar Ulf Leo ett normbegrepp som ger rektorerna möjlighet att få syn på relationen mellan vad de bör göra, och hur de faktiskt handlar.

Muntlig framställning är en vanlig redovisningsform i dagens skola. Men eleverna efterfrågar djupare teorier och verktyg för hur de ska bygga sina muntliga framträdanden. Cecilia Olsson Jers konstaterar i sin avhandling Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, att varken lärarna och eleverna har tillgång till det metaspråk som behövs för att tala om den process som det innebär att bli en offentlig talare.

Hur lärare, fysiska föremål och texter kan fungera riktningsgivande för elevers lärande i naturvetenskap undersöks i Malena Lidars avhandling Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning.

Att skapa och upprätthålla goda så kallade undervisningsrelationer genomsyrar läraryrket. Det visar Anneli Frelins avhandling, Den relationella dimensionen av lärares arbete och professionalitet .

Förskolans och skolans demokratiuppdrag kräver kompetenta pedagoger. Om detta skriver Lars Persson i sin avhandling, Pedagogerna och demokratin, en rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Han hoppas att avhandlingen gör att demokratifrågan i skolan diskuteras flitigare och att rektorerna avsätter mer tid för pedagogerna att reflektera kring detta.

Fotosyntes har länge ansetts som en process som är svår för eleverna att förstå. Genom att arbeta mer praktiskt kring begreppet, och genom att konkretisera och resonera med eleverna, blir det mer begripligt för dem. Om detta skriver Helena Näs i sin avhandling, Teaching Phototosynthesis in a Compulsory School Context. Students reasoning, understanding and interactions.

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Femininiteten är alltid underordnad maskuliniteten i rektorers ledarskap. Det är en av slutsatserna i Monica Söderberg Forslunds avhandling Slaget om femininiteten. Skolledarskap som könsskapande praktik

När skolan arbetar med elevinflytande styrs ofta frågeställningar och lösningar av lärarna. Margareta Aspán visar i sin avhandling, Delade meningar: Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande, att det är svårt att få elevdemokrati att fungera.

Skolledarna behöver delta i tolkningen av styrdokumenten för att utveckla ett individanpassat lärande. Det är några av slutsatserna i Lili-Ann Kling Sackeruds avhandling, Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matematik- en skolstudie i postmodern tid.

Goda kamratrelationer och regelbundna möten med lärarna har större betydelse för hur elever klarar sina gymnasiestudier än klasskonferenser och andra möten mellan personalen. Det visar Gunvie Möllås i avhandlingen Detta ideliga mötande - En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik.