Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. "Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden", säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.

Generella åtgärder på specifika problem leder ofelbart till att alla kommer i kläm. Förtroende och dialog – i alla led – är nycklarna till en framgångsrik skola.

”I din bransch sticker man inte gärna upp huvudet. Då blir man halshuggen direkt.” De orden inleder Martina Lundströms bok Den synliga förskolan. Hur förfärliga orden än var för henne att höra ligger det något i dem, menar hon: ”Att tänka nytt, tro på och åstadkomma förändring i förskolan har visat sig fruktansvärt svårt.”

Grundskolan Nya Elementar har transformerat verksamheten i tre delar. I arbetet har man inlett med att fråga sig varför man gör det man gör. Den största utmaningen är kommunikationen med föräldrar och det viktigaste är ett modigt ledarskap.

Att bromsa när chefen eller kollegorna ligger på och vill ha din hjälp kan kännas väldigt jobbigt. Ändå är det viktigt att kunna göra det. Och oftast enklare än du kanske tror, när du väl kommer till skott.

"Translanguaging låter eleverna ta med hela sina erfarenhetsvärldar in i klassrummet och lärandet", säger Eva Andersson Berglund, rektor på Bergsjöskolan F-6.

Vårterminen 2018 valde Tingdammsskolan, med rektor Kerstin Sjöberg som initiativtagare, att gå med i Malmö stads satsning på NTA. Nedan kan du läsa om Kerstins tankar nu ett år senare och få ta del av hennes tankar kring satsningen.