Jonas Boustedt studerar i sin avhandling, On the Road to a Software Profession, studenters förståelse av olika begrepp inom datavetenskap. Han visar resultat som kan vara värdefulla vid utformandet av kurser i datavetskap, och som kan förbättra undervisningen.

Ett vanligt problem med undervisning genom textsamtal på nätet är att vissa studenter är passiva. Men de flesta blir engagerade - om de invigs i vad som förväntas och i hur de kan bidra till lärandet. Det visar Monica Liljeström i avhandlingen Learning text talk on line. Collaborative learning in asynchronous text based discussion forums.

Informations- och kommunikationsteknik bryter upp auktoritära utbildningssystem och uppmuntrar elever i utvecklingsländer att tänka kritiskt. Det visar Annika Andersson i sin avhandling "Learning to Learn in e-Learning: Constructive Practices for Development".

Datorspel kan vara ett effektivt verktyg i undervisningen, men bara om läraren är närvarande och ställer frågor, enligt Elisabet M. Nilsson. Hon har skrivit avhandlingen Simulated real worlds: Actions mediated through computer game play in science education .

I slutet av IT-utbildningar ingår ofta samarbeten med företag för att ge studenterna en skjuts ut i arbetslivet. Här finns en risk att målet förskjuts från att lära sig till att prestera, men det finns sätt att undvika det enligt Mattias Wiggbergs avhandling Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations .

Elever med hörselnedsättning är mycket aktiva i valet av vilket hörselhjälpmedel de använder i olika situationer i klassrummet. Det visar Johan Odelius avhandling Communication Acoustics in Classroom Environments - On the Use of Assistive Listening Devices .

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Att räkna med bokstäver algebra - är inget man lär sig i en handvändning. Här krävs ett långsiktigt lärande för att få kunskaperna att fästa, menar Per-Eskil Persson som i sin avhandling Räkna med bokstäver drar slutsatsen att algebra bör införas betydligt tidigare i skolan.

Varför tycker så många elever att genetik är svårt, frågade sig Niklas Gericke. Ett av skälen är att läroböckerna använder flera förklaringsmodeller parallellt, kom han fram till i sin avhandling Science versus School-science; Multiple models in genetics The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students understanding.

Att skapa en bra nätutbildning är inte enbart en teknikfråga. Jimmy Jaldemark visar i sin avhandling, Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education, att lärarnas och studenternas sammanhang är en avgörande faktorn för lärandet i en nätutbildning.

Turismämnet i läroböckerna domineras av ett industriellt perspektiv där de globala problem som turismen för med sig förbises. Det är en av slutsatserna i Anders Olssons avhandling Konstruktionen av gymnasieskolans turismämne.

Dataspel och internet på fritiden har stor påverkan på elevers ordförråd och muntliga färdigheter i engelska. Det visar Pia Sundqvists avhandling, Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary som är den första studien i ämnet.