Tidigare forskning har visat att en pedagogik som bygger på samtal inte passar för elever på yrkesförberedande program. Men Klas Anderssons avhandling pekar på motsatt resultat. "Resultatet var överraskande", säger Klas Andersson.

Jessica Aspfors har studerat hur nya lärare upplever sina första år i yrket och vilket slags stöd de önskar sig. "De nya lärarna verkar trygga med klassrumsarbetet och kontakten med eleverna även om frågor som rör arbetsro förekommer. Det som kringgärdar klassrumsarbetet och alla relationer som ska hanteras upplevs däremot mer problematiska", säger hon.

Överraskande nog deltar barn med funktionshinder i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionshinder, fast med lägre intensitet. Det visar Anna Ullenhags avhandling.

Många biologilärare undviker frågeställningen om konflikten mellan religion och naturvetenskap, för att visa att de bör hållas utanför biologin. Det visar Maria Peterssons forskning om innehållet i evolutionsundervisningen på gymnasiet.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling handlar om vad som utmärker montessoripedagogikens miljö och meningsskapande aktiviteter. "Studien pekar på betydelsen av ett fysiskt rum som ett levt rum, vilket innebär att rummet och människan sammanvävs i lärandeprocessen", säger hon.

Att specialpedagoger handleder klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrummet. "Samtidigt är klasslärarens kunskap viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning", menar forskaren Christel Sundqvist.

Jesper Haglund var intresserad av hur man kan använda analogier i naturkunskapsundervisningen och bestämde sig för att forska i ämnet. Det överraskade honom att särskilt de yngre barnen var så kreativa i sin förmåga att skapa sina egna analogier.