Kränkningar-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 05 Jul 2023 09:02:00 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/juridiken-och-skolan-komplext-och-motsagelsefullt/ Wed, 05 Jul 2023 09:02:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=354061Kan lagar som ska skydda elever från kränkningar samtidigt innebära att lärare undviker svåra diskussioner i klassrummet? Maria Rosén har i sin avhandling undersökt juridikens plats i skolan.

Inlägget Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullt dök först upp på Skolporten.

]]>Riskerar lagen som ska skydda elever från kränkningar att svåra diskussioner undviks i klassrummet? Maria Rosén belyser i sin avhandling juridikens allt större plats i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är magister i pedagogik och har tidigare arbetat med barn- och elevskyddslagen, både inom akademin, vid Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen och som läromedelsförfattare. Lagen som infördes 2006, innebär förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. I mitt arbete såg jag även att lagen medförde en enorm byråkrati i skolans vardag, vilket tycktes skymma sikten för frågor om demokrati och barns och elevers tillvaro i förskolan och skolan. Det väckte mitt intresse kring juridikens plats i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en teoretisk avhandling där jag utifrån olika perspektiv undersöker och problematiserar juridifieringen, här i form av lagstiftningen mot diskriminering och kränkande behandling, i skolan och samhället i stort. Det jag riktat riktat intresset mot är skolan som en plats för demokrati och den inneboende ambivalens som en demokratisering av skolan genom juridifiering rymmer. Å ena sidan är det självklart att ingen ska diskrimineras eller kränkas. Å andra sidan, vilka konsekvenser får det när juridiken blir alltmer styrande? I avhandlingen undersöker jag den här dubbelheten, men också bakgrunden till att lagen infördes, vilka problem den förväntades lösa och förhoppningarna om vad den skulle bidra med.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De brännande frågorna som avhandlingen kretsar kring är vilka problem som juridiken är tänkt att lösa i skolan. Finns det tillfällen där lagen motverkar sitt syfte? Vad händer i ett klassrum där fokus ligger på att ingen får kränka? Finns det risk att lärare undviker värdefulla – och svåra – diskussioner och samtal? I avhandlingen växlar jag perspektiv, vrider och vänder på när juridiken kan fungera möjliggörande och demokratiserande och hur den på motsvarande sätt kan bli omöjliggörande och utmanande för demokratiserande processer skolan. – Resultaten belyser en individualiseringsprocess som sker såväl i skolan som i övriga samhället. Skolans tidigare starka värdegrund kring kollektivet, möten och samtal förskjuts över tid mot liberala idéer där rättssäkerhet och individens rätt blir alltmer framträdande. Fram växer en rättspositivism, det vill säga en idé om att lagar kan lösa det mesta, inte bara i skolan utan i hela samhället. Intressant är att det här synsättet ifrågasätts av liberalerna själva som bara för några år sedan ville skrota Barn- och elevombudet (BEO), då partiet menade att de hade fått ett negativt inflytande i skolan. – Detta kan vara ett tecken på att vi idag börjar förstå vad juridifieringen kan få för konsekvenser både i skola och samhälle. Mer juridik och individfokus förändrar vår syn på oss själva och andra och hur vi ser på relationer. Allt hänger ihop. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en mer kvalificerad förståelse för de här processerna och till en nyansering av diskussionen om juridifiering. – I de politiska argument som ligger till grund för lagstiftningen hänvisar svenska politiker till ett EU-direktiv om diskriminering men också till uppfattningen om att den svenska skolan har problem med just diskriminering och kränkningar. Med barn- och elevskyddslagen erbjöds en lösning som innebar ett nytt sätt att förstå och förhålla sig till kränkningar och elevers tillvaro i skolan. Detta innebar samtidigt en förskjutning av skolans demokratiuppdrag, utifrån ett antagande om att skolan inte mäktade med uppdraget.

Vad överraskade dig?

– I den empiriska studien där jag analyserat politiska dokument som ligger till grund för att barn- och elevskyddslagen infördes i skolan, framförs EU:s direktiv som det främsta skälet. Men faktum är att Sverige valde att gå långt mycket längre än vad EU krävde. Direktivens huvudsakliga tillämpningsområde var framför allt arbetslivet. Exempelvis omfattades förskolan av barn- och elevskyddslagen utan någon utredning över huvud taget.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver andra forskare hoppas jag att såväl lärare som skolledare och så kallade ”policymakers”, det vill säga tjänstemän och politiker inom skolan kan ha det. Min intention är att resultaten kan bidra till reflektion och diskussioner kring hur, när och varför, och med vilka konsekvenser juridiken används. Susanne Sawander

Inlägget Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullt dök först upp på Skolporten.

]]>Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/digitala-sexuella-trakasserier-paverkar-unga-i-skolan/ Thu, 15 Sep 2022 08:34:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=331594Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Inlägget Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>
Kristina Hunehäll Berndtsson. Foto: Emelie Asplund
Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling. Digitala sexuella trakasserier kan vara till exempel oönskade dickpics och nakenbilder, eller delandet av sexuella bilder och videoklipp. Det kan handla om något man delat i samförstånd från början som sedan delas vidare utan samtycke, eller att man blir hotad eller lurad att dela bilder. Kristina Hunehäll Berndtsson har i sin forskning undersökt elevers erfarenheter av digitala sexuella trakasserier. En generell iakttagelse är att dessa kränkningar påverkar relationerna i skolan och kan leda till mobbning. – Eleverna saknar strategier för att hantera de digitala trakasserierna. Den vanligaste strategin för att hantera problemen är att blockera avsändaren, men det kan vara svårt om det exempelvis handlar om elever i samma klass, säger Kristina Hunehäll Berndtsson. DET SOM BRUKAR kallas sexting, att skicka exempelvis bilder eller filmer med sexuellt innehåll via mobilen, kan missbrukas på flera olika sätt, och skolungdomar beskriver alltså själva detta som vanligt. Eleverna i studien uttrycker att de tycker att det är fel och att de blir chockade och kränkta. Men ungdomarna beskriver samtidigt att det är svårt att vända sig till vuxenvärlden, trots att konsekvenserna av trakasserierna kan bli mycket svåra för enskilda elever. Det visade sig att ungdomar har en uppfattning om att vuxna inte känner till problemen och att det kan kännas skamfyllt att be om hjälp, säger Kristina Hunehäll Berndtsson. Både flickor och pojkar drabbas, visar avhandlingen: – Generellt verkar flickor prata mer med sina närmaste vänner om de blir utsatta för trakasserier, medan pojkar oftare tycks sakna ett språk för att beskriva om de blivit utsatta. Eleverna förstår ofta inte heller att detta är en form av sexuella trakasserier eftersom det sker digitalt. RESULTATEN ÄR VIKTIGA att känna till för lärare, elevhälsoteam och rektorer och andra som jobbar i skolan, enligt Kristina Hunehäll Berndtsson. Men även poliser och andra som jobbar med unga behöver känna till omfattningen, menar hon. – Det är en samhällsfråga och det är viktigt att vuxna känner till att unga uppfattar det som ett stort problem. Av Susanne Rydell Foto Emelie Asplund
LÄRARPANELENS MOTIVERING: ”Sexting handlar om att skicka bilder eller filmer med sexuella innehåll digitalt. I sin forskning belyser Kristina Hunehäll Berndtsson högstadieelevers upplevelser av detta numera mycket vanliga fenomen. Alla som arbetar med ungdomar borde läsa denna avhandling för att få en ökad förståelse kring fenomenet och därmed bättre kunna agera mot de sexuella trakasserier som sker i skolan via sexting.” LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Kristina Hunehäll Berndtsson, född 1977. Bor: Kungsbacka Avhandling: Digitala sexuella trakasserier i skolan. Elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhetBakgrund: Sjuksköterska och lärare. Disputerade: 18 mars 2022 vid Göteborgs universitet.
Skolportens magasin nr 4/2022 – ute 13 sep 2022! Tema: Barn på flykt 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Inlägget Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserierhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/ungdomar-saknar-stod-for-att-hantera-digitala-sexuella-trakasserier/ Thu, 07 Apr 2022 15:45:20 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=322508Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Inlägget Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier dök först upp på Skolporten.

]]>Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga, beskriver skolungdomar som har intervjuats i en ny avhandling. Ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera detta, enligt Kristina Hunehäll Berndtssons forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är doktorand i ett forskningsprojekt som undersöker elevers upplevelse av våld, trakasserier och kränkningar i årskurs 9. I intervjuerna framkom ett tema om digitala sexuella trakasserier som bland annat handlade om oönskade dickpics och nakenbilder, samt delandet av sexuella bilder och videoklipp utan samtycke. Alla elever som jag intervjuade kände till det även om det kunde ta sig olika uttryck på olika skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om missbruk av det som kallas sexting, alltså digitala sexuella trakasserier. Det kan vara att man får en oönskad nakenbild skickad till sig eller att ett videoklipp som man delat i samförstånd från början sedan delas vidare utan samtycke. Det kan också vara att man blir hotad eller lurad att dela bilder. – Det är fyra olika studier och intervjustudierna har genomförts i tre olika skolor med olika socioekonomiska förutsättningar. Generellt visade det sig att ungdomar har en uppfattning om att vuxna inte känner till problemen och att det kan kännas skamfyllt att be om hjälp. Eleverna saknar strategier för att hantera de digitala trakasserierna. Den vanligaste strategin för att hantera problemen är att blockera avsändaren, men det kan vara svårt exempelvis om det handlar om elever i samma klass. En generell iakttagelse är också att de digitala trakasserierna påverkar relationerna i skolan och kan leda till mobbning. Det är en komplex fråga där hot ibland ingår, men inte alltid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Sexting kan missbrukas på flera olika sätt och skolungdomar beskriver själva detta som vanligt. Eleverna uttrycker att de tycker att det är fel och att de blir chockade och kränkta. – Men ungdomarna i studien beskriver att det var svårt att vända sig till vuxenvärlden och saknade generellt stöd och strategier för att hantera frågan trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever. Generellt verkar flickor prata mer med sina närmaste vänner om de blir utsatta för trakasserier, medan pojkar oftare tycks sakna ett språk för att beskriva om de blivit utsatta. Eleverna förstår oftast inte heller att detta är en form av sexuella trakasserier för att det sker digitalt.

Vad överraskade dig?

– Inledningsvis överraskades jag av att elever beskrev det som ett så vanligt problem. När jag började med det här för fyra år sedan upplevde jag inte att det diskuterades så mycket. Efterhand har det delvis ändrats och blivit mer uppmärksammat av andra forskare och i media. – En annan sak som förvånade mig är att pojkar saknade kunskap om att de också kan bli utsatta av flickor. Pojkar utsätts också även om det kanske är vanligare att flickor utsätts.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan, lärare, elevhälsoteam och rektorer, men även poliser och andra som jobbar med unga. Det är en samhällsfråga och viktigt att vuxna känner till att unga uppfattar det som ett stort problem. Susanne Rydell

Inlägget Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier dök först upp på Skolporten.

]]>Homofob hockeyjargong ledde till Marias bokhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/homofob-hockeyjargong-ledde-till-marias-bok/ Tue, 16 Nov 2021 08:30:05 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=310450”Fan va gay” och ”vilken bög”! Hockeykillarnas homofoba jargong fick grundskolläraren Maria Skotte Pekkari att ge sin gamla klass ett löfte: att skriva en bok om en homosexuell ishockeyspelare. Nu används boken både som undervisningsmaterial och som inspiration för andra...

Inlägget Homofob hockeyjargong ledde till Marias bok dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Homofob hockeyjargong ledde till Marias bok dök först upp på Skolporten.

]]>Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/dalig-ekonomi-ger-hogre-risk-att-utsattas-for-mobbning/ Wed, 28 Apr 2021 13:37:24 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=296971Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Inlägget Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning dök först upp på Skolporten.

]]>Barn som växer upp med små ekonomiska resurser riskerar att få sämre relationer till sina klasskamrater. Det visar en avhandling av Simon Hjalmarsson.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge intresserat mig för hur social bakgrund påverkar barns levnadsförhållanden. Utifrån vedertagna fattigdomsteorier förväntar vi oss ett samband mellan ekonomiska resurser och socialt deltagande, men det är sällan det undersökts med metoder som gör det möjligt att generalisera resultaten till situationen bland barn och unga mer generellt. Så jag ville bidra genom att täppa igen kunskapsluckor på området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker samband mellan ekonomiska resurser och socialt deltagande och har ett särskilt fokus på relationer med klasskamrater, som antalet vänner och utsatthet för mobbning. Jag använder mig av en skolundersökning som har ett stort och representativt urval av åttondeklassare i landet och anlägger ett barnperspektiv på ekonomiska resurser. Det är mått som hushållsinkomst, om barnet har ett eget rum, om de kan få ihop en viss summa pengar till nästa dag och hur ofta de missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar på att det finns ett samband. Det är inte helt entydigt, det är inte så att jag finner ett samband mellan alla de typer av ekonomiska resurser och alla de former av relationer jag undersökt men sammantaget är det befogat att betrakta en sämre ekonomisk situation som en riskfaktor för sämre relationer med klasskamraterna. Störst risk finner jag för de elever som rapporterar att de ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta, de löper exempelvis en betydligt högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning.

Vad överraskade dig?

– Resultaten i sig är inte överraskande, vi förväntar oss ett samband utifrån vedertagna fattigdomsteorier. Sociala aktiviteter medför ofta någon kostnad, även för barn. Däremot blev jag mer överraskad över att sambandet mellan hushållsinkomst och barns egna ekonomiska resurser var förhållandevis svagt. En delförklaring är sannolikt att många föräldrar med lägre inkomster prioriterar sina barn före andra utgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

– För skolledare och personal kan det vara bra att vara uppmärksam på att sämre ekonomiska resurser kan vara en riskfaktor för en sämre social situation i skolan. Sen, med tanke på att ekonomiska svårigheter att delta i sociala aktiviteter är en tydlig riskfaktor, kan politiker behöva fundera på hur vi kan stärka alla barns möjlighet att delta i aktiviteter på fritiden. Annika Sjöberg Foto: Sören Andersson

Inlägget Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning dök först upp på Skolporten.

]]>Vänskapande tar stor plats i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/vanskapande-tar-stort-plats-i-skolan/ Thu, 28 May 2020 08:37:08 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=274294Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Inlägget Vänskapande tar stor plats i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Att få vara del av en gemenskap och att vänskapa kräver mycket tid och energi för högstadieelever. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars sociala relationer i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och har under hela min karriär arbetat med barnrättsfrågor, bland annat för organisationen Friends. Mitt intresse bottnar i en vilja att förstå vad som är centralt för högstadieelever, vad de upplever som viktigt i sin vardag. Ofta ses tonåringar som en problemgrupp med beteenden som vuxenvärlden vill ändra på, och detta kan skapa hinder för att skapa en skola där alla trivs och vill lära.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på mitt fältarbete under tre terminer i en högstadieklass då jag filmade, intervjuade och observerade vad som hände bland eleverna. Fokus är vad elevernas skolvardag kretsar kring, främst i situationer där lärare eller andra vuxna inte är närvarande, som under grupparbeten, i korridorer, matsal och uppehållsrum. Utifrån skolans läroplan och ur ett vuxenperspektiv anses elevernas lärande ofta som det centrala i skolan. I min avhandling undersöker jag elevernas perspektiv, vad är viktigt för dem i skolvardagen?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För eleverna är vänskap centralt, att vara vän, ingå i en vänkrets och vara del av sammanhang. Dessa processer kräver engagemang och arbete och i avhandlingen gör jag om vänskap till ett verb – att göra vänskap. Vänskapandet pågår med klasskamraterna som ständig publik, vem som är vän med vem, vem som är utanför och vilka konsekvenser detta får påverkar hela klassen. Det finns elever som tillhör en konstellation med vänner och elever som är ofrivilligt ensamma men som kretsar i en omloppsbana runt klassens konstellationer. Övergripande handlar elevernas vänskapande om att dra gränser för vem som kan inkluderas i en gemenskap och utifrån vilka principer dessa gränser dras. Det krävs arbete för att upprätthålla sin position i en konstellation, likväl som att få tillträde till vänskapande. I den klass jag följde var det viktigt att de som blir vänner ska befinna sig på samma nivå i en popularitetshierarki. Om någon inte agerar i enlighet med denna vänskapskultur, exempelvis när en högstatuselev börjar umgås med en elev med lägre status uppstår spänningar och social oordning. Elever beskriver en ny oväntad vänskapsrelation som ”chockartad”. – Resultaten visar också att vänskapsrelationer påverkas av skolans organisation och fysiska aspekter. Skolan delar upp elever utifrån var de bor, hur gamla de är, antal elever som får plats i ett klassrum och stundom utifrån skolprestationer. Vissa elever får då möjlighet att vänskapa och andra inte. Sammanfattningsvis visar resultaten att elevernas vänskapskultur påverkas av vad som i samhället anses vara rätt att göra som tjej eller kille, populär eller impopulär, av ett ouppnåeligt vänskapsideal och av skolans organisering. Vissa vänskapanden blir då möjliga och andra mer eller mindre omöjliga.

Vad överraskade dig?

– Eftersom jag jobbat i skolan och med skolfrågor i över 20 år trodde jag att jag hade lätt att anta ett elevperspektiv. Men jag överrumplades flera gånger över hur starkt mitt vuxenperspektiv faktiskt var – i början tänkte jag exempelvis att det var intressant att eleverna tittade så mycket på sina mobiltelefonskärmar. Men när jag observerade människor i tunnelbanan och på jobbet, insåg jag att alla tittar på sin skärm, oavsett ålder och plats.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och andra vuxna i skolan. Men också skolpolitiker vars beslut påverkar elevernas skolvardag. Jag menar att vi vuxna behöver sätta oss in i vad som är betydelsefullt för elever för att kunna skapa en bra lärmiljö. Här kan min avhandling vara ett steg på vägen. Susanne Sawander

Inlägget Vänskapande tar stor plats i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Skolan vanligaste arenan för vardagsvåldhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/skolan-vanligaste-arenan-for-vardagsvald/ Mon, 18 Nov 2019 10:24:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=256503Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.

 

Inlägget Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld dök först upp på Skolporten.

]]>Störst risk att drabbas av vardagsvåld är i skolan. Paula Larssons forskning visar samtidigt att vedertagna antimobbningsmodeller inte minskar problemen i skolorna.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är IT-pedagog i botten och har tidigare jobbat på gymnasiet men arbetar nu som lärarutbildare. Jag har alltid haft ett intresse för barn och ungas välbefinnande och frågor kring orättvisor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vardagsvåld och mobbning i skolan. En del av avhandlingen bygger på aktionsforskning där jag tillsammans med en kommun designat, implementerat och följt upp en antimobbningsmodell i flera grundskolor i en kommun. Modellen innebär i huvudsak att öka kunskapen hos skolans personal om mobbning, dess mekanismer och begrepp. Jag har även genom enkäter låtit helt vanliga människor definiera sin syn av våld och vardagsvåld samt eventuella egna erfarenheter av våld – var, när, uppfattningen av allvaret och i vilken roll de minns det.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enkäten visar att den vanligaste kategorin av våld är slag och att skolan är den vanligaste platsen för vardagsvåld. Intressant är också att det som i skolan ofta definierar som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten. – Antimobbningsmodellen innebar att skolans personal i viss mån förändrade sitt arbetssätt och överlag ansåg praktikerna att insatsen var värdefull. Men sett över tid, i det här fallet fem år, går det inte att se att mobbningen minskat på skolorna. Min slutsats är att det krävs samverkan och bredare insatser, utanför skolans arena för att motverka och minska mobbning och vardagsvåld i skolan.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att den vanligaste platsen och tiden för vardagsvåld är skolan mellan klockan tolv och ett på dagen. De resultaten säger något om hur normaliserat våld och mobbning är i skolorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten från min avhandling kan belysa vikten av bred samverkan kring de här frågorna. Skolan kan inte ensam driva åtgärder mot våld och mobbning. Susanne Sawander

Inlägget Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld dök först upp på Skolporten.

]]>Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdragethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/krankningsfri-skola-fokus-i-det-demokratiska-uppdraget/ Mon, 21 Oct 2019 11:09:27 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=253635Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Inlägget Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget dök först upp på Skolporten.

]]>Fokus i skolans demokratiska uppdrag riktas mot individens rättigheter och en kränkningsfri skola. Det visar Ami Cooper som forskat om skolans demokratiuppdrag och dess konsekvenser.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Från barndomens indignation över orättvisor och ojämlika förhållanden i samhället har jag burit med mig en nyfikenhet på demokratirelaterade frågor. Efter att i många år ha undervisat i ämnet pedagogik vid Karlstads universitet blev jag på ett naturligt sätt också nyfiken på relationerna mellan utbildning, demokrati och samhälle. Skolans demokratiuppdrag är sedan decennier en del av föreställningen om att utbilda för ett demokratiskt samhälle men skolors arbete med uppdraget är kritiserat. För mig blev det då spännande att rikta blicken mot hur demokrati-uppdraget skrivs fram i styrdokumenten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att kritiskt granska konstruktionen av grundskolans demokratiuppdrag och vilka konsekvenser den får. Mer konkret, försöka belysa vad det är för inrotade och icke ifrågasatta perspektiv som gör att demokratiuppdraget formuleras som det gör i styrdokument och policytexter såsom grundskolans läroplan, skollagen och Skolverkets allmänna råd. Avhandlingen synliggör också hur olika syften i uppdraget delvis krockar med varandra. Analyserna är baserade på de politiska filosoferna Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes poststrukturella teorier om diskurs, hegemoni och radikal demokrati.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare och att innebörderna i begreppet demokrati i hög grad är kopplat till tankar och idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Demokratiuppdraget är centralt i skolans styrdokument, men innebörden av begreppet demokrati lägger fokus på elevens rättigheter och vikten av att nå kunskapsmålen. Något som ges stort utrymme i skolans demokratiuppdrag är strävan mot en kränkningsfri skola. I analyserna urskiljer jag att skolans demokratiuppdrag kretsar kring tre så kallade nodalpunkter: Fostran till demokratiskt kompetens, arbetet mot kränkande behandling samt rätt till likvärdig utbildning. Utifrån detta kan man, på ett språkligt plan, urskilja tre olika möjliga läraridentiteter: Läraren som demokratisk förebild, den reglerande läraren som ska övervaka och utgå från lagar och regler i arbetet mot kränkande behandling samt läraren som ett instrument för måluppfyllelse, där läraren blir ett redskap för mål- och resultatstyrning. Sammanfattningsvis erbjuder studien nya möjligheter att diskutera demokratisk utbildning med utgångspunkt i att den problematiserar invanda föreställningar om demokrati och konflikt.

Vad överraskade dig?

– Att demokratiuppdraget så tydligt tillskrivs innebörder där demokrati kan förstås som management eller del av ett managementperspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina tänkta läsare är dels förvaltning och skolpolitiker på olika nivåer, dels lärare som jag tror att kan ha intresse av avhandlingen då resultaten pekar på en rad faktorer som kan skapa förståelse för varför demokratiuppdraget många gånger känns omöjligt motsägelsefullt. Susanne Sawander

Inlägget Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget dök först upp på Skolporten.

]]>Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontexthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/vardagsvald-mobbning-och-mobbningsforebyggande-arbete-i-svensk-skolkontext/ Mon, 21 Oct 2019 09:19:53 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=253622Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Inlägget Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext dök först upp på Skolporten.

]]>Järvaveckan 2019: Hot, våld och trakasserier i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/jarvaveckan-2019-hot-vald-och-trakasserier-i-skolan/ Thu, 20 Jun 2019 07:27:57 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=245486Ett av Järvaveckans seminarier handlade om att hot, våld och trakasserier i skolan blir allt vanligare. Ylva Odenbring, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, var en av talarna.

Inlägget Järvaveckan 2019: Hot, våld och trakasserier i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Järvaveckan 2019: Hot, våld och trakasserier i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>