Inlägget Ökat fokus på undervisningens innehåll dök först upp på Skolporten.

När lärare får aktionsforska om sina egna frågor, om det som ”skaver”, sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare i svenska och SO på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Att skriva var ett sätt att utmana mig själv, jag har aldrig gjort något liknande tidigare. Men det var också ett sätt att knyta ihop det utvecklingsarbete som jag har varit med och drivit under flera år.

Vad handlar artikeln om?

– Den belyser några lärares uppfattningar om det utvecklingsarbete som vissa skolor i Eskilstuna kommun genomfört inom ramen för Ifousprogrammet Lärares praktik och profession. Programmet syftar till att genom ett kollegialt arbetssätt få igång ett forskningsbaserat utvecklingsarbete där aktionsforskning är det verktyg som lärare samlas kring. Artikeln bygger på enkätsvar från de lärare som deltagit i skolutvecklingsarbetet på skolan. De har flera gånger under programmets gång fått delge sina uppfattningar om hur utvecklingsarbetet fortskrider, samt sina lärdomar och utmaningar.

Vilka resultat har du sett?

– Att ett kollegialt lärande har skett kring såväl aktionsforskning som undervisning, vilket också var programmets huvudsyfte. Det har skett både genom arbetet i basgrupperna där lärarna delat med sig av sina tankar och funderingar till varandra, men också genom de så kallade rundabordspresentationer där lärarna har presenterat sin egen aktionsforskning för kollegor utanför den egna basgruppen. Tanken med det var just att sprida resultaten så brett som möjligt.

– Givetvis har det funnits problem längs vägen, pandemin inte minst. Den innebar att vi alla tvingades skifta fokus för att klara de akuta problem som uppstod i vardagen. Det här medförde också en tidsbrist, det var svårt att få tiden att räcka till. Därutöver har vår skola vuxit enormt de senaste åren, från fem till sexton klasser på tre år. Särskilt för de nyanställda lärarna blev det tufft att även mäkta med utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis visar ändå resultaten att lärarna genom arbetet med aktionsforskning fått vetenskapliga verktyg för att följa och utveckla sin undervisning tillsammans.

”Utvecklingsarbetet har inneburit att jag blivit noggrannare med att följa upp min egen undervisning.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har lärt mig massor och något jag tagit med mig är att jag blivit mer noga med att följa upp min egen undervisning. Idag följer jag mer systematiskt upp min undervisning, dels genom egna reflektioner, dels genom elevernas återkoppling. Utvecklingsarbetet har inneburit att jag fått upp ögonen för hur viktigt och effektivt det är med att ta sig tid för uppföljning.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har presenterat delar av mina resultat för alla i kollegiet och vår skola kommer att fortsätta med aktionsforskning. Vi deltar just nu i ett annat Ifous-program, Datadriven skolförbättring. Det programmet syftar till att man i stället för en magkänsla kring något som man vill utveckla, ska utgå från data. Som i tidigare program utgår arbetet från lärares egna vardagsnära frågor men denna gång med fokus på återkoppling.

Jennie Werner är lärare i svenska och SO i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan
i Eskilstuna

Leda och lära nr 1/2022

Susanne Sawander

Inlägget Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg dök först upp på Skolporten.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Vad handlar avhandlingen om?

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vad överraskade dig?

Vem har nytta av dina resultat?

Inlägget Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten dök först upp på Skolporten.

Det brister i samsyn kring hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har medverkat i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” där vi har undersökt olika utvecklingsteorier i relation till verksamheten i förskolan. Att skriva en artikel där vi kopplar samman vetenskapliga teorier med förskolans vardag och läroplan blev ett sätt att ytterligare fördjupa och utveckla vår kunskap.

Vad handlar artikeln om?

– Fokus i artikeln är hur förskolepedagoger kan utveckla en samsyn kring hur olika situationer kan bemötas och anpassas i relation till såväl läroplan som gruppens och individens behov. Vi har undersökt hur ett riktat arbete med fokusgrupper kan påverka och bidra till ökad samsyn kring läroplan och målet att inkludera alla barn i förskolan. I fokusgruppen deltog personal från förskolans alla yrkesgrupper.

– Vi valde samlingssituationen som konkret exempel och olika dilemman som kan uppstå där, exempelvis barn som har svårt att sitta eller språkförbistringar. Här fick fokusgruppen diskutera hur situationerna bäst kan hanteras, såväl tillfälligt som långsiktigt, utifrån ett inkluderande perspektiv och i relation till förskolans läroplan.

”Våra resultat belyser vikten av att verksamma inom förskolan har en samsyn gällande enskilda barns behov av anpassningar i undervisningen.”

Vilka resultat har ni sett?

– Det mest uppenbara resultatet är att förskolepedagoger har olika syn på hur olika situationer bäst kan anpassas. En slutsats är alltså att personalen arbetar på flera olika sätt. I diskussionerna framkommer en önskan om en bredare samsyn, just för att kunna arbeta mer långsiktigt och likvärdigt. Men våra resultat visar att personalen saknar verktyg för detta. Även om tid finns avsatt för att inom personalgruppen diskutera så prioriteras inte den här typen av samtal. Våra resultat belyser vikten av att verksamma inom förskolan har en samsyn gällande enskilda barns behov av anpassningar i undervisningen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda stärkts i våra yrkesrollen och arbetar i dag utifrån ett mer forskningsbaserat synsätt.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi hoppas kunna stärka både samsynen och förskolans utvecklingsarbete genom att använda de kunskaper och verktyg som vi fått med oss genom Ifous-programmet.

Pernilla Andersson är förskollärare på Smedbyns förskola, Jönköpings kommun.
Christina Borrespång är förskollärare på Smedbyns förskola, Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Inlägget Förskolepedagoger önskar mer samsyn dök först upp på Skolporten.

Hela arbetslaget har ansvar för undervisningen i förskolan, inte bara förskolläraren. Det konstaterar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattningar av begreppet undervisning.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Genom vårt deltagande i Ifous FoU-program Flerstämmig undervisning i förskolan fick vi erbjudandet att skriva en artikel. Extra inspirerade blev vi vid en föreläsning där tidigare skribenter av utvecklingsartiklar berättade om sitt arbete. Vi läser även mastersprogrammet i didaktik och har ett stort intresse om undervisning i förskolan.

Vad handlar artikeln om?

– Övergripande om undervisning i förskolan. Mer specifikt hur förskollärare uppfattar begreppet – vad undervisning anses vara och innehålla samt vilka i förskolan som förväntas utföra för undervisning. Artikeln bygger på intervjuer med sju förskollärare inom samma förskoleenhet.

Vilka resultat har ni sett?

– Förskollärarna är eniga om att huvudansvaret för undervisningen ligger på förskolläraren men att det är hela arbetslagets ansvar att vara en del av och utföra undervisning. Den här bilden stämmer dock inte med hur det faktiskt ser ut. Några av förskolepedagogerna i studien hade svårt att tolka undervisningsbegreppet. En slutsats vi drar är att kunskapsnivån skulle kunna höjas mer hos barnskötarna kring undervisning. 

”Insikten om att undervisning är något som sker dagligen på förskolanbelyser vikten av att regelbundet reflektera och sätta ord på det vi gör i förskolans vardag i relation till läroplansmålen.”

– I början av Ifous FoU-programmet upplevde vi att förskolepedagoger inte var helt bekväma med att använda begreppet undervisning. Men efterhand ändrades förskolepedagogernas inställning. De såg att undervisning är något som sker dagligen på förskolan såväl spontant som under planerade tillfällen. Insikten om att undervisning handlar om interaktion och kollegialt lärande belyser vikten av att regelbundet reflektera och sätta ord på det vi gör i förskolans vardag i relation till läroplansmålen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt arbetar vi både mer aktivt med att involvera alla i arbetslaget i förskolans undervisningsaktiviteter. Den ökade kunskapen om att undervisning i förskolan är något som vi faktiskt hela tiden gjort, har inneburit att rädslan för begreppet inte längre är lika stor. Vi har också stor nytta av den så kallade poststrukturella mallen som togs fram gemensamt inom Ifous FoU- programmet. Mallen fungerar som ett konkret verktyg som alla i arbetslaget kan använda för att strukturera upp och analysera olika undervisningsaktiviteter. Den här mallen hänger lättillgänglig på väggen och har nu blivit ett självklart arbetsverktyg för alla i arbetslaget.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi kommer att presentera vårt arbete och våra resultat under våra gemensamma arbetsträffar som vi har varje termin och som alla medarbetare vid samtliga förskolor deltar i. Vi kommer även att dela våra erfarenheter med kollegor inom programmet, eftersom undervisning är ett kollegialt lärande.

Bushra Khadum är förskollärare och arbetar på Stureby förskolor
Varvara Koselkova är förskollärare och arbetar på Stureby förskolor

Susanne Sawander

Inlägget Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning dök först upp på Skolporten.