Kenny Skagerlund har undersökt vilka kognitiva faktorer som påverkar skolbarn med specifika och stora matematiksvårigheter. Hans resultat visar att dyskalkyli är en heterogen snarare än en homogen inlärningssvårighet.

Simon Ceders avhandlingsarbete handlar om att utveckla nya teorier om pedagogiska relationer och är placerat inom området pedagogisk filosofi. Detta gör han genom att studera teorier om pedagogiska relationer och korsar dessa med posthumanistisk filosofi.

Studenternas användning av teknik i vardagen styr deras lärande. En effektiv utbildning kräver därmed att teknik, information och sociala arrangemang utformas så att man kan utnyttja denna teknikanvändning, visar Olga Vibergs avhandling.

Osa Lundberg har i sin avhandling studerat hur sociala och kulturella skillnader konstrueras, framträder och utvärderas i det pedagogiska samtalet mellan lärare och elever i nionde klass. Studien belyser flera frågor, bland annat hur organisering och strukturer i den pedagogiska praktiken bidrar till social ojämlikhet och orättvisa.

Det övergripande syftet med Karin Kittelmann Flensners studie är att ta reda på hur religionskunskapsämnet formas i praktiken i samspel mellan ämnesinnehåll, lärare och elever, hur diskussionerna går under lektionerna och hur elever förhåller sig till religionskunskapsämnets innehåll.

Kollegial granskning är ett angeläget komplement till befintliga kvalitetsutvecklingssystem. Lärande besök utgör också en viktig förändringsfaktor för pedagogisk utveckling, konstaterar Monica Nyvaller i sin avhandling

Både vuxna och barn har stora problem att korrekt ange var ett flygplan som passerar världskartans kant kommer tillbaka till kartan, visar Pontus Hennerdal i sin studie.

Studieframgångar kan modelleras som ett komplext system. Preliminära resultat visar att effekter på studenternas poängskörd kan påverkas indirekt genom att studenternas studieerfarenheter förändras, visar Jonas Forsman i sin avhandling.