Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Att ha föräldrar som är positivt inställda till skolan är gynnsamt för resurssvaga barns skolresultat. Det konstaterar forskaren Cecilia von Otter.

Forskaren Catrine Björck har studerat hur tre bildlärare i grundskolan didaktiskt arrangerar sin undervisning när eleverna jobbar med digital teknik.

Peter Lilja har undersökt de svenska lärarfackens professionella projekt och hur organisationerna på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession.

Lina Lago har undersökt hur förskolebarn uppfattar skillnaden mellan förskoleklass och årskurs 1. ”Vi behöver fundera över vilka bilder vi vuxna, både lärare och föräldrar, förmedlar av skolan”, säger hon.

Musikundervisningen skulle kunna göras mer genusneutral än vad den är idag. Det menar forskaren Carina Borgström Källén.

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Yerko Rojas har undersökt sambandet mellan social exkludering under barndomen och självmord och självmordsförsök som ungdom och ung vuxen.

Istället för att låta elever testa en mängd olika sporter bör idrottsundervisningen fokusera på att få dem att utveckla en varierande rörelseförmåga. Det konstaterar Gunn Nyberg i sin avhandling.

Hur bemöts studenter med utomeuropeisk bakgrund på lärarutbildningen? Det har forskaren Zahar Bayati studerat.

Forskaren Joacim Andersson har i sin avhandling undersökt vilken betydelse praktisk och kroppslig kunskap har i alla pedagogiska processer.