Susanne Walan har utforskat en undervisningsmodell i NO som utgår från att sätta in ämnet i ett sammanhang som är intressant för eleverna. Lärare som testade metoden tyckte att den fungerade "alldeles lysande".

Språknormen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. Det konstaterar Janne Kontio, som forskat om språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram där undervisningsspråket är engelska.

Birgitta Nordén har forskat om lärande inom miljö och hållbarhet. Resultaten visar att det inte är böcker eller lärare som är källan till kunskap - den bygger eleverna och lärarna tillsammans. 

Ny teknik påverkar inte bara sättet vi lär på, utan även synen på lärande. Lars Norqvist hoppas att hans resultat ska öka lärarnas medvetenhet kring användningen av surfplattor.

Elevernas pendling över flera kommungränser har förändrat skolmarknaden avsevärt. Frågan är om gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Det menar Sten-Bertil Olsson som granskat marknadsregleringens konsekvenser för gymnasieskolan.

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Även om klasslärare och modersmålslärare arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. Det visar Helen Avery som har studerat förutsättningar för interkulturell skolutveckling.

Ett verkligt forskningsprojekt i NO gjorde eleverna engagerade – och även elever som tidigare inte visat större intresse för ämnet blev motiverade, visar Jenny Hellgrens avhandling.

Musikpedagoger tar ett stort ansvar för elevernas personliga förhållande till musik. Det visar Cecilia Björks forskning om vad musikpedagogerna anser är viktigt i musikundervisningen.

Den stereotypa bilden av läraren som nazisympatisör under andra världskriget stämmer inte. Den svenska lärarkåren tog avstånd från det som skedde i Tyskland, visar Per Höjeberg i sin avhandling.

Daniel Lindberg har forskat om hur det går för unga vuxna som haft problem i gymnasiet. Hans resultat visar att uvecklingen ser olika ut för tjejer och killar även om problemet är detsamma.

Det är en stor skillnad i materiell standard mellan skolor. Det visar Pär Isling Poromaa som jämfört skolors materiella förutsättningar och hur det påverkar lärare och elever.