Katarina Lagercrantz All har undersökt elevers erfarenheter av vård- och omsorgsutbildningen på Komvux. Resultatet visar att många elever ser utbildningen som en väg bort från utanförskap.

Utsatthet för våld är starkt kopplat till psykisk ohälsa hos unga kvinnor. Men de som utsätts berättar sällan om övergreppen. Detta är dolt för vuxenvärlden, konstaterar Anna Palm, som forskat om våldsutsatta unga tjejer.

Trots att elever med utlandsfödda föräldrar generellt presterar sämre i skolan har de höga ambitioner och väljer ofta gymnasieprogram som ger högskolebehörighet. Det visar Per Engzell som forskat om elevers sociala bakgrund.

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Analyser av internationella kunskapsmätningar är ofta alltför förenklade. Det konstaterar Inga Laukaitytes i sin studie där hon också ger rekommendationer på hur analyserna ska göras.

Svenska elever tvivlar sällan på det läraren säger. Att jämföra med elever i Ryssland och Australien som oftare ifrågasätter det läraren pratar om, konstaterar Sergej Ivanov som undersökt kritiskt tänkande på historielektionerna i de tre länderna.

Daglig idrott i skolan ger pojkar bättre betyg. Dessutom får både flickor och pojkar större muskelstyrka samt minskad risk för frakturer. "Nu har vi ett starkt vetenskapligt stöd för ökad idrott i grundskolan," säger Jesper Fritz.

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Det fria skolvalet gynnar dem som förmår att välja. Det är såväl skolpersonal som elever och föräldrar överens om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling.

Elever behöver erbjudas fler tankemodeller för att förstå flersiffrig multiplikation. Det menar Kerstin Larsson som forskat om hur elever i mellanstadiet tänker när de multiplicerar med flersiffriga tal och tal i decimalform.

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.