Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.