Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.